Meriter

Jung, Karl Torsten Fredrik, f 28 maj 1880 i Malmö, Caroli, d 29 maj 1961 i Vireda, Jönk. Föräldrar: rektorn Victor Pontus J o Maria Emilia Levan. Mogenhetsex vid h a l i Helsingborg vt 97, elev vid KTH (maskinbyggn:konst o mek teknologi) 18 okt 99—10 juni 01, anställd vid patent- o registreringsverket 9 nov 01—31 dec 14 (eo tjänsteman 01—06, bitr ing 1 okt 06—14, tf byråing 09—14), konstruktör vid ab Diesels motorers ritkontor, Sickla, Sth, 1 febr 02—1 febr 03, assistent o förste assistent vid KTH 03—13, lär i matematik vid Tekn skolan i Sthlm läsåren 03—05 o 06—08, studieresa till USA 05—06, överlär i mekanik o maskinlära vid Tekn skolan läsåren 08—13, tf lektor i konstruktion av enkla maskindelar vid KTH 1 nov 07—08, tf prof i mekanik o maskinlära där 19 dec 11 (tilltr 1 jan 12)—1 juli 12, övering vid ab Förenade sv tändsticksfabriker 13—33, vice VD där 17— 33, VD o led av styr där 33—49, led av styr för Sv ab Logg, Sthlm, 6 febr 14—25, VD där 16—17, VD o led av styr för ab Siefvert & Fornander, Kalmar, 14—21, led av stadsfullm o drätselkammaren där 17—21, ordf i styr för Maskinfabriksab Norrbacken, Blomstermåla, Kalm, led av styr för Smålands o Blekinge handelskammare, Jönköping, 18— 53, ordf där 37—53, led av styr o tekn dir för Sv tändsticks ab, Sthlm, 20—32, led av styr för Smålands ensk bank, Jönköping, 22—32, ordf i styr för Anneberg-Ormaryds järnvägsab, Jönköping, 29—34, VD o led av styr för Jönköpings o Vulcans tändsticksfa-briksab 29—49, ordf i styr för Sv vaxduksab, Smålands Anneberg, Jönk, 36—55, för Jönköpings mek verkstads ab, Jönköping, 45— 51, för Försäkringsbol Allm brand där 46— 50 (led av styr 33—50, v ordf 42—45).

G 4 juni 07 i Sthlm, Engelbr, m Gärda Fredrika Lyttkens, f 16 dec 79 i Snöstorp, Hall, d 31 dec 50 i Jönköping, dtr till byråchefen August L o Amalia Kristina Johansson Berghult.

Biografi

Torsten J:s intresse för sjön började tidigt, och 1894 seglade han som kajutpojke med en brigg till England. Efter mogenhetsexamen gick han som jungman på ett barkskepp till Kapstaden och USA. Därefter arbetade han vid Kockums skeppsvarv i Malmö, medan han kompletterade sin utbildning, bl a i teknisk aftonskola, för inträde på KTH. Efter examen därifrån anställdes han vid patent- och registreringsverket men hade därjämte tjänst som konstruktör, lärare och under första halvåret 1912 som tf prof vid KTH.

J sysslade även med nautiska uppfinningar och patenterade 2 nov 1911 jämte Gustaf Petersson, en kollega i patentverket, en automatisk fart- och distansmätare för fartyg. Gynnsamma prov gjordes i sv marinen, och 1914 bildades Sv ab Logg (SAL) med bl a J och Ivar Kreuger som huvudak-tietecknare. Efter en kris i bolaget inträdde J själv som VD 1916 och överlät det 1918 till Sv ackumulatorab Jungner. Vid överlåtelsen stod SAL-loggen inför sitt genombrott; order kom för japanska flottan och beställningar följde från flera stormakter. Den blev sedan standardinstrument för navigatörer på handels- och krigsfartyg ända intill 1970-talet.

Kreuger bildade 1 april 1913 ab Förenade sv tändsticksfabriker i Kalmar genom fusion av åtta fabriker och anställde J som överingenjör med den svåra och grannlaga uppgiften att tekniskt samordna och rationalisera produktionen. Han fick fria händer och placerades vid mekaniska verkstaden Siefvert & Fornander, som skulle bli specialindustri för tändsticksmaskiner. Dit värvade han 1916 den tyske ingenjören Wilhelm Dietmann, vilken bl a konstruerade en ny typ av komplettmaskin, som kraftigt bidrog till rationaliseringen. Både hel- och halvautomatiska maskiner framställdes, och J genomförde med kraft och skicklighet den tekniska grundvalen för fabrikernas samproduktion.

Själv konstruerade J flera arbetsmaskiner, av vilka en revolversvarv och en järnhyvelmaskin patenterades 1917. Hyvelmaskiner hade dittills måst importeras, men nu upptogs en inhemsk tillverkning vid det s å nybildade Maskinfabriksab Norrbacken i Blomstermåla, vars styrelse bestod av J, hans yngre bror Ivar med Hilding Linde från ab Siefvert & Fornander som VD. Detta företag blev sedermera pionjärindustri för renhållningsmaskiner.

Under krigsåren inleddes samarbete mellan ab Förenade sv tändsticksfabriker och rikets andra storkoncern, Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriksab, omfattande sju fabriker. De förenades 1917 i ett holdingbolag, Sv tändsticks ab, med Kreuger som VD och J som teknisk direktör där från

1920 och som styr:ordf i ett flertal dotterföretag. Det gällde att lösa råvaruproblemet; ryskt aspvirke kunde snart ersättas med sv träslag, en låd- och träförädlingsfabrik anlades i Kalmar och kemikalier började framställas vid Alby nya kloratfabriks ab, som blev dotterföretag. Efter krigsslutet utvecklades STAB snabbt och hade inom kort kontrollen över Europas, Indiens och Fjärran österns viktigaste tändsticksfabriker.

1921 flyttade den tekniska centralen med J i spetsen från Kalmar till Jönköping. 1929 lades hela driftsledningen i J:s händer, men produktion, försäljning, marknader m m var helt beroende av STAB:s och därigenom Kreugers åtgärder.

Kreugerkraschen 1932 gav företaget en enorm skuldbörda, varpå följde nedläggelser av fabriker och omställning till annan verksamhet. Bl a nedlades Vänersborgsfabriken, men vid Anneberg gjordes på J:s initiativ en lyckad omvandling till vaxduksfabrik 1936, den första i Norden. S å var STAB:s rekonstruktion klar, och den nye direktören Fred Ljungberg, som flyttat även STAB:s kontor till Jönköping, måste föra en sträng konsolideringspolitik. Knappt hade dessa svårigheter lättat, förrän andra världskriget bröt ut. Exporten avstängdes nästan helt, och driftsledningen måste försöka använda anläggningar och personal även till annan verksamhet.

Under dessa växlingar mellan framgång och bakslag behöll J sitt lugna, förnuftiga grepp om verksamheten. Han lämnade ledningen 1949, då den sv tändsticksindustrin åter hade en stark ställning.

Författare

Rune Kjellander

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Metoder för bestämmande af hastighet och tillryggalagd distans å fartyg (Redogörelse för det sjunde nordiska sjöfartsmötet i Malmö den 27—29 juli 1914. Utg .. . af M Waldenström, Malmö 1915, s 22—38; även sep, 16 s).

Bearbetat: Svenskt supplement till Schlo-mann-Oldenbourg: Illustrerade tekniska ordböcker på sex språk .. . utg av A Schlomann. Red av H B Goodwin. Bd 1:1. Maskinelement och de vanligaste verktygen. Under re- daktionell medverkan av P Stiilpnagel. Sv bearb. Sthlm, Mimenen, Berlin (tr Sthlm) 1916. XIV, 58, (28) s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Odat tidn:klipp, Tekn mus:s personhist arkiv; Patentregister, K Patent- o registreringsverket.

G Cederschiöld o E v Feiiitzen, Den sv tändsticksindustiens hist ... (1945); Den sv tändsticksindustrien (1923); Ett ämbetsverk i näringslivets tjänst. K Patent- o registreringsverket 50 år (1941); E v Gegerfelt, Sv storföretag, 2 (1948), s 455; W Grotkopp. Den sv tändstickstrusten (1929); E Gullberg o L Améen, Jönköpings stads hist, 3 (1971); M Hofrén, Smålands tändstickor (Kalmar läns fornminnesfören. Meddel 1944); Industri o köpenskap i Kalmar o Kalmarbygden (1961), s 121; Sthlms näringsliv, 2 (1924), s 145; Sv aktiebolag (o ensk banker); Sv industrikal; SvTeknF; Sv teknologfören 1911 (SPG, ser 2:1, 1911), s 177; Sveriges handelskal; S Ulff, Navigation (Uppfinningarnas bok, ed S Lindstedt, 6, 1931, s 681 f); A Wallerström, Smålands näringsliv i ord o bild, 3: 2 (1918), s 5 f, 21—23. — Nekr:er i SvD 1 o 3 juni 1961.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Torsten F Jung, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12246, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12246
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Torsten F Jung, urn:sbl:12246, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-16.