Kanutus Johannis

Död:1496-08-28 – Söderköpings stad, Östergötlands län

Franciskanermunk, Inquisitor, Boksamlare


Band 20 (1973-1975), sida 613.

Meriter

Kanutus Johannis (Knut Jensson), d 28 aug 1496 i Söderköping. Föräldrar: borgaren Jens o h h Gertrud, dtr till tyske rådmannen i Sthlm Henrik Dingstede. Inskr vid univ i Greifswald som broder i Sthlms franciskankloster 8 nov 67, student i Strassburg, lektor i Randers kloster 74, repetitor i Sthlms franciskankloster före 25 jan 76, baccalarius sacre theologie i Lund 76, lektor i sthlmsklostret 78, av påven Sixtus IV utsedd till inquisitonper tria regna (Danmark, Sverige o Norge) 11 juni 79, namnes som förest för Sthlms kustodi av ordensprovinsen Dacia första gången 15 april 82, gardian för sthlmsklostret omkr 84–slutet av 88 (någon tid med bibehållande av custos-befattn), åter nämnd som gardian juni 90, maj 91 o april 93, studerade för drsgrad vid UU 92, utnämnd till lector principalis (förest) för franciskanernas studium generale i Lund 95, vilket ämbete K vägrade mottaga, anslöt sig till observanterna i Danmark 95, flydde till Söderköpings franciskankloster 96.

Biografi

K tillhörde synbarligen en mycket burgen sthlmsfamilj. Medan hans bror Erik Jensson från 1490 var borgmästare i Sthlm, gjorde K själv en aktningsvärd om också mot slutet av sitt liv inte helt friktionsfri karriär inom franciskanorden. Hans stora lärdom, förvärvad genom akademiska studier på kontinenten och i hemlandet och utnyttjad av orden i olika lärarbefattningar, manifesterar sig för eftervärlden framför allt i två avseenden: K:s verksamhet som boksamlare och som latinsk författare.

Som boksamlare inköpte K på sina studieorter och i Reval ett stort antal handskrifter och inkunabler, som han enligt egna anteckningar däri skänkte till Sthlms franciskankloster; andra böcker lät han enligt likartade anteckningar renovera och binda för klostrets räkning. I flera sådana till våra dagar bevarade volymer (nu i UUB och KB) påträffas ett av de äldsta kända sv ex-libris, en blå sköld med ett bomärke i vitt eller svart (ligatur av bokstäverna KJ = Kanutus Johannis?). Böckernas innehåll vittnar om K:s intresseinriktning: patristisk litteratur, senare latinsk teologisk, homiletisk, filosofisk och hagiografisk (särskilt franciskansk) litteratur, kanonisk rätt, astrologiska och astronomiska handböcker samt diverse latinsk poesi och latinska lexikografiska, grammatiska och prosodiska arbeten. Härtill kommer några verk på sv såsom en predikosamling och en redaktion av de förenade gamla och nya rimkrönikorna.

Som latinsk författare har K rönt föga beaktande. Hans bevarade, ännu outgivna produktion är varken kvantitativt eller kvalitativt märklig. Den är dock av betydelse som kulturyttring, eftersom i våra dagar överhuvudtaget så litet finns tillgängligt av i Sverige tillkommen medeltidslatinsk litteratur, och av särskilt intresse därigenom, att den föreligger i författarens autograf. Bevarade prosaarbeten är ett antal brevformulär (UUB, C 215 och C 526) och en predikan om jungfru Marie avlelse (UUB, C 215). Såsom fallet ofta tycks vara med i inhemska handskrifter traderade predikningar, är denna Sermo uppenbarligen en efterbildning av ett tidigare verk, i detta fall betecknande nog en predikan av den för sin ordens reformering verksamme franciskanen Bernardinus de Siena (d 1444). I sin efterskrift förråder K en tidstypisk, inte minst från dåtida kyrkmålningar välkänd smak för grovkorniga skämt genom att förklara, att verket avslutats i Randers kloster måndagen den 13 juni 1474 kl 3 efter middagen "in kamera skithwsit".

K:s skaldestycken är egenhändigt införda på de två första bladen av Sthlms gråbrödraklosters diarium (KB, A 21). Några minnesverser för år 1489 har som ämne bl a hurusom Bernt Notkes Sankt Göransgrupp ankom till Sthlm från Lübeck och avslutas med en eloge för Sten Sture. Större uppmärksamhet förtjänar en lång panegyrik (Recommendacio oratoria) till ärkebiskop Jakob Ulfsson av 8 okt 1490. Ur innehållslig synpunkt ansluter sig K till genrens krav genom att, ofta i klichéartade vändningar, prisa diktens föremål för egenskaper som fromhet, rättrådighet, blygsamhet och mildhet samt för att vara en klok och barmhärtig själasörjare. Ur formell synpunkt är att observera, att två avsnitt av dikten bildar akrostika på namnet IACOBVS, att K delvis blandar hexametrar med distika eller flera på varandra följande pentametrar och att orimmade verser växlar med olika slag av rimmad vers. I varje fall det sistnämnda förhållandet stärker misstanken om att K även här, åtminstone till en del, snarare kompilerat än nyskapat. Även om man torde få anta, att någon form av koncept föregått utskriften av dikten i gråbrödradiariet, är det långt ifrån säkert, att denna version är att betrakta som författarens slutgiltiga. Den uppvisar nämligen åtskilliga ändringar och tillägg, medan å andra sidan några rätt elementära prosodiska och andra oegentligheter fortfarande kvarstår orättade. Liksom senare hovpoeten Henricus Mollerus låter sig inspireras av vapenbilderna i sin bröllopsdikt till hertig Johan, ägnar K här också ett fristående epigram åt ärkebiskopens vapen, örnfoten.


Författare

Jan Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 Om K:s handskr:er se ovan.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: I Collijn, Franciskanernas bibi på Gråmunkeholmen i Sthlm med särsk hänsyn till K J:s verksamhet (NTBB 1917), o där anf källor o litt; J Gallén, art Franciskan-orden (Kulturhist lex, 4, 1959), sp 568 ff; A Nelson, Medeltidens latinska bok o skrift (Svend Dahls Bibi :handbok, ed S E Bring, 1, 1924), s 69 f; dens, "Then norska laghboken" i Sthlms franciskanerkloster (NTBB 1948); STb 1474—1483 (1917) o 1483—1492 (1921—44); Sthlms stads jordebok 1474— 1498, ed H Hildebrand o L M Bååth (1889— 1914); C C Sjödén, Sthlms borgerskap under sturetiden . . . (1950), s 232 ff; O Walde, De sv bibhs hist (Svend Dahls Bibhhandbok, 2, 1931), s 61 f; J Öberg, Neo-Latin Poetry in 16*11 and 17"1 century Sweden (Acta Con-ventus Neo-Latini Lovaniensis, 1973), s 455 ff.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kanutus Johannis, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12350, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Öberg), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12350
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kanutus Johannis, urn:sbl:12350, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Öberg), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se