Meriter

Karlsson, Oscar Gottfrid, f 6 febr 1882 i S:t Per, ög, d 29 juni 1953 i Vadstena. Föräldrar: snickaren Johan K o Maria Karlsson. Gälbgjutare o metallarb 96—00, lokeldare 00—18, ordf i Sv järnvägsmannaförb:s avd 193 06—43, led av styr i Vadstena arbetarekommun 07 o 10—32, led av Vadstena stadsfullm 11—19, lokförare 18—45, led av Sv järnvägsmannaförb:s förstärkta styr 18— 40, ordf i förbundsrådet 41—45, landstingsman 19—52 (ordf 47—51), led av landstingets förvaltn:utsk 28—52 (ordf 46—52), led av AK 19—32, av S:t Pers kommunalnämnd från 20, av direktionen för Vadstena lasarett o sjukhem från 21 (ordf där från 30), led av Kooperativa förb:s (KF:s) förvaltn:-råd 24—52 (ordf 38—52), av epideminämnden från 30, av direktionen för Birgittas sjukhus från 31 (v ordf där från 35), led av FK från 33 (led av konstit:utsk från 33, ordf i 3:e tillf utsk 49), ordf i komm ang tjänsteförteckn rör sinnessjukhus dec 40—jan 43, led av styr för KF:s förhandl:organisation 43—52. G 15 nov 08 i Vadstena m Hildur Aquilina Eriksson, f 13 juni 80 i Rogslösa, Ög, d 12 juni 73 i Vadstena, dtr till Per Gustaf E o Karolina Persdtr.

Biografi

Gottfrid K växte upp i ett fattigt hem o sattes fjortonårig i lära hos en gälbgjutare i Vadstena. Efter den treåriga lärotiden var han ett halvår metallarbetare i Norrköping, varefter han återvände till hemstaden för att 1900 bli extra lokeldare vid Fågelsta— Vadstena—ödeshögs järnväg. Som järnvägsman — han blev ordinarie lokeldare 03 o lokförare 18 — blev han en av pionjärerna i det fackliga arbetet. Han var 06 med om att bilda järnvägsmannaförbundets avdelning 193 i Vadstena o blev då dess ordf. 18 invaldes K i den då konstituerade förstärkta förbundsstyrelsen, o då denna den högsta beslutande myndigheten mellan kongresserna i nov 40 ändrade namn till förbundsrådet, utsågs K till dettas ordf från 1 jan 41. Han kvarstod på denna post till pensioneringen 45.

Till K:s kontakter med folkrörelserna hörde också hans tidiga engagemang i nykterhetsrörelsen o kooperationen; i båda tog han aktiv del under hela sitt liv. Inom den förra verkade han först i blåbandsrörelsen, därefter i Nykterhetsorden Verdandi (NOV) och senare framför allt i IOGT o Järnvägsmännens helnykterhetsförbund. Kooperationens idéer intresserade honom från unga år, o han hörde till stiftarna av Vadstena konsumtionsförening 07. Han invaldes 24 i styrelsen för östgötadistriktet av KF o blev s å medlem av KF:s förvaltningsråd, där han 38 utsågs till ordf, kooperationens högsta förtroendepost. Med sina vidsträckta förbindelser o sin förmåga att ena stridiga viljor kom han att betyda mycket för KF:s utveckling i brydsamma lägen under andra världskriget o de närmaste efterkrigsåren. K var också styrelseledamot i Kooperationens förhandlingsorganisation från dess bildande 43. På grund av sjukdom lämnade han dessa uppdrag 52.

K:s karriär inom folkrörelserna löpte parallellt med hans politiska verksamhet. Redan 06 var han med om att i Vadstena bilda både dess arbetarkommun o den socialdemokratiska ungdomsklubben o fyra år senare invaldes han som den förste socialdemokraten i Vadstena stadsfullmäktige. Det konservativa Östgöta-bladet skrev om denna händelse i stadens historia, att K inte hörde till dem "av vilka ett radikalt rabalder är att förvänta, och det har sagts oss, att han vid diskussioner har för sed att uppträda behärskat och sakligt". K blev också snabbt respekterad av sina politiska motståndare o kom att spela en betydelsefull roll på det kommunala området. Sina viktigaste insatser gjorde han dock i Östergötlands läns landsting, där han var ledamot från 19 o i vars förvaltningsutskott han tog plats 28. Speciell uppmärksamhet ägnade han åt sjukvårdsfrågorna — han var t ex 22 år ordf i lasarettsdirektionen i Vadstena — men det var framför allt genom sin samarbetsvilja som han vann den starka ställning som slutligen ledde till ordförandeskap i landstinget o dess förvaltningsutskott.

Under hela sin tid i landstinget var K samtidigt riksdagsman. Också i den egenskapen arbetade han för större sjukvårdsresurser; han motionerade t ex flera gånger om bättre arbets- o lönevillkor för sjukhuspersonalen, särskilt sinnessjukhusens, o blev ordf i 1940 års kommitté för översyn av främst sinnessjukhusens tjänsteförteckning, vars be- tänkande lades till grund för den proposition som bifölls av 43 års riksdag. I motioner o yttranden bevakade han även nykterhetsrörelsens o kooperationens intressen, varjämte han bl a behandlade närings- o folk-hushållningsfrågor samt allmänna pensions-o löneproblem. Under andra världskriget hörde han till de mera uppmärksammade förespråkarna för införande av skatt på oförtjänt värdestegring av fast egendom, inskränkningar i tryckfriheten som en beredskapsåtgärd samt avskaffande av de kvarvarande rösträttsstrecken. Genom sitt ovanligt långvariga ledamotskap i konstitutionsutskottet blev K en av riksdagens förnämsta experter på dettas ärenden. Han var också 49 ordf i FK:s tredje tillfälliga utskott, som utarbetade det förslag till ny ordningsstadga som senare fastställdes av kammaren. Sina sista yttranden avgav han i debatten om ändrade bestämmelser om andrakammarval 17 maj 52, då han, som alltid varit anhängare av det proportionella valsystemet, sade sig förorda majoritetsvalprincipen framför införande av tilläggsmandatsystemet.

K var högt värderad som riksdagsman. I sina minnesord framhävde talmannen hans gedigna personlighet o "alltid vänliga och trofasta handslag".

Författare

Ragnar Amenius

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Klipp i AA.

H Hjalmarson, G K (Kooperatören 1953); H Kjellvard, Det bevingade hjulets folk, 1—2 (1949); K Molin, Försvaret, folkhemmet o demokratin (1974); Riksdagens prot med bih 1921—53; G Wallin, Vadstena stadsfullm under hundra år (1963). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Gottfrid Karlsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12384, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-11-04.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12384
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Gottfrid Karlsson, urn:sbl:12384, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-11-04.