Meriter

Hallbeck, Hans Peter, f 18 mars 1784 i Malmö (S:t Petri), d 25 nov 1840 i Gnadenthal, Sydafrika. Föräldrar: tunnbindaremästaren Jacob H o Martha Christina Stockman. Genomgick Malmö lärdomsskola, inskr vid LU 12 jan 01, huslär i Gbg 02—03, lär vid Brödraförs:s gosskola i Gbg sept 03— 28 maj 10, medl av Brödrasoc där 4 juni 07, lär vid Brödraförs:s skola i Gross-Hennersdorf, Tyskland, 23 juni 10—15 maj 13, medl av Brödraförs i Herrnhut 14 febr 11, förste lär i Brödraförs:s h läroanstalt för gossar i Gracehill, Irland, 19 sept 13—dec 14, förest för Brödraförs:s ogifta bröder o gossavd i Fairfield, England, jan 15—maj 17, prästv till diakon 27 mars 15, preses för Brödraförs :s mission i Sydafrika från maj 17, presbyter inom Brödraförs 4 sept 36, biskop i Sydafrika från 5 sept 36.'

G 20 juli 17 i Neusalz, Tyskland, m lärarinnan Johanna Christiana Beck, f 9 jan 90 där, som överlevde H, dtr till hattmakaren Johann Martin B o Anna Elisabeth Schuler.

Biografi

H växte upp i en luthersk kyrklig fromhet men mötte herrnhutismen under sin uppväxttid i Malmö genom kyrkoherde Ebbe Bring i S:t Petri och under sin studietid i Lund genom professorerna Anders Hylander och Samuel Lemchen. Till en början ansåg han herrnhutismen — möjligtvis påverkad av H Schartau — som kätteri. Hylander skaffade honom 1802 plats som informator hos den herrnhutiske bagaren Björkfeldt i Gbg. Hans skicklighet som lärare gjorde att han redan följande år anställdes vid den därvarande Brödrasocietetens skola. Av betydelse för H:s andliga utveckling var den resa han 1804 fick företa till Brödraförsamlingens koloni och utbildningscentrum Christiansfeld i Nordslesvig. Efter hemkomsten slöt han sig helt till Brödrasocieteten i Gbg och trädde i skriftlig förbindelse med den s k prästkonferensen i Herrnhut.

H:s intresse drogs mer och mer mot missionen, som var en väsentlig sida av herrnhutismen. 1810 kom han till Herrnhut och blev under tre år lärare i det närbelägna Gross-Hennersdorf, där Zinzendorf en gång tillbringat sin barndom. Våren 1813 utsågs H till föreståndare för och förste lärare (klassiska språk) vid den högre gosskolan i Gracehill på Irland, men Napoleonkriget försvårade hans resa dit och utblottad kom han till Sverige. Hösten 1813 var han i Gracehill, men efter drygt ett år blev han församlingsföreståndare i Fairfield i England för de ogifta brödernas krets och för gossavdelningen. Här måste han reorganisera arbetet för att skapa bättre både inre och yttre förutsättningar för församlingen. Bl a fick han igång olika hantverk inom brödrahuset. H var både teoretiskt och praktiskt begåvad och lyckades bl a starta ett väveri. Brödra-församlingens mission i Sydafrika var emellertid i behov av en kraftfull ledare, och 1817 utnämndes H till preses för missionen och ordförande i den av missionärerna på fältet utsedda s k hjälparekonferensen.

Brödraförsamlingens mission bedrevs bland hottentotterna i Kapkolonin med början 1737. Den blev dock först efter 1792 av större betydelse med stationen Gnadenthal öster om Kapstaden som centrum och med Gronekloof längre åt nordväst som andra station. H kom i dec 1817 till Sydafrika och slog sig ned i Gnadenthal. H behärskade holländskan, som var språket där, och framstod snart som den borne ledaren och organisatören. Han grundade 1819 en tredje station Enon, 75 mil österut. Han ordnade brobygge, förbättrade hottentotternas jordbruk och trädgårdsskötsel, själavårdade missionärer och infödda. Han förstärkte socialkassan för hjälp under missväxtår, inrättade en aftonskola för äldre barn, som slutat den vanliga skolan, samt övertog och upprustade en spetälskeasyl i Hemel en Aarde, sydväst om Kapstaden. Den blev missionens fjärde station. 1823 färdigställde H en skrift Om Brödramissionen i Sydafrika, vilken dock aldrig blev tryckt. Den visar hur grundligt H satt sig in i de sydafrikanska förhållandena. I Kapkolonin fanns 108 000 invånare, därav 46 000 vita och 35 000 slavar. Brödramissionen var den äldsta, men där fanns också annan mission, framför allt Londonmissionen. 1824 grundade han den femte stationen Elim, söder om Gnadenthal, och 1827 undersökte han möjligheterna att anlägga en missionsstation bland kaffrerna vid kolonins östra gräns, nordost om Enon, som byggdes 1828 och fick namnet Silo.

Herrnhut ivrade för att få infödda medarbetare i missionen. H lät hottentotterna börja med att lära sig hantverksyrkena och startade bl a ett garveri, som blev en stor framgång. Även i skolarbetet kunde H använda inhemsk arbetskraft bl a i en småbarnsskola (barnträdgård). 1831 igångsattes en söndagsundervisning för vuxna församlingsmedlemmar, som saknade tillfälle att delta i vardagsandakterna, 1835 påbörjades en utbildning av infödda lärare och en slöjdskola för flickor. 1833 hade H fått i uppdrag att skriva den herrnhutiska Sydafrikamissionens historia, men han hann blott med den inledande delen om Sydafrikas land och folk och äldre historia. Missionärskonferensen hade i Herrnhut anhållit om att dess ledare skulle invigas till biskop, vilket skulle stärka Brödramissionen i förhållande till de engelska missionerna och myndigheterna.

Efter att ha utvidgat skolan i Gnadenthal och uppfört kyrka i Elim, reste H 1836 till Herrnhut, där han invigdes till biskop. 1837 var han åter i Afrika, där engelska parlamentets beslut 1833 om upphävandet av slaveriet praktiskt skulle träda i full kraft 1838. Jämte visitationer av stationerna och byggandet av Afrikas första seminarium för utbildning av infödda medarbetare var det arbetet för de frigivna slavarna som tog H:s tid. Stationernas bofasta befolkning ökades starkt, skolorna blev överfulla, en sjunde station kallad Glarkson måste anläggas och predikoplatser grundas. När nödtid och epidemier 1839 träffade Brödramissionens fält, fick H även tjänstgöra som läkare, tills han plötsligt själv rycktes bort 1840.

Vid H:s död omfattade Brödramissionen i Sydafrika sju stationer med 45 missionärer och 5 400 bofasta samt med ett väl utbyggt skolsystem. Han var den förste sv Afrikamissionären och den förste evangeliske biskopen i Afrika. H var en rikt utrustad pedagog och kyrkoledare, temperamentsfull men målmedveten.

Författare

Herman Schlyter

Arkivuppgifter

H:s skrift Über die Mission der Brüder in Süd-Afrika (otr) i Archiv der Brüder-Unität, Herrnhut. Brev från H i detta arkiv o i Nachrichten aus der Briidergemeine 1810—40, Herrnhut, i Gnadenthaler Archief, Gnadenthal, i Staatsarchief (även till H), Kapstaden, o hos fröken Anna-Maria Hallbäck, Malmö.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se B Krüger, nedan anf arb, s 310 ff.

Källor och litteratur

Källor o litt: Bouppteckn:ar o arvskiften i Malmö 1809—11, MSA; Protokolle der Uni-täts Ältesten Conferenz i Archiv der Briider-Unität, Herrnhut; Diarium von Gnadenthal 1817—40, Protokolle der Helferkonferenz 1817—40, der Missionskonferenz von Gnadenthal 1817—40 o der Hauskonferenz von Gnadenthal 1817—40 i Gnadenthaler Ar-chief.

C Anshelm, Biskop H P H, den förste sv missionären i Afrika, 1—2 (1927); J T Hamilton, A history of the missions of the Moravian Church . . . (Bethlehem 1901); B Krüger, The pear-tree blossom. A history of the Moravian mission stations in South Africa 1737—1869 (Genadendal 1966); K Muller o A Schulze, 200 Jahre Brudermission, 1—2 (Herrnhut 1931—32); Papers relative to the condition and treatment of the native inhabitants of Southern Africa . . ., 1 (London 1835); Periodical accounts relating to the missions of the Church of the United Brethren (London 1792—1899); N Reichel, H P H/ (Gnadendal 1961); Report from the Select Committee on Aborigines (London 1836); H Schlyter, Tunnbindaresonen från Malmö som blev Afrikas förste evangeliske biskop (Lunds stifts julbok, 1968); L R Schmidt, Die Sendingswerk van die Broeder-kerk in Suid-Afrika (Genadendal uå); H G Schneider, Aus dem Leben Missionär H:s (In fernen Heidenlanden. Missionserzäh-lungen fur die Jugend, Herrnhut uå); dens, Ur missionären H:s lif . . . (1897); dens, H P H im Kaplande (Allgemeine Missions-Zeitschrift 1901, Beiblatt 5); dens, Die Sippe der Hallbecks und Einer aus ihr (Hefte zur Missionskunde, nr 1, Herrnhut 1907); dens, H P H. Aus dem Leben eines Missionars (3 uppl, Herrnhut 1925); J Vahl, H P H (Nord Missionstidskr 1895).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans Peter Hallbeck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12408, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schlyter), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12408
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans Peter Hallbeck, urn:sbl:12408, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schlyter), hämtad 2024-04-23.