Henning Hammarlund

Född:1857-12-30 – Strövelstorps församling, Kristianstads län (i Varalöv)
Död:1922-04-25 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Industriidkare, Uppfinnare, Urmakare


Band 18 (1969-1971), sida 160.

Meriter

2 Hammarlund, Henning, bror till H 1, f 30 dec 1857 i Varalöv, Strövelstorp (Krist), d 25 april 1922 i Lund (enl db för Båstad, Krist). Anställd vid Hälsingborgs mek verkstad, urmakareutbildn i Ängelholm o Sthlm, studie- o praktikresa till utlandet 80—86, genomgick högsta klasserna vid urakademin i Geneve, anlade Halda fickursfabrik i Svängsta (Blek) 87, verkst dir i Halda fickursfabriksab 90—17, led av styr för ab Halda Fabriker från 17.

G 11 okt 98 i Karlskrona m Sigrid Svanlund, f 19 april 69 där, d 26 juni 49 i Ljungby (Kron), dtr till telegraf kommissarien Johan Fredrik Eberhard S o Augusta Therese Louise Malmberg.

Biografi

H visade tidigt mekaniska anlag. Redan 1875 uppfann han en räknemaskin. Han intresserade sig också för konstruktion och tillverkning av ur. För att öka sin tekniska utbildning genom studier och praktik besökte H 1880—87 Tyskland, Ryssland, Polen, Schweiz, Frankrike, England och Amerika. Efter hemkomsten grundade han 1887 Halda fickursfabrik i Svängsta med ekonomiskt stöd från några personer i Malmö och Hälsingborg. Till en början antog H tre lärlingar, och dessa fick börja med att tillverka verktyg och maskiner för fabrikationens framtida bedrivande. Utvecklingen av fabriken skedde relativt långsamt i början, eftersom han hade ganska små penningresurser till sitt förfogande. Under de första åren arbetade han oerhört hårt. Han började dagen kl 6 som tillsyningsman för lärlingarna och fick tid för bokföring och brevskrivning först på kvällen. Detta dubbelarbete varade i flera år. Halda fickursfabrik (från 1890 Halda fickursfabriks ab) var länge den enda inom sin bransch i Skandinavien. 1896 upptogs tillverkning av skrivmaskiner, och från 1902 framställdes taxametrar. Taxametern, som H själv konstruerat, fick internationell användning. Från 1911 tillverkades den även i ett engelskt filialbolag. H kvarstod som fabrikschef till 1917, då ab Halda Fabriker övertog det gamla bolaget, men satt med i den nya styrelsen.

H visade stor omsorg om sina anställda. 1895 grundade han en sjuk- och begravningskassa för arbetarna vid Halda och för befolkningen på orten. Ofta gick han i borgen för lån, då någon av de anställda ville uppföra en bostad. I jan 1911 tog han initiativet till bildandet av Mörrumsströms kraftab, för att bygden fortare skulle bli elektrifierad. Hans framgång låg i att han kunde förena omfattande praktiska och teoretiska kunskaper med en begåvning som organisatör och arbetsledare. Men han var inte bara uppfinnare och industriman. Han sysslade även med ett omfattande och uppskattat skriftställarskap bl a om urmakeri.

Författare

Alfhild Halén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fickuren. Kort beskrif-ning öfver desamma jemte vägledning för deras inköp, vård och underhåll. Karlshamn 1893. 20 s. 2. uppl [i Urens historia, 1904, se nedan,] s 75—100. — Ur-kalender. . . Facklig och populär årsskrift för urmakeriet jemte beslägtade näringar med talrika illustrationer [red?] av H H. Årg 1—3. 1897—99. Sthlm (tr Karlshamn) 1896—99. 63, 66, 64 s. — Skrifmaskinen. Kort redogörelse jemte anvisning att vid snabbskrifning systematiskt använda tangenterna. Sthlm (tr Karlshamn) 1900. 27 s. — Urtillverkning (Uppfinningarnas bok, ny fullst omarb uppl, 6, Sthlm 1904, s 446—507). — Urens historia. Sthlm 1904. 100 s. [Särtr ur föreg samt 2. uppl av Fickuren, 1893.] — Båstad och Bjärebygden. Några bidrag till dessa trakters historia. Badorterna Båstad, Målen, Tore-kow och Skälderviken. Lund 1922. 140 s, 1 pl.

Källor och litteratur

Källor o litt: Asarum. En blekingesocken, ed B Elmqvist (1965); [G Ekerot,] Minnes-skr över Halda fabrik 1887—1917 (1917); Industrihist tidskr, årg 10, s 157.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henning Hammarlund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12536, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alfhild Halén), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12536
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henning Hammarlund, urn:sbl:12536, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alfhild Halén), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se