Theodor Hellman

Född:1877-09-14 – Holmsunds församling, Västerbottens län
Död:1958-06-05 – Härnösands domkyrkoförsamling, Västernorrlands län

Etnolog, Folkskoleinspektör, Seminarielärare


Band 18 (1969-1971), sida 573.

Meriter

Hellman, Theodor, f 14 sept 1877 i Holmsund (Vb), d 5 juni 1958 i Härnösand. Föräldrar: kh Carl Samuel H o Johanna Catharina Ortman. Mogenhetsex i Härnösand vt 97, inskr vid UU ht 97, FK o FL 30 jan 09, vik adj vid Härnösands folkskolesem 09—15, planlade kulturhist mus Murberget, intendent där 10—42, föreståndare för de vetensk kurserna i hembygdsforskn o hembygdsundervisn för folkskollär 14—21, vik folkskoleinspektör i Ångermanlands inspektionsområde 14, folkskoleinsp i Falun 15—16, extra lär vid Härnösands folkskolesem 16—19, red för Arkiv för norrländsk hembygdsforskn 18— 31, ord folkskoleinsp i Ångermanlands norra inspektionsområde 20—42, led av de av SÖ för Norrland anordnade utbildningskurserna för fortsättningsskolans lärare 21—30. — KorrespLGAA 41, fil hedersdr i Uppsala 30 maj 42.

G 8 jan 10 i Malmö (S:t Petri) m Wendela Elisabeth Gustava Aspegren, f 11 juli 81 där (ibid), dtr till grosshandl Elis Edvard A o Johanna Gustava Hedenskog.

Biografi

I likhet med flera generationer av sin släkt skulle H studera till präst i Uppsala. Under intryck av filosofen Karl Hedvalls (s 511) undervisning övergav han emellertid sina studier i grekiska och semitiska språk. I stället läste han både teoretisk och praktisk filosofi samt pedagogik och hans lic-avhandling handlade om Platons kunskapslära. Uppsalatiden fick stor betydelse för H:s redan då varma intresse för hembygdens kultur. Unionsupplösningen 1905 medförde en patriotisk våg bland studenterna. Många ville stödja och värna om den sv kulturen, och H lovade sig själv att slå vakt om den norrländska. 1905 tog han initiativet till bildandet av Norrländska studenters folkbildningsförening, som anordnade föreläsningar och utgav skriftserien Ljus, populärvetenskaplig studieledare, som H svarade för några år. I denna medarbetade bl a Hans Larsson, Nathan Söderblom, Gustaf Steffen och S A Fries. Föreningen igångsatte forskningar rörande folkmål, folkmusik och arkeologi och arrangerade hembygdskurser, av vilka den första ägde rum i Härnösand 1907. Kursdeltagandet var mycket stort, och när kursen ånyo anordnades i Härnösand 1909, bildades på H:s initiativ Föreningen för norrländsk hembygdsforskning. Dess uppgift var att insamla material för den norrländska hembygdsforskningen och vetenskapligt bearbeta detta.

H hade nu flyttat till Härnösand som vik adjunkt vid stadens folkskoleseminarium, och han kom att bli ledare av hembygdsföreningens vetenskapliga kurser för folkskolans lärare. Hembygdsforskning och hembygdsundervisning stod på programmet och kurserna omfattade fyra månader fördelade på två somrar. De var mycket ambitiöst upplagda med akademiska lärare, seminarieövningar och krävande tentamina. H önskade, att dessa kurser skulle bli en permanent institution, en lärarhögskola för hembygdsforskning och hembygdsundervisning, men projektet föll på alltför dåliga ekonomiska garantier, trots att K M:t beviljat lotterimedel. För att få undervisningsmaterial till sina hembygdskurser grundade H Norrlands kulturhistoriska friluftsmuseum, Murberget, dit byggnader skulle flyttas och kulturhistoriska föremål insamlas från hela Norrland. Detta museum, för vilket H var intendent till sin pensionering 1942, kom mer och mer att uppta hans intresse och krafter. Visserligen var han folkskoleinspektör och som sådan mycket uppskattad, men det är hans arbete för Murberget som framstår som hans stora insats.

H var en eldsjäl och helt uppslukad av de uppgifter som han gjorde till sina. Då ett norrländskt landsarkiv skulle inrättas arbetade han för att få det förlagt till Härnösand, vilket också lyckades. Som en grundstomme till dess bibliotek förvärvade han kompositören Arne Svedboms värdefulla boksamling. Han intresserade sig också för Murbergets norrländska hembygdsbibliotek som småningom inrymdes i ena flygeln till Åvike bruks herrgård, vilken flyttats till Murberget. H såg sitt museum och sitt bibliotek i ett större perspektiv, eftersom han hoppades att de skulle bli några av hörnstenarna till ett norrländskt universitet i Härnösand. På H:s initiativ tillkom Arkiv för norrländsk hembygdsforskning 1917 och han var dess förste redaktör. Hans fasta förankring i Ångermanland var till stor nytta för honom i hans kulturhistoriska arbete. Han forskade och skrev själv mycket i olika ämnen, men hans undersökningar rörande dräktskicket i Ångermanland blev inte slutförda. För Murberget gjorde han stora personliga uppoffringar.

Författare

Alfhild Halén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Utställningens förhistoria och öppnande (Utställningen af äldre kyrklig konst i Hernösand 1912, studier utg af utställningens bestyrelse . . , genom J Roosval, Sthlm 1914, 4:o, s VII—XVI). — Föreningen för norrländsk hembygdsforskning. [Titel-rubr.] Redogörelse för de av Föreningen sommaren 1914 i Hernösand med statsunderstöd anordnade vetenskapliga kurserna i hembygdsforskning och hembygdsundervisning för norrländska folkskollärare. Hernösand 1914. 57 s, 1 tab. Årg 2—7, 1915—20, tr 1916—22, resp 52, 26, 43 (1 tab), 18, 30, (8) s.] — Redogörelse för Falu stads folkskoleväsen läsåret 1915—16. Falun 1917. 52 s, 4 pl, 1 planritn. — Den svenska folkskollärarekårens fortbildning. En utredning och ett förslag. Lund 1917. 58 s. (Pedagogiska skrifter utg av Sverges allmänna folkskollärareförenings litteratursällskap, h 81.) — Föreningen för norrländsk hembygdsforskning. Dess uppkomst, arbete och uppgifter (Arkiv för norrländsk hembygdsforskning, [omsl:] 1918, Härnösand 1917[—18], s 3—51). — Hembygdsundervisningen i folkskolan. Ett försök till ämnets metodiska planläggning (ibid 1922, s 46—75; även sep, 32 s). — Ulvö kapell. Minnestal vid kapellets 300-årsfest den 20 augusti 1922 (ibid, [omsl:] 1923, tr 1924, s 39—46). — Detaljplan för hembygdsundervisning i folkskolan kl. 1—3 (Undervisnings-plan för folkskolorna..., Örnsköldsvik 1925, s 25—44). — In memoriam [C G Strokirk, N E Ritzén] (Arkiv för norrl hembygdsforskn . . . 1926—1927, tr 1927, s 69—74). — Nyfunna kummel [text] (ibid, 1928—1929, tr 1929, s 156). — Pelle Molin-bystens avtäck-ning (ibid, 1930—1931, tr 1931, s 130— 138). — Ett bronsåldersfynd [text] (Från bygden nordanskogs 1931 .. . red av O Carli, Örnsköldsvik, s 42 f). — Hembygdsarbetet i Västernorrlands län, dess organisation och uppgifter (Ångermanland-Medelpad. Årsbok för Västernorrlands läns hembygdsförbund 1933, Lund, s 94—106). — Strövtåg bland ångermanländska fornlämningar (ibid, 1934, Härnösand, s 152—162). — Åvikebruk och dess herrgård (ibid, 1936, Sundsvall, s 98—121). — Barsta fiskläge och kapell (ibid 1937, s 146—150). — Åvikebruks herrgård. [Omsl.] Sundsvall 1937. 31 s. (Murbergets vägledningar, n:o 4.) — Program för Bottniska dagar i Härnösand 1937 anordnade av Föreningen för norrländsk hembygdsforskning. Härnösand 1937. Ils. [Anon.] — Murberget. En översikt av museets planläggning. Härnösand 1938. 6 s. ... samt en inbjudan till och program för ångermanländska sockendagar sommaren 1938. Härnösand 1938. 12 s. — Murberget, Norrlands största friluftsmuseum (Ångermanland. Utg av Samfundet för hembygdsvård och Svenska naturskyddsföreningen, Sthlm 1939, 4:o, s 52—58; även i Bygd och natur, 1939, Sthlm, 4:o, s 80—86). — Museerna i hembygdsundervisningens tjänst (Ångermanland. Årsbok [1,] 1940—1941 utg av Ångermanlands hembygdsförbund, Härnösand 1941, s 112—117). — Murbergets skolmuseum. Tal vid invigningen den 28 juli 1942 (Arkiv för norrl hembygdsforskn. . . 1943—1944, tr 1944, s 153—157). — Gammelgården i Myckelgensjö. Tal vid invigningen den 27 augusti 1944 (Ångermanland, 3, 1945, Örnsköldsvik, s 92—96). — En översikt av den kulturhistoriska hembygdsforskningen i Västernorrlands län (Arkiv för norrl hembygdsforskn, 12, 1946, s 39—50). — Hembygdsrörelsen i Ångermanland och Medelpad (Svensk bygd och folkkultur i samling, forskning och vård under red av S Erixon och Å Campbell, d 1, Sthlm 1946, s 273—286). — Hembygdsundervisningen i folkskolan (ibid, 3, 1947, s 23—32). — Skeppsvarv och skeppsbyggen i Ångermanland (Sjöhistorisk årsbok 1947, Sthlm, s 189—230). — Några märkligare fynd i Murbergets samlingar (Ångermanland, 4, 1947, s 48—58). — Murberget, bilder från museet mot bakgrunden av den kulturella utvecklingen (Svenska stadsmonografier under red av P Harnesk, [44:] Sundsvall, Härnösand, Kramfors, Örnsköldsvik, med omgivningar, Upps (tr Sthlm) 1950, 4:o, s 389—402).— Den ångermanländska släkten Hellman. En släkthistorisk utredning (Arkiv för norrl hembygdsforskn, 14, 1955, tr 1953[!], s 77— 143, 149—158, 1 tab, 1 pl; även sep, Härnösand 1952, 86 s, 1 tab.

Utgivit o redigerat: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning utg av Föreningen för norrländsk hembygdsforskning genom . . . 1918—1930/31. Härnösand 1917—1931.

Källor och litteratur

Källor o litt: Inbjudn:ar till doktorsprom vid UU 30 maj 1942 (1942); R Wagnsson o Nils Wikström, Sv folkskolans ledn i ord o bild (1942); S Wallmark, nekr över H i Ångermanland 1958, nr 6; nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Theodor Hellman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12825, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alfhild Halén), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12825
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Theodor Hellman, urn:sbl:12825, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alfhild Halén), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se