Eugen P A Hemberg

Född:1845-11-09 – Ystads församling, Skåne län
Död:1946-03-14 – Växjö domkyrkoförsamling, Kronobergs län

Författare, Jägmästare


Band 18 (1969-1971), sida 625.

Meriter

Hemberg, Eugen Peter Alexander, f 9 nov 1845 i Ystad, d 14 mars 1946 i Växjö. Föräldrar: godsägaren Fritz Eliza H o Glara Åkerblom. Elev vid skogsinst 1 juni 68, utex därifrån 31 maj 69, studieresa till Danmark o Tyskland 69, e överjägare i Arjeplogs revir 1 nov 69, e jägmästare där 3 mars 70, tf jägmästare där 26 juli 71, tf jägmästare i Kalix revir 25 okt 72, tjänstg i skogsstyr 74, skoglig verksamhet i Ryssland, Finland o Polen 74—78, skogliga studieresor i Riesengebirge, Nordtyskland, Holland, Belgien, England o Danmark 79, skogsförvaltare vid de Silfverschiöldska egendomarna i Västergötland o Halland 80—88, led av Konungens jaktklubb 81, e jägmästare i Hunnebergs revir 14 nov 81, ägare av Smedstorps säteri 88 —95, ledde flygsandsplanteringarna vid Sandhammaren (Krist) 89—95, ordf i Ingelstads distr av Kristianstads läns hushålln-sällsk, skoglig verksamhet i Ryssland 97, e jägmästare i södra distr 23 febr 99, tf statens skogsingenjör i Ystad 12 okt 99, ord 11 dec 00, sekr hos skogsvårdsstyr i Kronobergs län o länsjägmästare där 04—20, bataljonschef i landstormen 16—23, landstormsomnbefälhav 18—23.

G. 13 okt 80 i St Herrestad (Malm) m Agnes Mathilda Lundgren, f 28 sept 56 där, d 23 nov 02 i Ystad, dtr till konsul John Robert L o Carolin Jenny Wusthoff.

Biografi

Eugen H:s huvudsakliga intresse var naturen, och hans val av levnadsbana var ganska självklart — »jag valde spontant skogsmannens fria, härdande liv ute i naturens sköte», säger han själv i sina nedtecknade minnen. Det är också betecknande, att han sökte sitt första förordnande i Arjeplogs revir, vid denna tid omfattande ett område av ungefär Smålands ytvidd, så gott som helt väglöst och till största delen orörd vildmark.

H:s verksamhet var till stor del förlagd utomlands, huvudsakligen till Ryssland, och rörde där mest exploatering av förut orörda skogsmarker. Vid sidan av det ordinarie arbetet gjorde han en hel del undersökningar angående skogliga förhållanden och fick en större uppsats på franska, Förets d'Oural, publicerad i ryska kejserliga domäninstitutets annaler. Under sina resor i Ryssland och annorstädes samlade H stoff till flera historiska skildringar, bland vilka kan nämnas Stenåldershorden (1923) o vikingatidsromanen Varjagerna (1924).

Ett av H:s största intressen var jakten, och så som hans liv gestaltade sig fick han också rikliga tillfällen att jaga — under de mest skiftande förhållanden och på många platser i världen. Redan vid 36 års ålder blev han ledamot av Konungens jaktklubb genom ett spontant beslut av konung Oscar vid ett sammanträffande och utan den baliotering som annars var regel vid sådana inval. Han var under sin vistelse i Ryssland även gäst i den kejserliga ryska jaktklubben. Bland H:s jaktböcker är det i synnerhet en, som blivit ett standardverk på sitt område och ännu åberopas. Det är den 1897 utgivna jaktvetenskapliga handboken Jagtbara däggdjurs gångarter och spår, som utkommit i flera upplagor.

Sina största insatser i hemlandet utförde H under sin tid som flygsandsplanterare och som skogsingenjör och länsjägmästare. Som skogsman var han praktisk, framsynt och initiativrik och en flitig skribent. H hade en synnerligen god fysik och behöll såväl kroppslig som själslig vitalitet upp till mycket hög ålder. Då han fyllt 90 år, utkom En nittioårings minnen, vars undertitel, Vandringar i kulturens och naturens tempelhallar, ger en karaktäristik av H:s levnadslopp.

Författare

Allan Petre



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: På obanade stigar. Jakt-skizzer, sagor och noveller från Lappland. Sthlm 1896. 262 s, 8 pl. — Jakt- och turistskildringar från tsarernas land. Sthlm 1896. 249 s. — Elgens dentitioner. Sthlm 1896. 35 s, 9 pl-bl. (Bihang till Kongl. svenska vetenskaps-akademiens handlingar, bd 21, afd IV, n:o 5.) — Skandinaviska däggdjurs trampsulor, monografisk studie. Sthlm 1897. 34 s, 3 pl-bl. (Ibid, bd 23, afd 4, n:o -4.) — Nya jagt- och turistskildringar från tsarernas land. Sthlm 1897. 254 s. — Jagtbara däggdjurs gångarter och spår. Sthlm 1897[—98]. 295 s. ([Omsl:] Bibliotek för jägare samt jagt- och skjutkonstens vänner, 4.) Tillökad o förbättr uppl 1920. 277 s, 1 pl. — Från Kola och Ural. Vildmarksbilder. Sthlm 1902. 248 s. — Handledning vid skogsodling. Till allmänhetens och folkskolans tjenst utarb. Växiö 1906. 16 s. (Skogsvårdsstyrelsens i Kronobergs län meddelanden.) [Ny uppl] 1907. — Om skogsmarkens försumpning och botemedlen deremot. Vexiö 1907. 10 s. — Berättelse öfver en studieresa till Jutlands ljunghedar. Wexiö 1911. 12 s. — Ystads sandskog (Gamla och nya Ystad (med omgifningar) i ord och bild . . . Utg af Fritz W Larsson, Ystad 1912, s 68—72). — Bokens (Fagus silvatica L.) invandring till Skandinavien och dess spridningsbiologi (Skogsvårdsföreningens tidskrift 1918. Årg 16 Sthlm, s 157—181; även omslagstit på sv o tyska). — Plantbe-ståndens vård (ibid, bil 2: Skogsvårdsstyrelsernas berättelser för år 1917, Sthlm 1918, s 81—84). —¦ Stenåldershorden. De första människorna på Sveriges jord. Sthlm 1923. 203 s. — Varjagerna. En skildring från hedenhös. Sthlm 1924. 247 s. — Dvärgbjörkens (Betula nana L.) utbredning och sydgräns i Gothoscania. [Rubr.] Wexiö 1925. 4:o. 23 s, 1 karta. — Älgens paläontologiska och nutida utbredning. [Rubr.] Växjö 1925. 17 s, 1 karta. — Jermak. En berättelse från Ryssland under tsar Ivan den gruvliges tid. Sthlm 1925. 293 s. — Minnen från barndomshemmet och hemstaden (Från gamla skånska hem, minnen . . . samlade och utg av P Sjö-beck, Lund 1926, s 111—128). — Boris Go-dunöv. Ett märkligt livsöde. Sthlm 1927. 282 s, 1 pl. —¦ Huseby historia. (Särtryck ur Smålandspostens Kinnevaldsnummer den 8 december 1927. [Omsl.] Växjö 1927. 21 s. [Nya uppl] 1929, 1945, 1965. 16 s. — Skandiska erulfolkets vandringssaga. Bilder från folkvandringstiden. Lund (tr Malmö ) 1932. 356 s. — En nittioårings minnen. Vandringar i kulturens och naturens tempelhallar. Malmö 1936. 4:o. 272 s. — Våra vilda djurs spår och hur man känner igen dem. Sthlm 1937. 82 s. — Kronobergs läns naturvetenskapliga förening 1934—1938. [Omsl:] 5-årsberättelse 1934—1938. Växjö 1939. 32 s. [Anon; tills med F W Sjöström.] — Art i bl a Tidskrift för skogshushållning, Venersborg, Upsala, Sthlm, Svenska jägareförbundets nya tidskrift, Sthlm, Svenska kennelklubbens tidskrift, Sthlm, Tidskrift för jägare och fiskare, Hfors, Borgå, Dansk Jagt-Tidende, Khvn, Norsk Jae-ger- og Fiskerforenings tidsskrift, Kristiania, vidare i SDS o a tidn.

Källor och litteratur

Källor o litt: E Geete, art:ar i Skogen, årg 32, 1945, s 327 o 333; W Ros, 60 års skogsvårdsarbete (Kronobergsboken 1966); Samze-lius; art om H i Jägaren 1896 o till H :s 100-årsdag i S-T 5 nov 1945.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eugen P A Hemberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12855, Svenskt biografiskt lexikon (art av Allan Petre), hämtad 2018-11-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12855
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eugen P A Hemberg, urn:sbl:12855, Svenskt biografiskt lexikon (art av Allan Petre), hämtad 2018-11-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se