Karl G Herlitz

Född:1853-10-22 – Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län
Död:1935-01-28 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Kommunalpolitiker, Försäkringstjänsteman


Band 18 (1969-1971), sida 681.

Meriter

1 Herlitz, Karl Georg, f 22 okt 1853 i Visby, d 28 jan 1935 i Sthlm (Hedv El). Föräldrar: kh Carl Fole Theofil H o Catharina Elisabeth Carolina Cramér. Mogenhetsex vid h a l i Visby 10 juni 71, inskr vid UU ht 71, FK vt 73, jur utr kand ht 79, eo notarie i Svea hovrätt 22 okt 79, v häradsh 3 okt 81, advokat i Visby 81—84, i Sthlm 85—97, sekr i sjölagskomm 84:—87, ombudsman i försäkringsab Skandia 87—97, led av handels- o sjöfartsnämnden 87—02, stadsfullm i Sthlm 92—15 o 17—22, bankofullm 93—95, VD i Skandia 97—18, i försäkrings- ab Freja 06—18, led av pansarbåtskomm 12, av AK 14 B, av försäkringsrörelsekomm 16, av bostadskomm 16—22, av försäkringsavtalskomm 18—-25, ordf i trafikförsäkringskomm 27—28, av pensionsförsäkringskomm 28. — HedLÖS 12.

G 11 juni 87 i Sthlm (Klara) m Gerda Pauline Fredholm, f 30 mars 62 där (Hedv El), d 18 jan 23 där (ibid), dtr till grosshandl Ludvig Oscar F (bd 16) o Catharina Paulina Stenberg.

Biografi

Under sina studieår i Uppsala 1871—79 var Karl H till en början humanist med särskild inriktning på språk. Sitt språkintresse fick han rik användning för i olika uppgifter; »han ägde ett fint utvecklat sinne för ordens betydelseskiftningar och för språkets klang och välljud» (Wellander). Men efter sin fil kandexamen övergick han till juridiken och avlade 1879 jur kand-examen. Efter några års advokatverksamhet i Visby blev han på initiativ av prof Ivar Afzelius, som var medlem av sjölagskommittén, utsedd till dess sekreterare. På hösten 1884 flyttade han därför till Sthlm. Jämsides med sjölagsarbetet, som avslutades 1887, tjänstgjorde H några år på Ossian Wallins ansedda advokatbyrå och bildade 1891 till- sammans med sin vän Henrik Santesson egen advokatbyrå. 1897 lämnade H byrån, men långt dessförinnan hade han förts in på försäkringsbanan. Sedan 1887 var han ombudsman på halvtid i försäkringsab Skandia, och då bolagets VD Gustaf Lagerbring 1897 utnämndes till landshövding i Gbg, blev H hans efterträdare. Som försäkringsman blev det särskilt tre områden som fångade hans intresse: samarbetet mellan försäkringsbolagen, försäkringsjuridiken och återförsäkringsproblemen.

Vid H:s tillträde var Skandia landets äldsta, största och kapitalstarkaste brandförsäk-ringsab, som livbolag det tredje i ordningen. Denna position befästes och utvecklades ytterligare under hans ledning. H insåg tidigt, att ett visst samarbete krävdes mellan de många konkurrerande försäkringsbolagen. Samarbetet gällde inte minst utformningen av brandförsäkringsvillkoren, och H nedlade som ordf ett föredömligt arbete inom sv brandtarifföreningen. Sak samma gällde livförsäkringen inom den 1906 bildade »livbolagens direktörsförening». Sedan Skandia stiftat dotterbolaget Freja för komplettering av sin brandförsäkring, gällde samarbetet även Frejas branscher.

H:s intresse för försäkringsjuridiska frågor och hans skicklighet som lagskrivare var en tillgång inte bara för Skandia. De kom också väl till pass i samarbetet mellan försäkringsbolagen, framförallt vid utformandet av de gemensamma allmänna försäkringsvillkoren. Det har omvittnats, att när lagen om försäkringsavtal tillkom, dess föreskrifter i stort sett endast var en kodifiering av de då gällande allmänna försäkringsvillkoren. Arbetet med lagstiftning om försäkringsavtal började redan 1918. I nov tillsatte K M:t en femmannakommitté, i vilken H ingick, och bemyndigade den att genom överläggningar med motsvarande danska och norska kommittéer söka uppnå »största möjliga överensstämmelse mellan kommittéernas blivande förslag». Ordf var från maj 1919 presidenten Erik Marks von Würtemberg. I början av 1925 inlämnade kommittén sitt förslag till K M:t, vilket ledde till lagen om försäkringsavtal av 8 april 1927. Den trädde i kraft med 1928 års ingång och gäller alltjämt.

Sedan 1916 fanns en lag angående ansvarighet i följd av automobiltrafik, som ålade bilägaren vidsträckt ansvarighet för skador. Försäkringsbolagen tillhandahöll visserligen ansvarighetsförsäkringar, men de tecknades i märkvärdigt ringa utsträckning och inte av dem som mest behövde dem. I okt 1927 tillkallade K M:t Ff och revisionssekreteraren William Hemberg att i egenskap av sakkunniga verkställa utredning »huruvida och i vilken utsträckning skyldighet kunde stadgas för ägare av motorfordon att taga och upprätthålla försäkring för dem åliggande ansvarighet ävensom angående de former under vilka denna försäkringsverksamhet borde drivas». H skulle som ordf leda arbetet. I nov förstärktes kommittén med chefen för försäkringsbolaget Sveas sthlmskon-tor, direktören John Ågren. Redan 14 dec 1927 var ett preliminärt lagutkast färdigt. Med ledning av inkomna remissvar överarbetades utkastet, och 23 febr 1928 kunde de sakkunniga till K M:t överlämna förslag till »Lag om trafikförsäkring å motorfordon». Ordet trafikförsäkring var nyskapat av utredningen.

Ett tredje område som tilldrog sig H:s intresse var återförsäkringen och återförsäk-ringskontraktens utformning. När det stora engelska bolaget Royal 1905 kom med en propos att Skandia skulle börja återförsäk-ringsverksamhet i USA, var det H:s intresse för och kännedom om återförsäkring som kom Skandia att acceptera erbjudandet. Starten blev olycklig i så måtto att Skandia redan 1906 i samband med jordbävningen i San Francisco träffades av sin dittills största brandkatastrof. I motsats till en del europeiska bolag följde Skandia Royals exempel, reglerade skadorna snabbt och gjorde utbetalningarna omedelbart. Detta gav Skandias namn en god klang i USA. Det var också H:s förtjänst att Skandia ej drog sig tillbaka utan fortsatte verksamheten där.

I Sthlms stadsfullmäktige satt H 1892— 1915 och 1917—22 och tillhörde under lång tid beredningsutskottet. Han blev »genom sina personliga egenskaper en av de stora tillgångarna både i stadsfullmäktiges debatter och i förvaltningsarbetet» (Y Larsson). Först invald på en från frihandelshåll lancerad lista var han närmast att beteckna som moderatkonservativ. Efter proportionalismens införande (1910) inträdde han i högern men blev genom sin självständighet en motspänstig medlem. Med sin ambition att sorgfälligt tränga in i ärendena engagerade han sig för många olika slags frågor. Han var angelägen att stå på realiteternas — särskilt de ekonomiska realiteternas — fasta mark. Han reagerade mot obehöriga ingrepp i enskild rätt. Med Ivan Bratt var han ense i nykterhetspolitiken. Han anslöt sig till dennes på den tiden från högerhåll häftigt bekämpade motbokssystem och blev innehavare av motboken nr 1 i Sthlm, Han intresserade sig också särskilt för bostadsfrågan. Som ålderspresident höll han invigningstalet vid stadsfullmäktiges första sammanträde i det nya stadshuset 1 april 1922.

Sedan ungdomen hade H ett starkt intresse för försvaret. Det var den »riskpremie» som måste betalas för rikets säkerhet. Han var mycket aktiv som ledamot av Sv pansarbåtsföreningens styrelse (1912). Inför offentligheten framträdde han som styrelsens talesman med uppmärksammade föredrag som klarlade, att föreningens insamling inte hade några partipolitiska syften, och att byggandet av den pansarbåt som åsyftades inte behövde rubba den Staaffska regeringens försvarspolitik i övrigt. Han tog därmed avstånd från sådana stämningar som särskilt kommit till uttryck i Sven Hedins verkningsfulla propaganda. H:s framställningar bidrog utan tvivel ej oväsentligt till det vackra resultat som nåddes: föreningen kunde överlämna ett belopp som avsevärt översteg kostnaderna för »F-båten». Han invaldes 1914 i den riksdag som beslöt den stora försvarsreformen s å.

»H:s skarpa begåvning och vittomfattande kunskaper kompletterades med en stor hjärtats rikedom. Han lade hela sin själ i vad han gjorde, vare sig uppgiften gällde yrket, samhället eller fäderneslandet» (Grenholm). Inom försäkringsvärlden blev han en föregångsman.

Författare

William Hemberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från H i RA (till bl a I Afzelius), i UUB (till bl a K I A J Bergström) o i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Planerna på bildandet af ett ömsesidigt industribrandförsäkringsbolag. Sthlm 1910. 12 s. [Undert K. Hz; ur Gjallar-hornet s å.] — Tal hållet vid försvarsfesten den 18 februari 1912. Sthlm 1912. 16 s. (Svenska pansarbåtsföreningen i Stockholm.) — Tal hållet vid försvarsfesten i Göteborg den 11 mars 1912. Sthlm 1912. 18 s. (D:o.) — Försvaret främst (Varer svenske. Med konungen för fosterlandet, tal under försvarsrörelsen vintern och våren 1914, Sthlm 1914, 4:o, s 188—210). — »Kulans» vid brandskadereglering (Ekonomiska studier tillägnade Marcus Wallenberg på hans femtioårsdag den 5 mars 1914, Sthlm 1914, 4:o, s 450—463, 2. uppl s å; även sep, 13 s). — Svenska försäkringsföreningen 1875—1925. Minnesskrift. Sthlm 1925. 344 s. — Uppsatser i försäkringsrättsliga ämnen, särskilt i Nordisk försäkringstidskrift 1925, 1927 o 1931, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: P Bergholm, nekr över H i Nord försäkr: tidskr 1935; Försäkringsab Skandia 1855—1955 (1955); Ä Grenholm, nekr över H i Gjallarhornet 1935; N Herlitz, Tidsbilder (1965); E Hildebrand, Sthlms stadsfullm 1911—1920 (1952); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); G G Laurin, Liv o konst (1946); O Nyman, Högern o kungamakten 1911—1914 (1957); E Palm-stierna, Ett brytningsskede (1951), s 86, 95, 121, 262; Pansarbåten Sverige. Minnesskrift över pansarbåtsinsamlingen 1912—1917 (1917); T Sillen, Gotländske studenter, 1865—1928 (2 upnl. 19291'.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl G Herlitz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12907, Svenskt biografiskt lexikon (art av William Hemberg), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12907
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl G Herlitz, urn:sbl:12907, Svenskt biografiskt lexikon (art av William Hemberg), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se