Ezechias Gepfart

Född: – Polen (i Glogau i Schlesien / G?ogów)
Död:1570 – Polen (i Glogau i Schlesien/G?ogów)

Diplomat, Kansler


Band 17 (1967-1969), sida 69.

Meriter

Gepfart, Ezechias (på gravstenen Geppart enl Sinapius), trol f i Glogau i Schlesien, d 1570 där. Gick i sv tjänst senast 54, åtminstone från 56 som kansliskrivare i Gustav I:s tyska kansli, uppges vara konungens sekr i en brevadress 57, sekr hos hertig Johan från 29 sept 60, namnes stundom som dennes kansler, innehade som förläning Kjulo gård o fjärding i Satakunda från 9 febr 62, återvände till Tyskland 62 eller 63.

Biografi

G uppträder i diplomatiska sammanhang tidigast i aug 55, då han i Åbo efter Gustav I:s överfärd till Finland jämte Andreas Olai (bd 1) och 4 medlemmar av högadeln förhandlade med en beskickning från den livländske ordensmästaren. I okt s å sändes han jämte Lars Fleming (bd 16) och Jöran Gera (s 77) till Reval för anskaffande av krigsmateriel och proviant. Från Reval fortsatte de på konungens order söderut och sökte förgäves få ordensmästarens och Polens hjälp mot Ryssland. På sommaren 1556 skickades G och Gera ånyo till den polske konungen för att söka förmå denne att medla mellan Sverige och Ryssland. Både då och vid de tidigare förhandlingarna synes äktenskap mellan prins Erik och en polsk prinsessa ha diskuterats.

Om G:s förhållande till konung Gustav och dennes båda äldsta söner föreligger märkliga uppgifter i en berättande källa, en i Wiens univ:bibl i översättning från polska till latin bevarad uppteckning av en boktryckare Nils Scharffenberg i Krakow (tr av Fryxell). Enligt denna skulle G ha varit i stor gunst hos Gustav I och rått denne att dela riket mellan sönerna Erik och Johan. Erik skall därför ha övertalat fadern att kasta G i fängelse, vilket G undkom genom flykt till Småland. Han skall därefter ständigt ha bytt vistelseort ända till konungens död, och ett hus, som han fått av denne, skall Erik ha givit åt en annan. Vad som ligger bakom dessa uppgifter är ovisst. Att G fått ett hus av Gustav I framgår av att denne 1558 skrev till sina förtroendemän i Sthlm Gabriel Kristersson (Oxenstierna) och Hans Klasson (Bielkenstierna) att låta G få nycklarna till ett stenhus, i vilket Berend vintappare bott. Under de sista åren av Gustav I:s regering namnes emellertid G då och då i kansliet, och inga belägg finns för att han varit i onåd eller flytt. Erik nämner i ett brev från julen 1559 G bland dem som han anmodat att hos fadern tala för hans livländska planer. Våren 1560 brevväxlade konungen och Erik om G:s tolkning av ett brev från drottning Elisabet av England, vari hon besvarade Eriks frieri.

Scharffenbergs framställning om G slutar med en uppgift, att denne efter Gustav I:s död avvisade Eriks uppmaning att träda i hans tjänst. I stället tog han sin tillflykt till Johan, som han rådde att fria till Katarina Jagellonica, vilket stärkte Eriks hat till honom. Av intresse i detta sammanhang är, att Johan enligt sitt diarium gjorde G till sin sekreterare samma dag som fadern dog.

I jan 1561 representerade G och Henrik Klasson (Horn) hertig Johan vid förhandlingar i Sthlm med ordensmästarens sändebud. Det gällde pantsättning av Sonnenburg på Ösel till Johan. I febr följde han det polska sändebudet Bartel Pusch genom Danmark och Tyskland på dennes återresa till Polen. Officiellt skulle han inbjuda till polsk representation vid konung Eriks förestående kröning, men därjämte skulle han för Johans räkning i hemlighet bedja den polske greven Stanislaw Tgczynski att förmedla ett frieri till Katarina Jagellonica. Greve Stanislaw hade avlidit, men hans son greve Johan Tgczynski, kom några månader senare till Sverige, där han inför konung Erik föreslog äktenskap mellan Johan och Katarina, samtidigt som han själv friade till prinsessan Cecilia.

Då Teczynski i aug återvände till Polen, följde G med för att fullfölja frieriet. På vägen passerade han Königsberg, där han lyckades få hertig Albrekts av Preussen stöd för Johans planer. Sedan Teczynski i jan 1562 uppsökt Johan på Åbo slott, sändes G ånyo till Polen, denna gång tillsammans med Herman Fleming (bd 16) och det polska sändebudet Heinrich v Dohna (bd 11). I motsats till Fleming var G ännu under senare delen av april kvar i Polen. Den 14 maj utfärdade Johan en instruktion för Henrik Klasson (Horn), Hans Björnsson (Lepasätten) och G för förhandlingar med den polske konungen. I samband med Johans ankomst till Danzig sändes G 22 juni till konung Sigismund med 50 000 dir i silvermynt. Enligt en senare uppteckning skall G vid ett tillfälle under Johans vistelse i Danzig denna sommar ha förmått honom att mot Henrik Klassons och Herman Flemings råd fullfölja frieriet och ej återvända hem omedelbart. Källvärdet i denna uppgift, som synes ligga bakom en punkt i Jöran Perssons anklagelsetal mot hertig Johan 1563, har emellertid betvivlats, eftersom den tillkommit sedan G återvänt till Tyskland och de båda andra flytt till Erik (Arnell).

G blev föremål för hätska omdömen från Erik. I brev till sin bror Magnus 25 juli 1563 kallade han G »en ärelös förtvivlad skälm och böswicht», som »skamligen haver förrått och förfört» Johan. Ännu senhösten 1566 skrev Erik till Tyskland för att söka få honom bestraffad. Hos Johans anhängare var givetvis hans rykte annorlunda. Kyrkoherden i Uppsala Joakim Olai omtalar i sin predikan vid Johans begravning G som »vir auctoritate et doctrina clarus».

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ett brev till G i Kanslitjänstemäns koncept o mottagna skr, 1, RA. Ett brev från G till Klas Kristersson (Horn) avskr i Livonica II: 235, RA. 2 brev från Lars Fleming, Jöran Gera o G tr i GIR 25.

Källor och litteratur

Källor o litt: I Andersson o S Arnell, Handhr rör Sveriges utrikespolitik 1561—66 (HH 33:1, 1951); C Annerstedt, Grund-läggn af sv väldet i Livland 1558—63 (1868); S Arnell, Die Auflösung des livländischen Or-densstaates (1937); K Blomstedt, Henrik Klaunpoika Horn, 1 (1921); dens, Ezechias Gephart (Kansallinen elämäkerrasto, 2, 1929); K A Bomansson, Hertig Johan o hans tid (1862), s 99—103; N Eden, Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden (1899), s 102; Erik XIV:s alma-nacksanteckn:r (1912); A Fryxell, Handhr rör Sverges hist ur utrikes arkiver saml o utg, 3 (1839), s 17, 38; GIR 24—29 (1906— 16); R Hausen, Bidr till Finlands hist, 4 (1912); Hertig Johans af Finland diarium öfver utgångna bref (1891), s 49, 55, 57; Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13: 1, 1884); W G Lagus, Undersökn:r om finska adelns gods o ätter (1860), noter, s 24; S Lundkvist, Gustav Vasa o Europa (1960); J Sinapius, Schlesische Curiositäten, 2 (1728), s 637; G Schirren, Quellen zur Ge-schichte des Untergangs livländischer Selb-ständigkeit, 8 (1881); H Sommarström, Finland under striderna mellan Sigismund o hertig Karl, 1 (1935), s 15; A Viljanti, Gustav Vasas ryska krig, 2 (1957).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ezechias Gepfart, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13015, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13015
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ezechias Gepfart, urn:sbl:13015, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se