N O Erik Granlund

Född:1892-09-20 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Död:1938-03-20 – Danderyds församling, Stockholms län

Geolog, Geograf


Band 17 (1967-1969), sida 234.

Meriter

Granlund, Nils Otto Erik, f 20 sept 1892 i Sthlm (Hedv El), d 20 mars 1938 i Djursholm. Föräldrar: byråchefen i lotsstyrelsen Anton Teodor G o Thekla Augusta Viktoria von Rosen. Studentex vid Östermalms hal 18 maj 12, inskr vid Sthlms högsk ht 12, amanuens vid Sthlms högskolas geografiska institut läsåren 16—17 o 17—18, FK 30 maj 17, assistent vid Sveriges geologiska undersökn 1 jan 19, bitr geolog där 1 jan 22, FL i Sthlm 29 maj 28, disp pro gradu 18 maj 32, docent 32, statsgeolog 14 juli 32, FD 27 maj 33, tf prof i geografi i Gbg 1 sept 37— 20 mars 38. — KorrespLVHAA 34.

G 29 mars 34 i Sthlm (Hedv El) m byrådir Emma Viveka Linder, f 3 aug 03 där (ibid), dtr till 1:e bibliotekarien Knut Sixtus Ludvig L o Selma Matilda Rossander.

Biografi

Erik G började sina studier i geografi i Sthlm för Sten De Geer. G:s viktigaste insats gjordes på torvinventeringens område såsom egentlig ledare av den s k linjeinventeringen, dels såsom bearbetare av dess material och dels såsom författare till avhandlingar grundade på detta material. Viktigast är doktorsavhandlingen De svenska högmossarnas geologi. Dess innehåll framgår av underrubriken: Deras bildningsbetingelser, utvecklingshistoria och utbredning jämte sambandet mellan högmossbildning och försumpning. Högmossbegreppet förklarade han genom ett experimentellt klarläggande av den kapillära stighöjden i låghumifierad sphagnumtorv. Stighöjden sammanhänger dock ej med mossarnas välvning. Denna och dess samband med nederbördsmängden klarlade G genom att ordna linjeinventeringens profiler geografiskt och efter områdenas årliga nederbördsmängd. Ett studium därav visade bl a, att högmossar ej utbildas vid lägre nederbördsmängd än 460 mm/år. Ett annat viktigt resultat är uppdelningen av Sernanders m fl begrepp »gränshorisonten», en förmultningsgräns som skulle markera klimatomslaget på övergången till järnåldern c:a 600 f Kr. Genom systematisk genomgång av det regionala torvinventerings-materialet konstaterade G, att den gamla gränshorisonten i verkligheten utgör fem olika skeden, vilkas utformning i lagerföljden han benämnde rekurrensytor (RY). De är RY I c:a 1200 e Kr, RY II c:a 400 e Kr, RY III c:a 600 f Kr, RY IV c:a 1200 f Kr, och RY V c:a 2300 f Kr. Genom denna indelning infördes en fastare syn på mossarnas stratigrafi, pollendiagrammens datering och klimatdiskussionen. Numera har man emellertid genom C 14-metoden på flera punkter kunnat korrigera G: s resultat. Hans insats blir dock inte förringad därigenom.

En förelöpare till doktorsavhandlingen var Kungshamnsmossens utvecklingshistoria (1931). Den kan sägas ha medfört en tillskärpning av pollenanalysen och dess användbarhet, inte minst genom metodens systematiska kombination med arkeologiskt material. I sammanhanget kan också nämnas hans viktiga prepareringsmetod av minerogent material, fluorvätemetoden (tillsammans med G Assarsson).

Under torvinventeringen insamlades även förekomster av Erica tetralix (atlantisk art), Ledum palustre (ostsvensk art), Betula nana (nordlig) och Narthecium ossifragum. Genom G:s behandling av detta absolut objektiva material, redovisat i Några växtgeografiska regiongränser (1925), framkom det, att Sydsverige är växtgeografiskt uppdelat i ett västligt-atlantiskt och ett östligt-kontinentalt område. En viktig klimatgräns i Sydsverige hade sålunda påvisats. Torvinventeringens huvudresultat var sammanfattningen Södra Sveriges torvtillgångar, I (1926), som framlades av Lennart v Post och G. Där fick man för första gången en översikt över den moderna sv torvgeologin och dess arbetsmetoder, torvslags- och lagerföljdstyper samt landets torvmarksprovinser (10 ev 11 st) så som de framgått genom torvinventeringen. Texten var till större delen författad av v Post, men de erforderliga omfattande beräkningarna och sammanställningarna av profiler och särskilt kartorna utfördes av G.

Med publiceringen av arbetet om torvtillgångarna inleddes torvinventeringens avveckling. Det medförde för G:s del en ändring i arbetet mot mera strikt kvartärgeologiska uppgifter: strandlinjeundersökningar, nivåförändringar, Sthlms uppkomst, geologiska bladet Filipstad, norra Smålands bebyggelsehistoria, kvartärgeologisk beskrivning över Västerbottens län nedanför odlingsgränsen (utkom posthumt 1943), moränen och skogstyperna (tillsammans med S Wennerholm, 1935) m m. Vidare märkes läroboken Sveriges geologi (tillsammans med N H Magnusson, 1936), ur vilken många instruktiva bilder — perspektivskisser — alltjämt lånas till olika arbeten. G medarbetade även i ett arbete om gamla skidor funna i myrar. Resultaten är publicerade i Finds of skis from prehistoric time in Swedish bogs and marshes (1950).

Ett inte obetydligt arbete nedlade G även på naturskyddsverket Stockholmstraktens Natur- och Kulturminnen (tillsammans med R Sernander, K A Gustawsson och G Selling, 1935), i vilket han svarade för en stor del av det kartografiska fältarbetet.

G var personligen en ovanligt god och glad och vänsäll man. Han rörde sig ledigt och obesvärat i de mest skilda läger och tillhörde ett otal föreningar. Han var konstnärligt lagd och hade gått i Julia Strömbergs målarskola. Dessutom var han schackspelare, hedrad med ständigt ledamotskap i Sthlms Schacksällskap. G hade sökt professuren i geografi i Gbg efter Sten De Geer. Tyvärr avled han hastigt endast ett par dagar innan de för honom gynnsamma sakkunnigutlåtandena bröts.

Författare

G Lundqvist



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, bd 60, 1938, Sthlm, s 541 f. Vidare: Furnesskidan (N Lid, Skifundet frå Furnes. Med pollenanalytisk tidfesting av E G, Oslo 1938, s 41—44). — Beskrivning till jordartskarta över Västerbottens län nedanför odlingsgränsen. Sthlm 1943. 4:o. 165 s, 1 karta. (Sveriges geologiska undersökning, Ser Ca, nr 26.) — Sveriges geologi. 2. uppl Sthlm 1949, 424 s (tills med N H Magnusson & G Lundqvist). — De-scriptions and determinations of the age of the various ski finds in Sweden (Finds of skis from prehistoric time in Swedish bogs and marshes, Sthlm 1950, s 78—158; tills med A Zettersten & G Lundqvist).

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdep:s handhar 14 juli 1932, nr 4, RA. — Gbgs högskolas matr 1916—41 (1942). — Nekr:er över G av H W:son Ahlmann i Ymer 1938, G Lundqvist i Geolog fören:s förhandl, 1938, I Moberg i Globen 1938 o H Nelson i Sv geografisk årsbok 1938.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N O Erik Granlund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13149, Svenskt biografiskt lexikon (art av G Lundqvist), hämtad 2019-12-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13149
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N O Erik Granlund, urn:sbl:13149, Svenskt biografiskt lexikon (art av G Lundqvist), hämtad 2019-12-09.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se