Meriter

Grewin, Fredrik Waldemar, f 20 sept 1880 i Malmö (Caroli), d 26 okt 1944 i Häverö (Sth). Föräldrar: stadstjänaren Mårten Olsson G o Maria Amalia Anderson. Utex från Malmö tekn elementarskola 00, diploming vid Technische Hochschule i Hannover 04, elektrotekniker vid Aseas filial i Malmö 04—10, vid Elektriska o mekaniska prövn:anstalten i Sthlm 10—13, ing vid Hallsta pappersbruk 4 nov 13—31 dec 14, övering vid Holmens bruks- o fabriksab i Norrköping 1 jan 15—20, tekn dir där 20—44, disponent vid Hallsta pappersbruk 27—44. Styr: led i Polytekn fö ren i Norrköping 16—27, i Holmens bruks- o fabriksab 20—44, stadsfullm i Norrköping 21—26, styr:led i Sv pappersbruksfören 22—31 o 33—39, ordf i Sv pappers- o cellulosaing:fören 24—29, sv delegat vid världskraftskonferensen i Berlin 30, styr:led i Sveriges industriförb:s arbetsledareinst 30—44, i Sv träforskn:inst 42—44, v ordf i Stiftelsen Sv träforskn 42—44, ordf i forskn: rådet för drift av Centrallaboratorierna för pappers-, trämasse- o wallboardteknik 42—44. — LIVA 31.

G 2 nov 06 i Malmö (Caroli) m Gerda Amalia Peterson, f 17 sept 79 där, d 20 jan 66 i Sthlm (Engelbr), dtr till bokhållaren Carl Christian P o Amalia Emerentia Thode.

Biografi

Redan tidigt avslöjade Fredrik G en konstruktiv fantasi, långt utöver det vanliga. Sålunda byggde han redan i 20-årsåldern egenhändigt dels en råoljemotor till båt, dels — efter ritningar eftersända från USA — en bil med motor konstruerad efter friktionskopplingsprincipen.

Huvuddelen av sitt livsverk kom G att ägna åt pappersindustrin. Då han på senhösten 1913 knöts till Holmens bruk, förestod uppförandet av ett nytt pappersbruk vid Hallsta i norra Roslagen. För sin kraftförsörjning var detta beroende av det samtidigt anlagda statliga kraftverket vid Älvkarleö, vars största kund pappersbruket beräknades bli. Detta förklarar, att man valde en elektroingenjör till den viktiga platschefssysslan i Hallsta. Redan efter ett år fann Holmenledningen honom mogen för större uppgifter. Då han vid årsskiftet 1914—15 inträdde såsom överingenjör vid bolagets samtliga avdelningar, inleddes ett genomgripande generationsskifte vid Holmens bruk.

G satte sig snabbt in i de tekniska förloppen vid bolagets bägge huvudtillverkningar, papper och bomull. När Hallsta pappersbruk stod färdigt 1915, grep han sig an med att utbygga och modernisera företagets bomullsavdelning i Norrköping. Han spelade en huvudroll vid byggandet av ett nytt bomulls-väveri på Laxholmen i Motala ström 1915—17 och ledde därpå den rationaliseringsvåg, som nådde fram till alla delar av företagets bomullsindustri. G:s tekniska kunnande, intellektuella rörlighet och intensitet tog fullkomligt loven av avdelningens gamla tekniker. Då Holmens bruk från 1918 såsom Förenade yllefabrikernas i Norrköping huvudaktieägare i praktiken övertog ledningen av detta företag, insattes G även på dess rationalisering. Störst intresse ägnade han åt torkningsprocedurerna inom textilhanteringen. Problemen där var närbesläktade med pappersindustrins. I samarbete med leverantörerna modifierade G konstruktionen på åtskilliga textilmaskiner.

Inom pappersindustrin kom G att inrikta sina ansträngningar på att höja papperskvaliteten, att tillvarata pappersavfall samt att undvika bristningar i pappersbanan. Systematiska vetenskapliga experiment drevs vid Hallstafabriken och resulterade i en rad förbättringar och modifierade tillverkningsmetoder. Åtskilliga av dessa patenterades och vann vidsträckt och långvarig användning inom både sv och utländsk pappersindustri. Täta resor till framförallt Tyskland och Schweiz, senare också till Frankrike, England och USA, vilket föranledde G att vid 42 års ålder lära sig engelska, förde honom i kontakt med ledande konstruktörer inom pappers- och textilmaskinbranscherna. Särskilt betydelsefullt blev hans samarbete med I M Voith i Heidenheim, den främste leverantören av pappersmaskiner till Holmens bruk.

Tre tekniska nyheter kom att spela en större roll än andra G:s konstruktioner: »Grewinblåsningen», genom vilken luft och vattenånga mellan pappersbanan och pappersmaskinens torkcylindrar bortventileras, Voith-Grewins metod för upplösning av s k utskottspapper, som därmed åter kom pappersproduktionen tillgodo samt den växlingsbara indunstningen av sulfitlut, varigenom den s k inkrustningen på väggarna i sulfitkokare kraftigt motverkades.

Med sin lysande tekniska begåvning var G ständigt inställd på forskning som det främsta medlet att förbättra den industriella produktionen. Redan 1921 var han med om en framställning till regeringen om inrättandet av två professurer i pappers-, cellulosa- och träteknik vid Tekniska högskolan i Sthlm. Resultatet blev, att riksdagen 1925 beslöt inrätta en docentur i ämnet. 1934 var G bland de mest aktiva, då det gällde att stimulera pappersbruksföreningen till att inrätta ett för sv pappersindustri gemensamt centrallaboratorium. Ett sådant dröjde emellertid till 1947. G arbetade likväl oförtrutet vidare. Bl a konstruerade han i Hallstavik den försökspappersmaskin, som pappersbrukens centrallaboratorium skulle komma att utrustas med. Delade meningar rådde mellan G och en av cellulosaindustrins förgrundsgestalter, disponent Gunnar Sundblad, om huru pappersforskning och cellulosaforskning skulle samordnas. G fruktade, att en integration skulle ge dominans för cellulosaforskningen. Såväl G som Sundblad tillhörde de av regeringen 1940 tillkallade sakkunniga för utredning om den teknisk-vetenskapliga forskningen i Sverige. Ett resultat av kommitténs arbete blev inrättandet av Svenska träforskningsinstitutet, som G ägnade ett oegennyttigt och betydelsefullt arbete.

Under några år i början av 1920-talet engagerade sig G i kommunalpolitiken och tillhörde stiftarna av det s k Demokratiska medborgareförbundet i Norrköping, vari Holmens bruks verkställande direktör Carl Wahren var en av de ledande. Vid decembervalen till stadsfullmäktige 1920 fick partiet ett genombrott och kämpade genom Wahren, som invalts i riksdagen, främst för en modifiering av 1919 års lag om 48-tim-mars arbetsvecka, som ansågs fördärvbringande för industrin.- Ett vidlyftigt utredningsmaterial, anskaffat under G:s ledning, underbyggde Wahrens motion, som emellertid avvisades av riksdagen. Medborgareförbundet gick därefter upp i högerpartiet.

G var en i hög grad aktiv och utåtriktad människa, ganska kantig i sitt temperament, ständigt laborerande med nya uppslag. Baksidan av en matsedel eller en cigarettask kunde få ta emot någon av hans många idéskisser. Med sina närmaste medarbetare kunde han i den magnifika chefsbostaden eller på bolagsmässen i Hallstavik tillbringa nätter under intensiva tekniska diskussioner. För offentliga framträdanden och för publicitet skyggade han däremot.

Utanför teknikens domäner hade han få intressen. Ett av dessa var läsning av detektivromaner, ett annat var långfärder i motorbåt i de sv skärgårdarna.

Författare

Björn Helmfrid

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Holmens bruks & fabriks aktiebolags nyanläggningar vid Hallstavik (TT 48, 1918, Kemi och bergsvetenskap, s 101—105). — Användning av värme och kraft inom pappersindustrien. Föredrag hållet vid Ingeniörsvetenskapsakademiens värmetekniska föreläsningsserie den 14.—7.[!] febr 1921. Sthlm 1921. 55 s. (IVA, medd nr 8; ur Sv pappers-tidn så.) — Fördelningsanläggningar för ånga. Sthlm 1927. 24 s. (Ibid, 74; tills med H A Lundberg.) — Medv i Svensk pappers-tidning 1917—44, Sthlm, Pa-pir-journalen 1939, Oslo.

Källor och litteratur

Källor o litt: Handl:ar i Holmens bruks centralarkiv, Åby; Stadsfullm:s i Norrköping handhar o prot 1920—26; Polytekn fören:s i Norrköping prot. — En bok om papper, tillägn Carl Joh Malmros (1944); B Helmfrid, Holmenöden under fyra sekler (1954); Polytekn fören i Norrköping 1913—38 (1938); SMoK; Sv pappersbruksfören 1923—1948, Minnesskr (1948); SvTeknF. — Födelsedagsnotiser o nekr:er i Norrköpings Tidn:ar, Östergöths Dagbl o Östergötl folkblad 1920, 1940 o 1944.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik W Grewin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13189, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Helmfrid), hämtad 2026-04-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13189
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik W Grewin, urn:sbl:13189, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Helmfrid), hämtad 2026-04-21.