Claes A A Grundström

Född:1844-12-05 – Hacksta församling, Uppsala län
Död:1925-06-02 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län

Arkitekt


Band 17 (1967-1969), sida 359.

Meriter

Grundström, Claes Axel Amos, f 5 dec 1844 i Hacksta (Upps), d 2 juni 1925 i Sthlm (Ad Fredr). Föräldrar: kronolänsmannen Isaak G o Brita Helena Wahlström. Elev vid Teknol inst i Sthlm 6 sept 66, vid FrKA 68—75, eo arkitekt i överintendentsämb 75 —84, studieresor i Tyskland, Frankrike o Italien 76—81, agrée vid FrKA 81, v prof i byggnadskonst där 8 sept 82, prof 28 sept 83—1 juni 12. — LFrKA 83.

G 4 maj 83 i Sthlm (Klara) m Carolina Assur, f 1 dec 60 där (Mosaiska), d 7 april 28 där (ibid), dtr till handl Moritz A o Betty Marcus.

Biografi

På Konstakademin leddes Claes G:s studier 1868—75 av F W Scholander som med tiden blev hans gynnare och vän. Av Scholander kallades övergången till 80-talet för »sökandets tid». En alltmer »realistisk» inställning till den arkitektoniska formgivningen och till byggnadsmaterialet kom att utmärka den generation som vid denna tid började sin verksamhet.

Som stipendiat blev G indragen i den Zettervall-Scholanderska striden om Uppsala domkyrkas restaurering. Anställd under studietiden vid Zettervalls kontor hade G 1873 uppgjort uppmätningsritningar till Uppsala domkyrka, ett krävande uppdrag som han utförde på ett utmärkt sätt. S å hade han skisserat upp ett förslag till restaurering av kyrkan på eget initiativ och utan erhållna direktiv. Den utförda skissen blev anledning till att hans namn kom i förgrunden, då Zettervall lade fram sitt förslag till restaurering 1874. Scholander, som var förste intendent vid överintendentsämbetet, använde sig av G:s skiss för att klargöra sina och ämbetets synpunkter och fogade den till ämbetets avstyrkande utlåtande. När Zettervall 1876 framlagt det andra i ordningen av sina restaureringsprogram, uppdrog ämbetet 1877 åt G att utarbeta ett motförslag. G, som sedan 1876 befann sig på studieresa, utförde arbetet i Paris och slutförde det 1878. I sitt förslag tog han hänsyn till kyrkans utseende före branden 1702 till skillnad från Zettervalls »stilrena» betonande av kyrkans ursprungliga franskgotiska karaktär. 1878 års förslag, som rekommenderades till utförande av ämbetet i ett underdånigt utlåtande s å, blev G:s sista inlägg i debatten. Det stannade på papperet men äger ett stort konsthistoriskt intresse. Striden slutade som känt med en fullständig seger för Zettervall, sedan han 1883 blivit chef för överintendentsämbetet efter Scholander, som avlidit 1881.

Under förra delen av sin resa studerade G huvudsakligen aktuella restaureringar i Tyskland och Frankrike. I Paris besåg han 1878 bl a världsutställningen. Från Frankrike reste han till Italien, förblev där i tre år och återkom på våren 1881 till Sthlm. Han medförde hem en imponerande mängd arkitekturstudier, till större delen av äldre monument. De både med tålamod och artistiskt känslig hand utförda bilderna, ofta akvarellerade, visar G: s stilhistoriska kunnande och outtröttliga flit. Att även samtidens experimenterande med nya material kunde fånga hans intresse framgår av en uppsats om den moderna arkitekturen, som han 1880 översände till akademin.

Efter hemkomsten 1881 trädde G omedelbart i tjänst vid överintendentsämbetet. Restaureringar av äldre byggnadsminnesmärken och ritningar till landskyrkor blev hans främsta arbetsuppgifter. Han utförde dessa arbeten till större delen i början av 1880-talet. Restaureringsförslagen präglas i allmänhet av samma hänsynsfulla inställning till byggnadsverken som hans tidigare domkyrkoprojekt. Ett betydande arkeologiskt värde äger hans noggrant utförda uppmätningsritningar och skisser av monumenten i det skick han fann dem. Ett par av hans förnämsta arbeten är förslagen till restaurering av klosterkyrkan i Vadstena och till biskopsgården i Strängnäs. Iståndsättningen av kyrkan i Vadstena ägde rum först 1892— 98 i huvudsak efter hans projekt. Bl a återgår kyrkans tak med sina två språng och takryttaren på hans ritningar. I Strängnäs är biskopsgårdens höga renässansgavlar och fasaddekor (1882) en produkt av hans stilkunnighet. Utmärkande för de av G ritade landskyrkorna är den enkla och vårdade formgivningen, bl a Ö Herrestad (Krist) 1882—83 och Arstad (Hall) 1883—87. De flesta är nygotiska, enskeppiga, välvda stenkyrkor med utbyggt lägre kor och västtorn, putsade och de största med korsarmar.

G:s förtjänster som utövande arkitekt framträder kanske bäst i ett av hans ungdomsverk, en liten privatbostad i Sthlm, Karlavägen 41, kv Lönnen 9, uppförd 1877. Klassicistisk med stram fasadutsmyckning betecknades den av E Lallerstedt 1925 som förebildlig »även för vår tids unga arkitekter». Även Strömsborg i Sthlm är hans verk, uppfört 1897—98.

Redan 1877 uttalade Scholander som sin önskan att G skulle bli hans efterträdare som lärare vid akademins byggnadsskola. G övertog Scholanders professur på förordnande 1882 och blev dess ordinarie innehavare 1883. Genom sina omfattande kunskaper, sitt självuppoffrande arbete och sin »rent fenomenala förmåga att driva elever till ihärdighet och systematiskt arbete» blev han mycket uppskattad som lärare. Till de »eminenta begåvningar», som före sekelskiftet hade genomgått akademins byggnadsskola hörde i kronologisk följd E Lallerstedt, R Östberg, P Hallman, T Grut, E G Westman o I Tengbom. Som illustrationer till sina föreläsningar använde G sina arkitekturstudier, som han givmilt satte i elevernas händer. Genom hans försorg anskaffades till akademins bibliotek c:a 250 praktverk med planscher visande inom- och utomeuropeisk byggnadskonst. Han ville ge eleverna kunskap om de arkitektoniska tidsåldrarnas mästerverk, en uppgift som var helt naturlig för tiden. Skolan »har att bibringa eleven kännedom om antiken, ej för att han i sina kompositioner skall kopiera den utan för att lära honom de rationella principer, förutom vilka ingen stil är sann, medeltiden för att lära honom fri komposition och renässansen för att utbilda hans smak och sinne för det sköna» (utdrag ur hans ovan berörda uppsats 1880). Han förblev detta program trogen. Den friare uppfattning om byggnadskonsten som så småningom utvecklade sig blev honom emellertid främmande och svår att förstå. Hans sista lärarår beredde honom en del motgångar på undervisningens område.

1897 tilldelades G ett statligt reseanslag och han företog på nytt en studieresa hösten s å och våren 1898. Han besökte åtföljd av sin hustru Frankrike, Spanien, Nord-Afrika, Italien, Tyskland och Österrike. Han medförde hem ett flertal arkitekturstudier, akvareller och pennteckningar, utmärkta av samma kärlek till ämnet som hans tidigare arbeten.

Den sympati varmed G omfattades av sina lärjungar visade sig bl a då han vid uppnådd pensionsålder 1912 lämnade sin befattning. Av en av dem stiftades vid detta tillfälle den Grundströmska stipendiefonden. Av en annan har han tecknats som »den gode, tillbakadragne, trofaste, alltid ungdomlige gentlemannen».

3—13 nov 1925 anordnade akademin en utställning av ett urval av G:s efterlämnade arkitekturstudier och akvareller. För en utställning av denna art väckte den en anmärkningsvärt stor uppmärksamhet. G:s tidigare akvareller står nära Scholanders. I ett senare skede och särskilt när motivet utlöst en direkt målerisk behandling erinrar atmosfären och koloriten cm impressionisterna och de franskskolade landskapsmålarna.

Författare

Carine Lundberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Akvareller av G i Natimus. Stor saml ritn:ar, skisser o akvareller i Sveriges arkitekturmus (dep, tillhör FrKA). Ritn:ar i byggnadsstyns arkiv.

G:s reseanteckn:ar, föreläsn:koncv skiss- o tävlingsprogram i arkitekturskolan i FrKA liksom brev till honom från konstnärer (bl a hans korresp med F W Scholander). Strödda brev i KB.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Nybyggnaden (Festskrift utg af Kongl. akademien för de fria konster- na vid invigningen af dess nybyggnad den 31 maj 1897, Sthlm 1897, Fol, s 33—56).

Källor och litteratur

Källor o litt: Prot (bl a 1880—81, 1898, 1925), elevmatr 1849—70, 1849—1900, räkenskaper o handhar rör FrKA:s utställn:ar 1925, tidn:klipp, brev till G, allt i FrKA; elevreg, KTH. — [A Backström,] FrKA. Ut-ställn av grafik, teckn :ar o arkitekturritn:ar ur akad:s samhar april 1952 (1952); B Berthel-son, Studier i Birgittinerordens byggnadsskick, 1 (1946); H Cornell, Den sv konstens hist, 2 (1946); T Grut, Anteckn:ar från arkitektkongressen i Paris 1900 (TT, avd Arkitektur, 1900); G Hesselman, Historik över byggnadsyrket i Sthlm 1250—1950 (1952); A Johansson, Till minnet av G-utställn i Konst-akad (Byggmästaren 1926); G Lindahl, Restaureringsproblemet (ibid 1953); Meddel från FrKA 1897, 1898, 1912, 1926 (nekr, s 8—13); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer. . ., 2 (1928); Ny ill tidn 1891, s 170; M Olsson, Uppsala domkyrka (Byggmästaren 1945); H Schiller, Med sv konstnärer söderut, 1 (1933); dens, A T Gellerstedt (SAK:s publ 40, 1931); A Sjögren, Stenskär-Strömsborg (SSEÅ 1926); Strängnäs stads hist, ed H Jägerstad (1959); SvTeknF; N J Söderberg, Uppsala domkyrkas restaurering 1885— 1893, 1—2 (1923—24).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Claes A A Grundström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13254, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carine Lundberg), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13254
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Claes A A Grundström, urn:sbl:13254, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carine Lundberg), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se