J Gustaf Gröndal

Född:1859-02-11 – Fröslunda församling, Uppsala län
Död:1932-03-16 – Danderyds församling, Stockholms län

Industriidkare, Uppfinnare


Band 17 (1967-1969), sida 376.

Meriter

Gröndal, Johan Gustaf, f 11 febr 1859 i Fröslunda (Upps), d 16 mars 1932 i Djursholm. Föräldrar: disponenten o bruksförvaltaren Johan Gustaf G o Sofia Jack. Elev vid bergsskolan i Falun 78—79, bergsing o kemist vid Pitkäranta koppar- o tennverk i Finland 80, övering där 84, disponent där 94—00 samt dir vid Alexandrovski stålverk i S:t Petersburg 97—00, bosatt i Sverige från 00. — Fil hedersdr i Uppsala 24 maj 07, LVA 07, LIVA 19, HedLIVA 24.

G 6 april 84 i Pitkäranta m Franziska (Fränze) Fredrika Trüstedt, f 2 febr 64 i Paris, d 3 maj 41 i Djursholm, dtr till disponenten Otto Gottlob T o Mathilde Wintter.

Biografi

Sin intensiva uppfinnareverksamhet inom metallurgin började Gustaf G vid Pitkäranta koppar- o tennverk vid sjön Ladoga i Finland nära ryska gränsen, där han 1880 fått anställning som ingenjör. Såsom teknisk ledare genomförde G en mängd förbättringar, vilka snart gav resultat i ökad avkastning. Han uppfann nya metoder för anrikning av metallfattiga malmer, som dittills varit mindre lönande att bearbeta. G:s metoder omfattade bl a magnetisk separering, brikettering samt kolning av ved ävensom nya ugnskonstruktioner för klorerande röstning. Av särskild betydelse blev hans malmseparatorer och ännu mera hans kulkvarnar med anordningar för ökad driftsäkerhet.

G, som 1900 flyttat tillbaka till Sverige, blev på 1910- och 20-talen internationellt ryktbar för sina många uppfinningar inom malmförädling, metallurgi och bränsleteknik. Under tiden 1894—1932 tog han ut sammanlagt 65 patent, varav 62 under sverigetiden. Genom alla dessa världspatenterade uppfinningar och nykonstruktioner kom G att intaga en särställning bland sv metallurger och industriella företagare. I Sthlm bedrev han en omfattande ingenjörsverksamhet, och han konstruerade även anläggningar i Ryssland, Tyskland, Österrike, England och t o m i Manchuriet. Genom Metallurgiska patent ab, där han var den drivande kraften 1904—09, därpå genom ab Gröndals patenter 1909—22 och sedan genom Patent-ab Gröndal—Ramen 1922—32 infördes hans nya metoder såväl i Sverige som i utlandet. Han engagerade sig i en rad företag, främst Herrängs Gruf ab, Luleå järnverks ab och Trollhätte elektrotermiska ab.

Vid slutet av sin verksamhet ägnade G sitt huvudintresse åt att nyttiggöra de bituminösa oljeskiffrarna. En mycket stor anläggning byggdes i Estland vid Sillamäe nära Narva för framställning av en rad produkter, såsom dieselmotorolja, bensin, asfalt för vägbeläggning, träimpregneringsämnen m m.

G var anspråkslös och rättfram med ovanlig personlig charm; hans enda hobby var att bygga och låta bygga. Han hade en ljus, befriande humor, var ständigt optimist och bevarade livet igenom sitt ungdomliga lynne.

Författare

Sixten Rönnow



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Pitkaranta. Kratkoe opi-sanie Pitkarantskago mestorozdenija, rudni-kov i zavodov. [Kort beskr över malmlager, gruvor och fabr i Pitkaranta.] S.-Peterburg 1896. 50 s, 7 pl. — Magnetisk anrikning af jernmalm. Efter Gröndal-Dellvikska metoden (Blad för bergshandteringens vänner 10, 1896—1900, Nora [1898], s 208—217; även sep, Sthlm 1898, 4:o, (5) s; på tyska i Stahl und Eisen 1899). — Om den magnetiska anrikningen vid Pitkaranta i Finland (TT 1901, avd Kemi och bergsvetenskap, s 53— 57). — I hvilka afseenden är tackjärnstillverkningen vid Herräng att anse som framsteg i och till nytta för den svenska järnhandteringen? Föredrag . . . (JKA, N S 60, 1905, Sthlm, s 295—308 jämte diskussionsinlägg; sep tr som manuskr, 16 s). — Berättelse öfver vid Herräng gjorda försök att reducera järnmalm (ibid 67, 1912, s 158—179, 4 pl, även sep, 22 s). — Ytterligare bidr i nämnda tidskr.

Källor och litteratur

Källor o litt: Bergsskolans i Falun lärare o elever 1871—1930 (1949); G Dillner, Drag ur den sv tackjärnstillverkn:s utveckl sedan 1900 (Ekon studier tillägn Marcus Wallen- berg..., 1914); E Falk, Släkten G (1908); H8D, årg 20 (1919), s 753 f; H Kreuger, biogr över G (VAÅ 1933); Saml af an-mäln:ar till ab:reg. . . 1904, 1909, 1922; Studera o probera. En hylln:skrift till Carl Sahlin .. . (1941); SvTeknF. — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Gustaf Gröndal, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13265, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sixten Rönnow), hämtad 2020-02-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13265
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Gustaf Gröndal, urn:sbl:13265, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sixten Rönnow), hämtad 2020-02-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se