Meriter

Gyllenmärs, Bröms, d i Dalstorp (Älvsb), arvskifte efter honom 17 juni 1679. Föräldrar: Olof Andersson G till Borrarp o Kerstin Larsdtr (Broms). Fänrik vid Västgöta kavallerireg 29, vissamlare.

G m Maria Lillie, som överlevde honom, dtr till överstelöjtn Peder Lillie af Aspenäs o Maria Amia v Lepel.

Biografi

Som fänrik vid Västgöta ryttare deltog G i tyska fälttåget i varje fall 1630—33 men var 1635 ej längre i krigstjänst. Sin återstående levnad tillbringade han sannolikt på de fäderneärvda gårdarna Lagmanshaga (Ljungsarps sn) och Borrarp (Dalstorps sn), båda i Kinds hd (Älvsb). I Dalstorp ägde han även Karsbo och Ekered. G skrev sig till Borrarp och fick sin begravning i Dalstorps kyrka, där hans vapen uppsattes. Han var närvarande vid riksdagarna 1632, 1640, 1642, 1644, 1657 och 1660 samt vid provinsmötet i Skara i maj 1657. I övrigt föreligger endast få och obetydliga uppgifter om G. Enligt en kanske något osäker notis skall han ha varit förridare vid bröllopet mellan Mattias Eriksson Ulf af Horsnäs och Maria Geete 1645. G förde under 1660- och 70-talen flera hårdhänta godsprocesser bl a angående hustruns arv efter sin fader (Vättle hd:s domböcker).

Det som gjort G förtjänt av eftervärldens hågkomst är hans visbok, den största och innehållsrikaste av 15- och 1600-talens sv adelsvisböcker. Den omfattar i sitt bevarade skick 105 visor men innehöll en gång ytterligare fyra (registret upptar 109 nr). Efter G:s död kom visboken så småningom att införlivas i bröderna Salans stora handskriftssamlingar, innan den 1717 från N Salans dödsbo förvärvades av dåvarande bibliotekarien Erik Benzelius d y till Uppsala universitetsbibliotek, i vars handskriftsavdelning den nu förvaras under signum V 3. Redan under den tid visboken befann sig i bröderna Salans ägo nämndes den i litteraturen, nämligen i Hickes' Antiquae Literaturae Septentrionalibus liber alter (Oxford 1705), men det var först efter dess återupptäckande i Uppsala universitetsbibliotek 1814 (genom Geijer, Schröder, Fant och Aurivillius) som den begagnats för sv folkviseutgivning och -forskning. Den nämndes i Geijers inledning till hans och Afzelius Sv folkvisor (1, 1814), den blev — jämte Carl Zetterströms skillingtryckssamling — huvudkällan för Atterboms Nordmansharpan (Poetisk kalender för år 1816), och den nyttjades slutligen flitigt av A I Arwidsson i Sv fornsånger 1834—42. En fullständig edition av visboken utgavs av Adolf Noreen och Henrik Schück.

G har egenhändigt infört samtliga visor i boken. Detta synes ha skett under en längre tidsrymd, närmast perioden 1630—45. Visboken har ett ganska blandat innehåll. Den omfattar ett tiotal medeltida ballader som visan om Ebbe Skammelsson samt den om Holger dansk och Burman, vidare några andra berättande visor. Majoriteten är lyrik av profant eller religiöst innehåll, i vissa fall härrörande från senmedeltid eller 1500-tal, i andra inte särskilt mycket äldre än nedskrivningstiden. Nämnas kan kärleksdikterna Jag vet en så vacker apelagård, Jag vet så dejlig en ros och den medeltida dagvisan, Den signade dag. Intet tyder på att G själv författat någon av visorna i boken. Somliga är avskrifter av skillingtryck, de flesta tydligen nedskrivna efter muntlig tradition. G:s västgötska dialekt är starkt märkbar i flertalet vistexter.

Författare

Bengt R Jonsson

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Broms Gyllenmärs visbok ([Skrifter utg af Svenska literatursällskapet, 7:] 1500- och 1600-talens visböcker utg av A Noreen och H Schück, bd 1, Sthlm & Ups 1884—94, s 99—332 = 2, Sthlm 18[85—] 87).

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA. — N Belfrage, K Västgöta reg, 1 (1947); DGA 8, s 186, 10, s 108; G:s visbok, se ovan; B R Jonsson, Sv balladtradition, 1 (1967), s 180— 185; VFT 2:8—9 (1908), s 187 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bröms Gyllenmärs, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13386, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt R Jonsson), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13386
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bröms Gyllenmärs, urn:sbl:13386, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt R Jonsson), hämtad 2024-04-25.