Johan Göransson

Född:1712-07-06 – Gillberga församling (S-län), Värmlands län
Död:1769-08-29 – Gillberga församling (S-län), Värmlands län

Präst, Fornforskare


Band 17 (1967-1969), sida 658.

Meriter

Göransson, Johan, f 6 juli 1712 i Gillberga (Värml), d 29 aug 1769 där. Föräldrar: bonden Göran Olofsson o Marit Örjansdtr. Elev vid Karlstads lärov 34, inskr vid LU 1 mars 40, disp 9 o 12 aug 43, inskr vid UU 17 okt 44, mag i Lund 45, prästv i Karlstad 16 febr 47, kh i Gillberga trol 54, v kontraktsprost i Nordmarks kontrakt 67.

G trol 20 febr 47 i Gillberga m Margareta Elisabeth Nordberg, f 13 maj 26 där, d 10 mars 93 där, dtr till prosten Erik N o Ellika Kiellman.

Biografi

Enligt traditionen var G i unga år kolardräng hos prosten Erik Nordberg i Gillberga. Han blev förälskad i husbondens dotter och för att bli henne en värdig friare lämnade han skogen och blev vid 22 års ålder djäkne i Karlstad. Seg flit och ett utomordentligt minne gjorde hans väg genom klasserna hedrande och kort. Under fyra år i Lund studerade han framför allt historia och österländska språk och var respondent vid dissertationer under Johan Engeströms och Sven Lagerbrings presidium 1743, under den sistnämnde på en avhandling om Skandinaviens urgamla inbyggare. I Uppsala fortsatte han sina historiska studier och blev nu helt fångad av Rudbecks hypoteser. I en dissertation om de sv kungarnas genealogi härledde han de första härskarna i landet från Satumus och Jupiter. G ägnade sig därefter en tid åt språkstudier. Mot avhandlingen De lingua hebræa hade teologiska fakulteten åtskilliga invändningar att göra. G vågade inte trycka den, men han lät den bli grund för en högst besynnerlig skrift, Grundritning till det heliga språket, i vilken han ville påvisa att alla hebreiska rotord var tvåstaviga.

Större värde hade G:s utgåva av ett parti av Snorres Edda (enl Uppsala-hs). Texten är tolkad till svenska och latin. Texttydningen klandrades av Johan Ihre men Carl Johan Schlyter har påvisat, att G:s version var riktig. 1750 fortsatte G på samma väg genom att i 200 ex på egen bekostnad låta trycka Voluspa på isländska och svenska. Hans mest fantasifulla arbeten är Is Atlinga och Svea rikes konungars historia och ättartal. I det förstnämnda förklaras de första härskarna i Svea rike ha varit Bore, Tor och Oden. De räknades efter sin död som gudar och dyrkades under olika namn från Uppsala till Kina. Märkligt nog var dessa kungar inte själva hedningar utan »ganska gudfruktiga och rättfärdiga». Det andra arbetet kom som ett svar på första delen av Dalins Svea rikes historia. Denne hade där framfört vattenminskningsteorin och menat, att Sverige befolkats först strax före Kristi födelse. Detta dråpslag mot fosterlandets storhet berörde många illa och gav eko i riksdagen, där prästeståndet protesterade, men G återställde jämvikten genom att göra Gomer, Noaks sonson, till svearnas förste härskare.

Efter prästvigningen hade G blivit huspredikant hos riksrådet och universitetskanslern Johan Gyllenborg. Genom gyllenborgska släktens inflytande fick han av 1747 års riksdag i uppdrag att utge de samlingar av runinskrifter som alltsedan Johan Hadorphs (s 697) tid fanns gömda i antikvitetsarkivets källare och skulle för detta ändamål beredas tjänst vid arkivet. Dåvarande sekreteraren vid arkivet C R Berch fruktade, att en vetenskaplig skandal skulle bli följden, om G finge ge ut samlingarna med egna kommentarer, och när G:s Bautil kom ut, hade Berch genom skickliga intriger bragt det dithän, att boken innehöll mycket litet av utgivarens egna reflektioner. G erhöll för sitt arbete 350 dir smt men måste själv bidraga till omkostnaderna vid utgivningen. Berch lyckades dessutom manövrera bort honom från den tjänst vid arkivet till vilken han rekommenderats av riksdagen. Trött på intriger och vetenskapliga gräl sökte G pastorat och blev efter en flerårig befordringsstrid kyrkoherde i sin födelseförsamling.

Under 1750-talet samlade G material för en bok om Värmland, vilket han ställde till oeconomie adjunkten Emanuel Ekmans förfogande. Denne begagnade det i sin 1765 utgivna värmlandsskildring. Det fantastiska i G:s natur tog sig på äldre dagar uttryck i sysslande med talmagi och kabbalistiska beräkningar, och han lär ha författat ett nu försvunnet omfångsrikt arbete i dessa ämnen. Redan 1750 hade han dock publicerat en artikel om talmystiken i Genesis I: 1 (Lärda tidningar, nr 13, 1751).

G har gått till eftervärlden som den siste rudbeckianen. Kring honom har vuxit fram en flora av sägner, fantasifulla och sinsemellan fyllda av motsägelser. Han ansågs besitta en mycket stor vishet och kallades Sveriges ljus. Han hade makt över vindar, årsväxt och sjukdom. Ännu 150 år efter hans död visades nedanför Gillberga kyrka den väldiga en vid vilken G med två av sina huvudstrån bundit pesten.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från G till E T Biörner i Autografsaml, KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Harmonia decalogi & orat. dominicas . . . [Akad avh, preses J Engeström, Lund 1743.] 4:o. 32 s. — Dissertatio gradualis de priscis Scandiae incolis . . . [Akad avh, preses S Bring, Lund 1743.] 4:o. 16 s. — Disputatio academica, de genealogia regum Svionix. [Akad avh, resp J Brunsell.] Upsaliae [1746]. 17 s. — Is atlinga, det är: De forna göters, här uti Svea rike, bokstäfver ok salighets lära. . . igenfunden. Sthlm 1747. 4:o. 130 s. — Grundritning til hela det heliga språket, som Gud sjelf alraförst talade med Adam... [Rubr.] Sthlm 1747. 1 bl pat:fol. — Försvars skrift emot en ano-nymi stränga anmärkningar öfver dess Grundritning til hebreiska språket. Sthlm 1748. 12 s. ¦— Hennes kgl. höghets af Svearike, Lovisa Ulricas . .. langfädgar eller förfäder, man efter man räknad, ifrån forna Svea konungar. Sthlm 1748. 23 s. — Svea rikes konungars historia ok ättartal, ifrån 2200 år före Christum, intil 1749. Efter de äldsta och bästa handlingar . . . jämte införda bevis uti tvenne Bihang. .. Sthlm 1749. (32), 416 s, 1 pl-bl, 2 kartbl, 1 tab. — Bauti), det är: Alle Svea ok Götha rikens runstenar, upreste ifrån verldenes år 2000 til Christi år 1000; för detta... afritade och til största delen uti former inskurne; men nu . . . med några anmärkningar utg. Sthlm 1750. Fol. 5, 320, 8 s. [Register, 1826, (8) s.] översatt o utg: De yfverborna atlingars, eller, sviogötars ok nordmänners, Edda ... nu första gången på svensko öfversatt, med latinsk uttolkning försed, jämte et företal. . . efter en urgamal, ok ganska fullkomlig Upsala Academie tilhörig, på götisko, hand-skrefven permebok. Hyperboreorum Atlantio-rum, seu Suiogothorum et Nordmannorum Edda... in lucem prodit opera et studio. Upsala [1746]. 4:o. (10), XXXVII, 94 s. — De yfverborna atlingars eller sviogöthars ok nordmänners patriarkaliska lära, eller sådan hon var före Odhin II :s tid; af Sämund hin Frode på Island, efter gamla runoböcker år Ghr. 1090. afskrefven; men nu efter trenne Kongl. antiqvitets archivet tilhöriga göthiska handskrifter med svensk öfversättning utg. Sthlm 1750. 4:o. 24 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Brev om G från A Edestam, Karlstad, SBL:s arkiv.

Biographiskt lexicon . . ., 5 (1839); L Brodin, Gillberga sn (1930); J Egardh, Prosten G. En sägenomspunnen värmlandspräst (1935); A Grape, Ihreska handskriftssamhen, 1—2 (1949); Karlstads hm; K o H Lilljebjorn, Hågkomster (2 uppl, 1911); H Richter, Geografiens hist i Sverige... (1959); H Schiick. Sv bilder. 5 (1941).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Göransson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13450, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-11-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13450
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Göransson, urn:sbl:13450, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-11-11.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se