Johan David Holten, von

Född:1814-09-24 – Kristine församling, Västra Götalands län
Död:1906-11-15 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län

Lantbrukare, Kommunalpolitiker


Band 19 (1971-1973), sida 327.

Meriter

2 von Holten, Johan David, son till H 1 i hans andra g, f 24 sept 1814 i Gbg, Kristine, d 15 nov 1906 där, Domk. Inskr vid UU 15 okt 32, kansliex 5 juni 35, hovrättsex 1 dec 36, ägare till landeriet Marieholm 39—89, tillsyningsman i 6:e fattigvårdsdistr 57—77, led av allm folkskolestyr 58—91 (v ordf 67 —71, ordf 72—91), av Gbgs o Bohus läns hushålln:sällsk:s förvaltn:utsk 59—-75, av styr för Gbgs bibelsällsk 62—03, av dir för Allm o Sahlgrenska sjukh 63—64, av styr för Gbgs o Bohus läns sparbank 63—70, av drätselkammaren 66, av stadsfullm 66—86, ordf i styr för fattighuset o fattighuskyrkan 70— 95, ordf i styr för Gbgs o Bohus läns folkhögsk 75—78, led av fattigvårdsstyr 76—01, ordf i styr för nya småskolesem 78—81, led av styr för Willinska fattigfriskolan 78—93, ordf i styr för De vanföras fören 85—95, led av flera beredn:ar o komm:er, allt i Gbg. — Iqml 91. — Ogift.

Biografi

Efter sin. uppväxttid på faderns egendom Aspenäs i Lerum studerade H i Uppsala. Han utbildade sig där för den juridiska banan, men när han ett par år före faderns död fick överta landeriet Marieholm, som också tillhörde familjen, kom han i stället att ägna sig åt den stora gårdens skötsel och åt kommunala angelägenheter.

Oberoende av församlingsindelningen inrättades 1858 en för hela Gbg gemensam folkskolestyrelse, och vid dess tillkomst blev H ledamot av denna. Senare tillhörde han stadsfullmäktige under 20 år, och under 25 år var han ordf i styrelsen för fattighuset och fattighuskyrkan. Han kom att delta i allmänna värv i sådan omfattning, att han blev kommunalpolitiker på heltid — och detta utan någon som helst materiell ersättning. Att de ideella motiven till hans uppoffrande insats hade religiös grund kan man förstå bl a av hans trägna besök i fattighus- kyrkan, där han endast några få gånger under 20 års tid saknades vid gudstjänsten.

H:s första uppdrag inom skolstyrelsen gällde att vara "direktör" för en grupp personer, som hade till uppgift att övervaka skolgången, ett stort problem i folkskolans barndom, då frånvaro ofta berodde på fattigdom. Sitt 33-åriga ledamotskap av folkskolestyrelsen, därav 20 år som ordf, skötte han på sitt speciella sätt genom trägna besök i skolorna och genom att ha regelbunden mottagning för lärare och för skolväsendet intresserade. Att uppgifterna om H:s stora intresse för lärare och lärjungar och om hans många skolbesök inte är överdrivna, har bekräftats genom en 1961 publicerad dagbok av en ung lärare från den tiden (S A Kinberg). I dagboken nämns H på 30 ställen i anteckningarna från tiden 16 juli 1867 till 25 febr 1868. Om H:s närvaro i skolan vid vårterminens början 1868 berättar dagboken: "Läste ett kapitel ur bibeln. Gjorde ett kort men ganska lyckat tal. Bad oss vara välkomna och tog oss lärare och lärarinnor i hand."

Med vilken iver H sökte främja skolväsendet framgår bl a av, att han, då skolstyrelsen saknade medel, på egen bekostnad lät bygga Gamlestadens första skola för 130 elever. Skolhuset fick tillhöra skolstyrelsen mot att den betalade 6 % ränta på det oguldna kapitalet. Ytterligare en skola lät han uppföra på liknande villkor. Intresset för byggnadsfrågor visade han också senare genom att gå med i flera byggnadskommittéer och att svara för skolhusreparationer. Under H:s tid som ledamot av skolstyrelsen byggdes 11 skolhus; det sista av dessa var Landalaskolan. Att lärarekåren fann sig i och gillade H:s patriarkaliska ledning av skolväsendet framgår särskilt av den enhälliga uppslutningen vid hans avgång som ordf vid 77 års ålder den 31 dec 1891. Den förnämliga tacksamhetsadress som överlämnades var undertecknad av 300 lärare, dvs alla i tjänst varande. "Vi har låtit oss se i Eder icke allenast den övervakande styresmannen utan även en deltagande faderlig vän, som med råd och dåd stått oss bi i vårt fostrarkall", hette det i adressen.

Om man bortser ifrån att H står som utgivare av vissa årsberättelser, är det enda som finns i tryck av honom en reservation mot ett styrelsebeslut. Reservationen, som enligt dåv skolinspektören Ambrosius var "uttryck för en gammal uppfattning", var välskriven och vittnade om H:s juridiska skolning. Han var motståndare till skolinspektörens segrande förslag att inrätta tillsyningsläraretjänster, och därvid var han av samma mening som lärarekåren. "Skulle än mången ha skrivit in sitt namn i den svenska folkskolans hävder mera epokgörande, torde dock få hava skrivit det på ett vackrare, ädlare sätt än v Holten", heter det i en artikel av en känd skolman under rubriken En veteran bland folkskolans frivilliga. — Till minne av H har von Holtengatan i Gamlestaden fått sitt namn.

Författare

Elof Lindälv



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från H till bl a S A Hedlund i GUB.

Källor och litteratur

Källor o litt: Textad adress till J D v H från lärarekåren 31 dec 1891, Gbgs skolmus.

J Ambrosius, Minnen från 26 års verksamhet som folkskoleinsp i Gbg 1882—1908 (1930), s 22—24; art i GHT 31 dec 1891; M Fahl, Biogr matr (Gbgs stadsfullm 1863— 1962, 2, 1963); C R A:son Fredberg, Det gamla Gbg, 1 (1919—20), s 526, 3 (1922— 24), s 494, 552 o 554; J Johansson, J D v H (Folkskolans vän 1891, nr 52); S A Kinbergs dagbok . . . 1864—1868, ed O E Olsson (ASU 105, 1961); J Ohlander, En veteran bland folkskolans frivilliga (Sv läraretidn 1891, nr 52); dens, En veteran ... [90 år] (ibid 1904, nr 38); dens, En bortgången folkskolans patriark (ibid 1906, nr 47); G Sanne, Gbgs o Bohus läns hushålln:sällsk 1814—1914 (1917), s 71, 76, 106 o 117. — Nekr över H i GHT 15 nov. 1906.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan David Holten, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13788, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elof Lindälv), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13788
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan David Holten, von, urn:sbl:13788, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elof Lindälv), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se