Carl W Forsstrand

Född:1854-07-03 – Hovförsamlingen, Stockholms län
Död:1928-12-02 – Danderyds församling, Stockholms län (i Stocksund, el db för Nacka)

Författare, Tidningsredaktör, Forskningsresande, Havszoolog


Band 16 (1964-1966), sida 377.

Meriter

Forsstrand, Carl Wilhelm, f 3 juli 1854 i Sthlm (Hovf), d 2 dec 1928 i Stocksund (enl Nacka dödbok). Föräldrar: sekr hos ståthållarämb på Sthlms slott, hovintendenten Johan Fredric F o Sophie Christina Amalia Malmberg. Mogenhetsex vid Sthlms lyceum 24 maj 1873, inskr vid Uppsala univ 9 sept s å, eo amanuens vid dess zoologiska institution 1880—82, fil kand i Uppsala 14 sept 1881, eo amanuens vid UUB 1884—maj 1886, fil lic i Uppsala 30 maj 1885, disp 26 maj 1886, fil dr där 31 maj s å, eo amanuens vid KB 1 nov 1886—1892, sekr o redogörare vid ståthållareämb på Sthlms slott 22 dec 1890—26 nov 1892, häktad sistn dag, genom HD:s utslag 23 maj 1893 dömd till 2 år o 4 månaders straffarbete, för stöld, bedrägeri o trolöshet mot huvudman; frigiven från centralfängelset på Långholmen 8 okt 1894; tillfällig medarb i Sthlms Dagbl o Ny 111 Tidn 1895—96, i SvD från maj 1897, ord sept 1898—1925, red för SLSA från 1920. Sign C F, -nd, Pasch, Chevalier, Se-paratista m fl. Erhöll VA:s äldre Linnémedalj i guld 1914 o anslag från SA 1922. — Ogift.

Biografi

Carl F tillhörde en familj, som i flera generationer innehaft lägre hovcharger på Sthlms slott. Genom farmodern, friherrinnan Ulrica Charlotta von Düben, hade han aristokratisk anknytning. Under Uppsalatiden specialiserade sig F på havszoologi. Han deltog 1878 i en av Chr Aurivillius ledd forskningsexpedition för insamling av valpreparat och sommaren 1879 i en av S Loven planlagd expedition i Skagerack och Östersjön för undersökning av havsfaunan. Under A E Nordenskiölds studiefärd till Island och Grönland 1883 omhänderhade F de havszoologiska undersökningarna. Efter disputationen 1886 återvände han till Sthlm och blev amanuens vid KB.

Sin längsta forskningsresa gjorde F 1889 som Vegastipendiat till Bermudasöarna, Nordamerika och Kanada. Under månaderna närmast före sin fars död i okt 1890 biträdde F denne i hans befattningar som sekreterare vid ståthållareämbetet på K slottet, inventarieförvaltare vid K husgerådskammaren och kamrer vid Karolinska institutet, och några månader senare, blev han dennes efterträdare i sekreterarbefattningen. Här gjorde sig emellertid den skuldsatte F skyldig till förskingring av mer än 20 000 kr. Då han efter avslöjandet sökte täcka förlusterna genom nya oegentligheter, anmäldes hans brott till åtal och han dömdes till flera års frihetsstraff.

Efter frigivningen tog F det vanskliga steget ut på en helt annan bana, publicistens. Han hade tidigare sporadiskt lämnat en del tidningsbidrag. Nu upptog han till skildring sin Bermudasfärd, och 1895 utkom arbetet »Bland oleandrar och liljor. Minnen från en sommar på Bermuda eller Somers öar». Bo- ken var utan tvivel ett gott bevis på F: s duglighet som skribent. Den blev uppskattad och såld, och han fick erbjudanden om nya litterära uppdrag. Emellertid var hans skrift-ställeri länge famlande, till dess han äntligen genom förmedling av chefredaktören Helmer Keys far, professor Axel Key, 1897 blev medarbetare i Sv Dagbladet. F sökte nu lära sig tidningsväsendets teknik och bli allroundjournalist, recenserade böcker, gjorde förträffliga intervjuer, skrev kulturhistoria och författade tom matrecept. En tid redigerade han Sv Dagbladets förnämliga jultidning Vinterbloss. Politik intresserade honom dock inte, och han skrev aldrig artiklar i politiska frågor. Som korrespondent fick han göra resor för tidningen till Frankrike 1900, Finland, Belgien och England 1905, Danmark 1909 och Norge 1910 samt Skottland 1911. Han invaldes i Publicistklubben 1907 och fann med glädje, att en ny tid randats med levande arbetsuppgifter på många olika håll.

År 1911 började F sitt med tiden alltmer omfattande personhistoriska författarskap. Debutboken om Sophie Hagman visar F:s både bättre och svagare sidor som författare på hithörande områden. Utredningen om Sophie Hagmans ursprung och ursprungsmiljö var sålunda i huvudsak förfelad, men han framdrog också nya, viktiga fakta. Källkritiker var F aldrig men väl en flyhänt popularisator med särskilt intresse för storborgar- och köpmannavärlden. Han bekymrar sig föga om källredovisning, och hans orientering är ytlig. Men böckerna lästes och väckte mycket intresse.

År 1916 utkom den i mycket fängslande boken om Skeppsbroadeln, berörande familjer som t ex Hebbe, Arfwedson, Küsel, Wahrendorff, Koschell, Conradi och Grill. En fortsättning på »Skeppsbroadeln» var »Köpmanshus i gamla Stockholm» (1917) där F belyser släkter som Bedoire, Le Febure, Petersen (af Petersens), Nettelbladt och Schön. Nästa bok, »Storborgare och stadsmajorer» (1918) riktade ljuset på bryggarfamiljen Westman, släkten Westin, Jurgen Müller och gulddragarna Oldenburg.

I boken »Linné i Stockholm» (1915) kom F in på ett specialområde, som särskilt passade honom också som naturvetenskapsman. När Sv Linnésällskapet, mycket tack vare F, stiftades 1917, blev han också genast styrelseledamot och från 1920 redaktör för dess årsbok. Där skrev F åtta ganska vidlyftiga studier, dels om Linné, dels om andra samtida gestalter som Mårten Triewald (1927) och Carl Gustaf Ekeberg (1928). F utgav också fyra självbiografiska böcker: »Från Slottsbacken till Ladugårdslandet» (1921), som behandlar släkterna F och von Düben och F:s barndom, »Mina Uppsalaminnen» (1922), »Vid sjuttio år» (1924) och »Mina herrgårdsminnen» (1928). Minst lyckad är F i de mera ytliga, föga självständiga essäböckerna »Svenska lyckoriddare i främmande länder» (1916) och »Människor och händelser» (1924).

Personligen var F en sällskapsmänniska med hjärtligt väsen och glatt humör, som satte en ära i att vara konservativ och gammaldags och ofta uttryckte sitt missnöje med det moderna jäktet och nutidsmänniskans många enligt honom onödiga påfund.

Författare

Bengt Hildebrand Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

F:s arkiv, inalles 511 brev, i KB liksom div brev från honom till olika personer, bl a 222 brev till kammarherre M Lagerberg. Även i UUB, LUB, GUB o Ericsbergsarkivets auto-grafsaml finns brev från F till åtskilliga personer.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Det arktiska hafsområdets djurgeografiska begränsning med ledning af skalkräftornas (crustacea malacostraca) utbredning. Akad. afh. Upsala 1886. (4), 54 s., 1 karta. — Bermudas-öarna. Berättelse, afgif-ven till Svenska sällskapet för antropologi och geografi, öfver en, med anslag af dess Vega-stipendium, utförd resa. Sthlm 1890. 21 s., 1 karta. [Ur Ymer, 1889—90.] — Vivisektion. Dramatiskt försök i en akt af Carl Pasch. Sthlm 1894. 26 s. [Pseud.] — Bland oleandrar och liljor. Minnen från en sommar på Ber-muda eller Somers öar. Sthlm 1895. (8), 122 s., 15 pl., 1 karta. [Ny uppl.] Sthlm 1927. 170 s., 8 pl.-bl. — Inträ et extra muros. Några betraktelser öfver kulturens offerväsen af Ante-captivus. Sthlm 1897. 31 s. [Pseud.] [Ur Nordisk revy, 1897.] — Adolf Erik Nordenskiöld och hans forskningsfärder. En minnesteckning grundad på tryckta källskrifter och personliga hågkomster. Sthlm 1901. 123 s. — Cacao och choklad samt deras betydelse som födoämnen, en redogörelse för allmänheten. Sthlm 1902. 22, (1) s. — Åkerbruk och boskapsskötsel. Bergsbruk och grufdrift. Skogsrörelse. Handt-verk och hemslöjd (Öfre Dalarne förr och nu, Sthlm 1903, s. 463—494, 499—519). — Stockholm och dess omgifningar. Sthlm 1904. IV, 142 s., 4 kartor. (STF:s resehandböcker, 5.) 2.-3. omarb. uppl. 1906, 1912. 4. helt omarb. uppl. 1923. [Tyska uppl.:] Sthlm 1906, 1909, 1912. — Fryksdalen och Frykensjöarna. En handbok för turister, Sthlm 1905. 62 s., 1 karta. — Tredagarsslaget vid Warschau den 18—20 juli 1656. Några erinringar till 250-års minnet. Sthlm 1906. 32 s. — Linné som läkare i Stockholmssocieteten. Hans patienter och umgänge (Julnummer, utg. af Adelns diskussionsklubb, 1906, Sthlm, s. 3—7). — När Linné reste i Dalarne (Vinteridrottsfäs-ten i Falun den 21—25 februari 1907, fästskrift, Sthlm 1907, s. 12—15). — Sophie Hagman och hennes samtida. Några anteckningar från det gustavianska Stockholm. Sthlm 1911. (8), 210 s., 6 pl.-bl. 2. uppl. s. å. 3. uppl. 1921. — Några anteckningar om Linnés Stockholmstid (Botaniska studier, tillägnade Theodor Magnus Fries [= Svensk botanisk tidskrift, bd 6, h. 3], Sthlm 1912, s. 657—672). — De tre gracerna. Minnen och anteckningar från Gustaf III:s Stockholm. Sthlm 1912. (8), 240 s., 9 pl. 2.-3. uppl. s. å. — Hacggströmska boktryckeriet 1813— 1863—1913. En återblick med anledning af hel- och halfsekeljubileet. Sthlm 1913. 51 s., 1 pl. — Spåkvinnor och trollkarlar. Minnen och anteckningar från Gustaf III:s Stockholm. Sthlm 1913. (8), 202 s., 8 pl. 2 uppl. s. å. — Vid gamla Träsket. Ur inledningen till en gustaviansk kulturskildring (Till Hugo Geber den 30 augusti 1913, Sthlm 1913, s. 211—215). ¦— Gustaf Kolthoff in memoriam (Sveriges natur, 5, 1914, Sthlm, s. 58—62). — Konung och adel. Minnen och anteckningar från Gustaf III:s Stockholm. Sthlm

1914. (8), 246 s., 9 pl. 2. uppl. s. å. — Nordens näktergal. Kristina Nilssons lefnadssaga. För Julstämning berättad af henne själf och efter andra källor. [Sthlm 1914.] Fol. (8) s.

— Linné i Stockholm. Sthlm 1915. (12), 210 s., 8 pl. 2. uppl. s. å. — Sven Hedin. Sthlm

1915. 92 s. (Männen för dagen, 7.) — Aurora De Geer och umgängeslifvet på Finspong (En bok om Östergötland . . . utg. av A. Trolle, Sthlm 1915, s. 172—187). — Skeppsbroadeln. Minnen och anteckningar från Gustaf III:s Stockholm. Sthlm 1916. VIII, 160 s., 5 pl, 2. uppl. s. å. — Svenska lyckoriddare i främmande länder. Sthlm 1916. (8), 110 s. — Biografisk inledning (Ur Maria Röhls portfölj. [1.] Sextiofem porträtt . . . utg. af A. Roosval, Sthlm 1916, s. 9—21). — Köpmanshus i gamla Stockholm. Nya bidrag: till skeppsbroadelns historia. Sthlm 1917. VIII, 207 s., 5 pl.-bl., 2 tab. 2. uppl. s. å. — Haga [inl. text] (E. Ekroth, Haga, tolf etsningar, Uppsala 1918, Fol., s. 3—10). — Storborgare och stadsmajorer. Minnen och anteckningar från Gustaf III:s Stockholm. Sthlm 1918. (8), 198 s., 7 pl. 2. uppl. s. å.

— Personhistoriska anteckningar (Ur Maria Röhls portfölj, 2, Sthlm 1919, s. 11—41). — Malmgårdar och sommarnöjen i gamla Stockholm. Sthlm 1919. VIII, 224 s., 5 pl. 2. uppl. s. å. — Firman Otto Hellsten ett hundra år. Sthlm 1919. 4:o. 17, (1) s. — Karoliner i fredliga värv (Urd, utg. från Sveriges land-stormsföreningars centralförbunds sekretariat, Sthlm 1919, 4:o, s. 12—15). — Sven Rin-man. Minnesteckning till 200-årsdagen av hans födelse, på uppdrag av Jernkontoret ut-arb. Sthlm 1920. 4:o. (8), 136 s., 4 pl. — 1854 års män. Anföranden vid årsmötena 1918 och 1919. Sthlm 1920. 16 s. — Från Slottsbacken till Ladugårdslandet. Släkt- och ungdomsminnen. Sthlm 1921. VIII, 286 s., 1 pl. 2 uppl. s. å. — Mina Uppsalaminnen. Sthlm 1922. (8), 256 s., 1 pl. 2 uppl. s. å. — 1862 i minnets ljus. Sthlm 1922. 19 s. — Anders Fjellner. Ett ungdomsminne från Lappland (Hågkomster och livsintryck, 3, Uppsala

1923, s. 110—114). — Före Publicistklubben. Publicister och publicistliv i forna tider (Publicistklubben, Sthlm 1924, s. 9—36). — Nacka socken. En hembygdsskildring. Uppsala

1924. (8), 149 s., 14 pl., 1 karta. — Vid sjuttio år. Minnen och anteckningar från ett växlingsrikt liv. Sthlm 1924. VI, (2), 248 s. ¦— Människor och händelser. Sthlm 1924. (8), 198 s. — En gustaviansk ädlings ungdomshistoria. Några anteckningar av och om Gustaf Adolf Reuterholm. Sthlm 1925. 171 s., 5 pl. — Riddarhuset som politisk och kulturell brännpunkt under 1700-talet (Sveriges riddarhus . .. under red. av G. Hallendorff, Sthlm 1926, 4:o, s. 383—422). — Den siste rikskanslern och hans döttrar samt andra gustavianska minnen. Sthlm 1927. 226 s. — Några anteckningar ur ett gammalt Stockholmshus' historia (Spökslottet, konst- och kulturhistoriska studier, Sthlm 1927, s. 25—49). [Ur SSEÅ 1909, överarb.] — Mina herrgårdsminnen. Sthlm 1928. 246 s. — Den äldre tiden (Stockholms borgerskap. Historik . . . porträtt och biografier, [red. M. Flood o. A. Palmgren,] Sthlm 1929, 4:o, s. 1—125). — Artiklar i: Ymer, 1885—1921; Nordisk revy, 1896 —99; OoB 1897—1905; Varia, 1901—; Vårt fosterland och dess försvar, 1905—; SSEÅ, 1906—27; Bonniers månadshäften, 1907—; Svenska slott och herresäten, 1908—1914; Meddelanden från föreningen för Stockholms fasta försvar, 1909—; Svenska hem i ord och bilder, 1913—; SBL, 1—7, 1917—27; SLSÅ, 1919—29; vidare i: Nornan, sv. kalender; Vinterbloss, SvD:s julnr; Julkvällen, utg. av Publicistklubben; H8D, Idun m. fl.

Redigerat: Carl von Linnés öländska resa, förrättad 1741. Sthlm 1907. 152 s. [Föret] [2. uppl.] 1910. — Våra äfventyrligaste jakter, skildrade af naturforskningens och jaktens märkesmän i Sverige. Sthlm 1913. (8), 120 s. — Sveriges äldsta företag inom handel, industri, press, penningväsen, sjöfart och andra näringar. Sthlm 1923. 4:o. 656 s. —¦ Svenska kungl. hovleverantörer. År 1927. Sthlm 1927. 159 s., 4 pl. (Tills. m. H. Olsén.) — SLSÅ 1920—1928.

Översatt: Eld och svärd i Sudan . . . efter pater J. Ohrwalders och Slatin Paschas arbeten . . . öfvers. och sammanfattad af C. F., Sthlm 1896, 584 s., 24 pl., 1 karta [sign.]; Archibald Forbes, En krigskorrespondents minnen, Sthlm 1896, (4), 256 s., [anon.,] 2. uppl. s. å.; E. H. Shackleton, Antarktis' hjärta, berättelse om den engelska sydpolsexpeditionen 1907—1909, D. 1—2, Sthlm 1910, XLII, 331, 408 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Högsta domstolens koncepter 1893, vol 3, fol 248 ff, Justitierev:s besvärs- o ansökningsmål 1893, nr 674, Justitiek:ämb:s fångförteckn :r från Sthlms stads rannsaknings-fängelse 1892—94 o från tvångsarbetsanstalter o kronohäkten 1893—94 samt dess förteckn:r över polisarrestanter 1892, RA; Ståthållare-ämb:s ink handl 1890, nr 19, o 1893, nr 3, SIA; K brev 1886—90 o konceptexp:r 1892, Riksmarskalksämb, Sthlm. — KBH 9 (1887), s 10; Lärare o lärj:r vid Sthlms Lyceum ht 1861 (1861). — 1 Anderson, SvD:s hist, 1 (1960), s 146 ff; R E Fries, G F (SLSÅ 1929); L A Jägerskiöld, Upplevt o uppnått (1943); H Key, C F död (SvD 3 dec 1928); L Kihlberg, Karl Staaff, 1—2 (1962—63); PK:s porträttmatr (1924 o 1936) ; SMoK; Sv förfrlex 1900—40 (1942); Sv porträttgall, 16 (ny uppl 1910); Väd 1929; Örnberg 1, 1884.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl W Forsstrand, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14392, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand Hans Gillingstam), hämtad 2019-09-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14392
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl W Forsstrand, urn:sbl:14392, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand Hans Gillingstam), hämtad 2019-09-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se