Torsten Lindormsson (Forstenasläkten)

Död:1631-03-03 – Vassända-Naglums församling, Älvsborgs län (i Restad)

Häradshövding, Riddare, Kammarherre


Band 16 (1964-1966), sida 390.

Meriter

3 Torsten Lindormsson (Lindersson), bror till F 2, f 1561 (N W Marcks von Würtembergs geneal tabeller, tillägg), d 3 mars 1631 på Restad i Naglum (Älvsb; begr i V Tunhem). Tidigast nämnd 1581 (J E Almquist 1955), i tjänst vid hertig Sigismunds hov senast 1584 o ännu 1586, kammarherre eller »kammarjunker» hos Sigismund senast 1594, häradsh i Långhundra hd (Sth) 1594—1600, vik häradsh i Kållands hd (Skar) 1600, fogde i Ale, Flundre, Väne o Vättle hd (Älvsb) 1602, förordnad i slottsloven på Älvsborg 30 juni s å med ståthållares titel, ny fullm 14 mars 1603, landsflyktig nov 1603—juni 1624, riddare omkr 1620.

G 1594 (Biographica: Posse, RA) m Märta Posse, d 11 juni 1627, dtr till häradsh Nils P o Anna Matsdtr (Kagg).

Biografi

T L:s liv kom att förflyta i helt andra banor än broderns. Redan flera år före Sigismunds avfärd till Polen 1587 tillhörde han dennes hovfolk. En uppgift (Ödberg), att T L medföljt Sigismund till Polen, har ej kunnat verifieras, men å andra sidan har han efter 1586 ej påträffats i svenskt källmaterial förrän i Uppsala ärkestifts bekräftelse på Uppsala mötes beslut 1593. I början av 1594 deltog han i Johan III: s likprocession från Sthlm till Uppsala och var en bland undertecknarna av de s k postulata nobilium, som framlades på kröningsriksdagen i sistnämnda stad. Enligt ett par listor över hovfolk från denna tid, bl a från nämnda riksdag, var T L nu en av Sigismunds kammarherrar. I de donations- och förlä-ningsbrev på hemman kring sätesgården Forstena, som han erhöll 8 juli 1594 (red:- kolhs arkiv F I: 246), kallas han kammar-junker. Vid den danske kanslern Kristian Friis' hemfärd från hertig Gustav Adolfs dop i febr 1595 var T L en av de fyra adelsmän som följde gästerna till gränsen. Senare deltog han liksom brodern Anders i riksdagarna i Söderköping 1595 och Arboga 1597, men efter Sigismunds återkomst 1598 återfinnes han bland dennes anhängare. Den 3 aug sistnämnda år beordrade sålunda konungen honom och hans svåger Jöran Posse Nilsson att föra större delen av det i Västergötland befintliga krigsfolket till Östergötland. Av Karl Karlsson Gyllenhielms anteckningar framgår, att Posse följande månad deltog på Sigismunds sida i slaget vid Stångebro, vilket talar för riktigheten av en obestyrkt uppgift, att så även var fallet med T L. Denne fick genom k brev 29 sept några dagar efter slaget borgläger vid Älvsborgs slott för fyra hästar. Under Sigismunds äventyrliga återresa till Polen följande månad skall T L med fara för eget liv ha räddat konungen i land, då dennes skepp stötte på grund utanför Danzig (A J Messenius).

Av en anteckning i Erik Brahes chifferkalendarium framgår, att T L redan 20 april 1599 åter var i Sverige, och på sommaren s å deltog han i riksdagen i Sthlm. En uppgift, att brodern Anders förmedlat hans försoning med hertig Karl, förefaller sannolik men har ej kunnat verifieras. Enligt uppgift i äldre förteckningar om en nu defekt volym bland Västergötlands landskapshandlingar skall T L detta år ha redovisat hjälpskattepenningarna från Västergötland för hertig Karls expedition till Finland. Den 28 nov beordrades han att jämte sin kusin Torsten Kristofersson, Krister Somme och Magnus Stolpe anföra eskorten från gränsen till Jönköping för de danska sändebud, som väntades i början av följande år. En uppgift (Öd-berg), att T L skulle ha bevistat riksdagen i Linköping 1600, måste betecknas som osannolik.

I febr och mars 1603 vistades hertig Karl i samband med gränsmötet vid Flabäck en längre tid på Älvsborg, där T L sedan föregående år var ståthållare. Denne stod under sommaren genom budbärare (se slottsräkenskaperna) flera gånger i förbindelse med sin kusin Jöran Posse (Knutsson) och Tord Bonde, vilka börjat konspirera med Sigismund. Ännu 3 okt skrev hertigen till T L en maning att förstärka besättningen och skärpa bevakningen på Älvsborg, sedan Tord Bonde avslöjats. Sedan svågern Jöran Posse Nilsson liksom sin kusin Jöran Posse (Knutsson) flytt till Danmark över Blekinge, begav sig T L i början av nov över gränsen till Marstrand (Ödberg), varifrån han jämte Tord Bondes son Jöns samt Jöran Posses (Knutsson) bröder Nils och Axel for till Kolding på Jylland, där flyktingarna blev väl mottagna av Kristian IV. Den 13 nov utfärdade hertig Karl lejdebrev för dem med löfte om förlåtelse, men flyktingarna lät sig ej hejda. I slutet av jan 1604 skrev T L från Lübeck till en borgmästare i Nya Lödöse, och 7 okt s å gjorde han i Stettin liksom Nils och Axel Posse samt deras broder Lindorm en anteckning i en stambok. Den 2 juni 1604 gav Karl IX T L:s gods till brodern Anders. Den 22 febr s å hade Karl IX beordrat en ryttare att gripa T L:s samt Nils och Axel Posses i Västergötland efterlämnade hustrur och barn och föra dem till Läckö. T L:s hustru frigavs med sina barn genom brev 4 sept s å på villkor att hon förhöll sig stilla hos hans styvfar Anders Olovsson (Oxehufvud) på hans sätesgård Uddetorp i Borgstena sn (Älvsb) och inte förehade några »stämplinger med bud eller skrivelse», vilket Anders Olovsson skulle bevaka. Denna bevakning synes ha vållat svårigheter, och Anders Olovsson bad senare Karl IX om befrielse därifrån, enär han fruktade, att hon »sig något företager», medan han var bortrest för att uppbära månadspenningar. Den 18 mars 1605 anmodades han därför att låta föra henne till Marieholm, där fogden skulle se till att hon ej sände några bud eller brev över gränsen.

Den 26 juli 1607 utfärdade Karl IX lejdebrev för T L på sex veckor, under vilka han skulle få återkomma och försona sig med konungen, men han svarade, att han inte ville återkomma, även om han skulle nödgas tigga sitt bröd, varför styvfadern 28 okt förbjöds att vidare brevväxla med honom. Av en notis i Karl IX :s almanacka framgår, att Anders Olovsson 12 nov vid personligt besök hos konungen i Säter i Dalarna fick avslag på förnyad anhållan om lejd för sin styvson.

Hustrun tycks ej ha kunnat låta bli att vidmakthålla brevkontakt med sin man, och 17 nov 1608 anmodades Anders Olovsson och T L:s systers man Bo Ribbing att uppmana henne att lämna landet. Enligt smädeskriften »Hertigh Carls Slaktarebenck» flydde hon »något för jul» detta år med endast en kjortel på kroppen, och i smädeskriften »Historia om then omilde Hertig Carls Regemente» uppges flykten ha skett till sjöss i storm och oväder. T L:s gods, som tydligen disponerats av henne efter svågern Anders Lindormssons död 1605, indrogs på nytt 17 nov (Östgöta- och smålandsgodsen) och 23 dec (västgötagodsen) och införlivades med konungens arv och eget. Den 4 febr 1609 fick dock T L:s styvfar hennes morgongåvogods Forstena.

Av en förteckning över de landsflyktiga (tyska RR 1609, f 73) framgår, att T L då liksom sin svåger »lille» Jöran Posse (Nilsson) och dennes kusiner bodde i Danzig. År 1618 gifte sig i Lauenburg i Pommern hans dotter Ingeborg med sin syssling Knut Posse, en av »långe» Jöran Posses (Knutsson) söner. Av en från 1620-talets början härrörande förteckning över svenska flyktingar i Polen framgår, att T L tillhörde den minoritet bland emigranterna, som förblev den lutherska läran trogen.

I början av Gustav II Adolfs regering hade enligt Widekindi ett rykte spritts, att T L och Jöran Posse (Knutsson) tagit sig in i Sverige, men de efterspanades förgäves, och det kom att dröja ännu ett decennium, innan T L återkom till fosterlandet. Först 1 sept 1623 fick han på förbön av sin i Sverige kvarlämnade, sedermera så ryktbare son Lennart Torstensson lejdebrev för att återvända hem, och det ännu bevarade dokument, genom vilket han uppsade Sigismund trohet och lydnad samt svor Gustav II Adolf trohetsed, är daterat i Sthlm i juni 1624.

Sommaren 1631, några månader efter T L:s död, uppgav en djäkne Erik Persson under tortyr, att denne sänt brev till Polen via Norge och Amsterdam. Riksrådet skickade ombud till hans sätesgård Restad för att söka efter bevis, men intet tycks ha påträffats.

Författare

Erik Wikland Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ett brev från T L 1604 till en borgmästare i Nya Lödöse i Str hist handl 20, RA. Hans trohetsed till Gustav II Adolf 1624 föreligger i Str hist handl 19.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: RR, K arkiv: Johan III: 2 o Sigismund, Riksdagsacta 1599—1600, Biographica: Posse, Skokl, I, Kv 27 (Erik Brahes chifferkalendarium 1), interfol ex av Anreps ättartaflor, RA; Västergötlands handl 1602: 1, 1603:14:3, 1604:4 B: 3, äldre förteckn:r över Västergötlands handl, red:koll:s arkiv F I: 246, sv donationskont:s arkiv F V: 262, KA; Hofförtäringen 1585—86, Klädkammarens handl 1584—85, SIA; renskr av N W Marcks v Würtembergs geneal tab:r, alfabet lappreg till SRA samt till titularreg till RR 1561—1611, RHA; E 338 (Hist om then omilde Hertig Carls Regemente), s 65, Nordin 174—176 (A J Messenius' hist om Sigismund o Karl IX), UUB; Laurentius Qua=n-slovius' stambok (nr 3501), f 165 v (jfr 53, 165), Biblioteka Narodowa, Warszawa. — J E Almquist, Samtida anteckn om adl ätten Oxehufvud (PHT 1955); E Anthoni, En för-teckn över flyktingar i Polen i början av 1620-talet (FHT 1942), s 68; AOSB 2: 3 (1890); Calendaria Caroli IX, ed A Lewenhaupt (1903); Nya Lödöse tänkeböcker, ed S Grauers (1923); SRA I: 3 (1894—1910) ; Sivert Grubbes Dagbog, ed H Rardam, 1 (DM 4:2, 1873), s 384; SRP, 2 (1880); Äldre handl ang Vestergötl (VFT II: 2—3, 1903), s 125 f; F ödberg, Grafstenar från 1500- o 1600-talen i Vestergötland (VFT II: 2—3, 1903), s 76 ff. — J A Almquist, Lokalf, 2 (1919—22), 4 (1922—23); J E Almquist, Herrg i Sverige under reformationstiden (1960); dens, Lagsagor o domsagor i Sverige, 1—2 (1954); E Bensow, K Skaraborgs reg:s hist, 1 (1931); W Berg, Elfsborgs slott (Bidr till känned om Gbgs o Bohusläns fornm o hist, 7, 1902), s 224; B Broomé, Ätten Posses hist 1500—1625 (1960); E Dahlgren, Lennart Torstenson (1933); Hertigh Carls Slaktarebenck (De hundra böckerna, 2, 1915), s 79, 90; S U Palme, Sverige o Danmark 1596—1611 (1942); J Peringskiöld, Monumenta Ullerakerensia cum Upsalia no-va (1719), s 68; H Schück, Lars Wivallius, 1 (1893), s 143 ff; A A v Stiernman, Swea o Götha höfdinga-minne, 2 (1835); S Tunberg, Riksrådet Erik Brahes Chifferkalendarium, 1 (PHT 1918—19), s 58; dens, Sigismund o Sverige 1597—98, 2 (1918), s 37, 165 f, 187; J Widekindi, Then fordom stormäch-tigste . . . Gustaff Adolphs . . . hist o lefwer-nes beskrifning (1691), s 197; F Ödberg, Om fältmarskalken . . . Lennart Torstensons föräldrar (Minnen från Vestergötl, 1900) ; dens, Om vestgöta-adelsmannen Tord Bonde till Stensholmen o hans tid (VFT II: 2—3, 1903), s 30, 34 ff.

Gjorda rättelser och tillägg



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Torsten Lindormsson (Forstenasläkten), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14400, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14400
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Torsten Lindormsson (Forstenasläkten), urn:sbl:14400, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se