Johan Fredrik Friesendorff, von

Född:1617 – Tyskland (i Bremen)
Död:1669-03 – Stockholms stad, Stockholms län

Diplomat


Band 16 (1964-1966), sida 560.

Meriter

1 von Friesendorff, Johan Fredrik, f 1617 i Bremen (enl Stiernman), d i mars (senast 26) 1669 i Sthlm (Nik enl räkensk för klockringn). Föräldrar: oberhauptmannen Hieronymus F o N von Bocholtz (enl Stiernman) eller von Buchwald (enl Fahne). Var bland »gentilshommes de la Reine» på M G De la Gardies ambassad till Paris 1646, sv resident i Lissabon 10 jan 1649—våren 1652, kammarråd 19 aug 1653 (tilltr ej), assistans- o appellationsråd i sv generalgu-vemementet Preussen 15 okt 1656—1657, sändebud till England 3 aug 1657—hösten 1661, hovråd 1662 (kallas emellanåt hov- o kommerseråd), jämte Abraham van Eijck faktor för det 11 aug 1662 privilegierade Generalfaktorikontoret. Engelsk baronet 4 okt 1661, tysk riksfrih 12 febr 1665 med namnet von Cronenwerth (ej Cronenworth).

G 1 sept 1653 i Sthlm (Ty) m Margareta Elisabet Gärffelt, d 31 maj 1691, dtr till krigsrådet Tomas G o Margareta von Vegesack.

Biografi

Enligt en traditionsuppgift (Reuterholm) skall .F ha börjat som »betjänt» (ordet hade då vidare och ofta socialt högre innebörd än nu) hos Axel Oxenstierna, som »drog fram honom, så att han blev brukad i beskickningar till de utländska hoven». Efter sin hemkomst från M G De la Gardies ambassad till Paris sändes han av Axel Oxenstierna 1647 till Reval för att vara hovmästare hos dennes son, guvernören Erik Oxenstierna, men passade ej som hushållare, emedan han var »något stor oppå sig», och återvände s å till Sverige, Enligt sitt riksfriherrebrev skall han även ha varit med vid fredsunderhandlingarna i Osnabrück och Münster samt på beskickning till Danmark, men belägg härför har ej påträffats. Chanuts uppgift att F skall ha varit i riksskattmästarens, dvs Gabriel Bengtsson Oxenstiernas, tjänst har ej kunnat verifieras och beror troligen på förväxling med rikskanslern. Denne uppges av Chanut ha övertalat drottningen till att göra F till resident i Lissabon.

I Portugal tillvaratog F 1649—52 nitiskt de sv handelsintressena, men de sv-portugisiska relationerna kom att störas av den sv kolonianläggningen i Guinea, som ansågs vara portugisiskt territorium. F:s strävanden från 1657 att tillsammans med George Fleetwood (se ovan s 106 f) utverka brittiskt stöd under de danska krigen misslyckades. Sedan Fleetwood på grund av sina nära relationer till Cromwell måst hemkallas efter restaurationen 1660, lyckades emellertid F få till stånd en vänskaps- och handelstraktat, som hösten 1661 undertecknades av hans efterträdare Nils Brahe. Kort före sin avresa gjordes F av Karl II till baronet, och denne gick i personlig borgen för betalningen av hans skulder i London.

Den 18 juni 1662 framlade F inför rådet, vars främste man nu var hans gynnare M G De la Gardie, förslag om inrättande av ett Generalfaktorikontor med avdelningskontor i utlandet för den sv handelns främjande. Detta ledde till att han och sthlmsköpmannen Abraham van Eijck (bd 12) samma dag fick fullmakt att »inrätta commercieväsendet». Enligt privilegierna överlämnades till kontoret all kommissionshandel såväl för kronan som för tjär- och skeppskompanierna samt ställdes under dess förvaltning de kontanta penningmedel som kunde tillfalla kronan utomlands. F och van Eijck lyckades redan s å beröva Börje Cronberg (bd 9) »styckehandeln», dvs försäljningen utomlands av i Sverige tillverkade kanoner. År 1665 undanträngde Generalfaktorikontoret storköpmännen Joachim Potter (adl Lillienhoff) och Henrik Thun (adl Rosenström) från »direktionen av den fransöske handeln», dvs övertog kronans utfästelse i senaste handelstraktaten med Frankrike att anskaffa och

I Gbg leverera betydande kvantiteter koppar, spik och fartygsammunition m m samt erhöll importmonopol på vissa franska varor, främst konjak, viner, papper och tyger. År 1664 insattes F i undersökningskommissionen rörande Palmstruchska banken, och han var också delägare i Västerviks skeppskompani. Reaktionen 1668 mot De la Gardies verksamhet medförde, att F och van Eijck i början av 1669 måste avstå styckehandeln till riksbanken, som åter lät driva den genom Cronberg. Kort därpå dog F, och Generalfaktorikontorets verksamhet upphörde.

Sitt riksfriherrebrev skall JF ha fått genom förmedling av det kejserliga sändebudet greve Gottlieb av Windischgrätz, som besökt Sverige 1664, och genom erläggande av 2 000 rdr (Palmskiöld 208, UUB). Hans riksfriherrliga namn von Cronenwerth härrörde (enl Reuterholm) från ett gods i Tyrolen, som han ämnat köpa. Såväl enligt baronetbrevet 1661 som enligt riksfriherrebrevet 1665 skrevs F till sitt westfaliska stamgods (se D 131, p 269, KB) Herdecke och till Kyrup (nu Kirups i Liksna sn) i polska Livland. I Sverige förvärvade han 1668 från sin hustrus syskon större delen av Starfors i Västerlövsta (Vm), som svärfadern köpt från kronan och gjort till säteri. Smärre gårdar i dess närhet hade F redan 1654 fått som donation av drottning Kristina.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

F:s baronetbrev o riksfriherrebrev dep i RHA. Brev från F i RA (till Karl X Gustav, hertig Adolf Johan, Per Brahe d y, M G De la Gardie, Axel Oxenstierna o G G Wrangel), UUB, Ericsbergs arkiv, The Bodleian Library,' Oxford, arkivet på Longleat, Warminster (till B Whitelocke), o Berkshire Record Office, England.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Phosphorus juridicus, id est sylloge materiarum juris ... 2. ed. Riga: Livonum 1646. (71) s. [Ded. till A. Oxenstierna.]

Källor och litteratur

Källor o litt: RR, Biographica: Friesendorff o Gärffelt, RA; likv, preussiska räkensk 1656: 1, 1657: 1, red:koll:s arkiv F I: 164, kö-pegodskont:s arkiv F VI: 417, riksens stän- ders kommis över red- o likv:verken arkiv F I: 119, KA; Biograf ica, RHA; E 385, A A v Stiernman, Svecia illustris (X 13), Palm-skiöldska saml 208, UUB; vol 17965. (Cha-nuts depescher), fol 109 v, Bibliothéque Na-tionale, Paris. — A Guide to the materials for Swedish historical research in Great Bri-tain (MKrA 5, 1958); DGA 12 (1839), s 124; C C Gjörwell, Nya sv bibi, 1:2 (1762), s 142 ff; HSH 5 (1818), s 179, 205 ff; P Linage de Vauciennes, Mémoires ... de Monsieur Chanut (1677), s 394; N Reuterholms journal, ed S Landahl (HH 36:2, 1957); K Setterwall, Förteckn öfver Acta svecica i »A collection of the state papers of John Thur-loe» (bil till HT 1890), s 18, 22 f; E Wes-ter, En ambassadörs följe på 1600-talet (PHT 1898—99). — J Aschengreen, Nu är Tiid, Då . . . Margareta Elisabetha Gerffelt ... uti Upsala Domkyrckia nedlades den 21. Febru-arii 1692 (1692); J L Carlbom, Karl X Gustav (1910); B Fahlbdrg, Ett blad ur den sv handelsflottans hist (HT 1923), s 224; dens, Sveriges yttre politik 1660—64 (1932); A Fahne, Geschichte der Westphälischen Ge-schlechter (1858), s 164; C H Firth, The last years of the protectorate, 1—2 (1909); E Fries, Erik Oxenstierna (1889), s 107; A Fryxell, Berättelser ur sv hist, 13; T Gihl, Sverige o västmakterna under Karl X Gustafs andra krig med Danmark (1913); E F Heck-scher, Sveriges ekon hist från Gustav Vasa 1:2 (1936); J F v F, friherrl ätten v F:s sv stamfader (Arte et Marte 1935); G Jones, The diplomatic relations between Cromwell and Charles X Gustavus of Sweden (1897); J Kleberg, Kammarkollegium 1634—1718 (1957); X Liske, Polsk litt för Sveriges hist (HB 1, 1875), s 323 ff; K Mellander, Sv-portugisiska förbindelser under Sveriges stormaktstid (HT 1927), s 355 ff; dens o E Prestage, The Diplomatic and Commercial Relations of Sweden and Portugal from 1641 to 1670 (1930), s 66 ff; S I Olofsson, Efter westfaliska freden (1957); S v Pufendorf, Sieben Büicher von denen Thaten Carl Gustavs (1697); G Wittrock, Karl XI :s förmyndares finanspolitik, 1—2 (1914—17; personreg, SBL); F U Wrangel, Resor o resenärer i Frankrike f 19281. s 48.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Fredrik Friesendorff, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14495, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14495
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Fredrik Friesendorff, von, urn:sbl:14495, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se