Meriter

Furuskog, Karl Jalmar, f 18 jan 1887 i Järnboås (Ör), d 11 mars 1951 i Filipstad. Föräldrar: bergsmannen Theodard Andersson o Eva Mathilda Andersson. Mogenhetsex vid Karlstads h a l 22 maj 1906, inskr vid Uppsala univ 4 okt s å, lär vid ett flertal folkhögskolekurser 1907–11, fil kand vid Uppsala univ 30 maj 1910, fil mag 25 okt 1911, inskr vid Sthlms högskola 1913, adj vid samrealskolan i Vadstena 29 maj 1914, led av stadsfullm där 1917–20 (v ordf 1919–20), sekr i 1911 års nykterhetskommitté 1918–20, sakk för ämnet geogr hos 1918 års skolkommitté, fil lic vid Sthlms högskola 13 mars 1920, rektor vid samrealskolan i Filipstad 30 juni s å, led av stadsfullm där 1923 (led av beredn:utsk 1923–35), disp vid Lunds univ 26 maj 1924, fil dr där 31 maj s å, ordf i Filipstads bergslags hembygdsfören 1924–36, led av 1928 års lärov:sakk, av Sveriges storloges av IOGT verkst råd 1928, ordf i Värmlands läns folk-bildningsförb 1929–33, led av Värmlands läns landsting 1931–50 (v ordf i undervisn:utsk 1931–44), led av lasarettsdir i Filipstad 1933 (ordf 1935), av IOGT:s internat råd 1933–36, v ordf i länsnykterhetsnämnden 1940, led av 1944 års nykterhetskommitté, ordf i radionämnden 1947. – Iqml 1947.

G 31 dec 1914 i Filipstad m Hildur Gustava Kristina Josefsson, f 10 aug 1887 i Filipstad, d 27 dec 1956 där, dtr till handl Carl Otto J o Anna Maria Henriksson.

Biografi

Jalmar F växte upp under en brytningstid, som präglades av de stora folkrörelsernas framväxt. Den tidiga kontakten med dessa betydde mycket för hans kommande gärning. Föräldrarna tillhörde Sv missionsförbundet, och från hemmet medförde han en djup respekt för kristna värden, även om hans ideologiska utveckling förde fram till en sekulariserad kulturradikalism. Det blev nykterhetsrörelsen och folkbildningsarbetet, som kom att stå i centrum för hans intresse.

Efter studentexamen 1906 var F volontär på Karlstads-tidningen, och under studietiden i Uppsala arbetade han tidvis på Upsala Nya tidning. Men redan hösten 1907 var han engagerad i folkbildningsarbetet. Vinterkursen 1907—08 tjänstgjorde han sålunda som lärare vid den nystartade folkhögskolan i Säffle, 1910–11 vid Gotlands läns folkhögskolas vinterkurser i Hemse. och 1911 vid Värmlands läns folkhögskolas sommarkurs. J:s radikalism visade sig emellertid försvåra hans ställning som folkhögskollärare, och han övergick därför till tjänstgöring vid läroverk, först som adjunkt i Vadstena och från 1920 som rektor vid samrealskolan, sedermera läroverket, i Filipstad. Tidigt hade F:s intresse väckts för de liberala idéerna, främst genom kontakten med Mauritz Hellberg i Karlstads-tidningen. Som politiker kom han dock att tillhöra det socialdemokratiska partiet. Både i Vadstena och Filipstad var han ledamot av stadsfullmäktige.

Förutom gradualavhandlingen, »De värmländska järnbruksbygderna», utgav han ett flertal skrifter och artiklar med kulturgeografiskt innehåll. Det stora populärvetenskapliga arbetet »Vårt land» (1943) har betytt mycket för undervisningen i Sveriges geografi liksom arbetet »Det svenska järnet genom tiderna» (1938). Han utgav också »De sju världsdelarna» (1925), en populär skildring av jordens länder, och redigerade ett flertal väggkartor för skolbruk.

Redan som gymnasist inträdde F i Godtemplarorden ooh blev snart en centralgestalt inom nykterhetsrörelsen. Hans betydelse för nykterhetsarbetet kan knappast överskattas. Alkoholbruket framstod för honom som en fiende till framåtskridandet och borde ej tolereras i ett demokratiskt samhälle. Under ett trettiotal år skrev han regelbundet ledarna i Godtemplarordens tidning Reformatorn, i vilka han med skärpa förde nykterhetsrörelsens talan. Han var även en lysande föreläsare och utövade ett stort inflytande genom hundratals föredrag vid nykterhetsföreningarnas och föreläsningsföreningarnas möten landet runt. F blev Godtemplarordens främste ideologiske banerförare. Bland hans många skrifter, som behandlar nykterhetsproblemen, kan nämnas »Fram till förbudet!» (1920), »Världen är vårt fält» (1927) och »Varför just Godtemplarorden?» (1933).

F framträdde även som skönlitterär författare. Han har bl a utgivit »Lucias vandring. Sju nutidssagor» (1943) och »De sju solstrålarna och andra sagor» (1944). Kulturhistoriskt värdefull är den postumt utgivna självbiografin »De unga åren. Ungdomsminnen 1887–1911» (1951).

Författare

Yngve Nilsson

Arkivuppgifter

F:ska familjearkivet med brev till F o hans maka (bl a från Ellen Key och Selma Lagerlöf) i GUB. Strödda brev från F i KB, bl a 15 till Ellen Key.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Folkväckelse (Unga krafter, årsskrift 1911 utg. av Sverges studerande ungdoms helnykterhetsförbund, Uppsala, s. 82—86 = S.S.U.H:s skriftserie, 29). — Nykterhetsarbete och hemkultur (ibid., 1914, s. 30—37 = d:o, 34). — Ett första-maj-tal om socialism och demokrati hållet i Växjö 1914. [Omsl.] Jönköping 1914. 16 s. — Patriotism och fredsvilja. Några ord till Sverges ungdom. Sthlm 1914. 26 s. — Biologi (Grundlinjer till studium av nykterhetsfrågan till skolornas tjänst utg. av S.S.U.H:s centralstyrelse, Sthlm (tr. Upps.) 1916, s. 67—95; även sep., 31 s.). — Hyttor och hamrar i östra Värmland. En studie i historisk geografi. [Karlstad 1918.] 77, (1) s. (Värmland förr och nu, 1918[:1].) — Geografins ställning vid de allmänna läroverken (Pedagogisk tidskrift, 54, 1918, Uppsala, s. 355—363). -— Vägledning för studier i geografi (Bokstugan, studiecirklarnas tidskrift, 2, 1918, Sthlm, s. 205—209, 232— 236, 250—253; även sep., 12 s.). — Hembygdsstudier i Bergslagen (ibid., 1919, s. 150—153, 173—177). — Herbarierna. Några synpunkter (Pedag. tidskr., 1919, s. 149— 157). — Asphyttan, Värmlands äldsta järnbruk. [1]—2 (Värmland förr och nu, 1919, Karlstad, s. 65—86, även sep., 22 s., forts, ibid., 1921, s. 29—57). — Geografien vid läroverken (Ymer, 39, 1919, Sthlm 1920, s. 323—337). — C. A. Agardh som geograf (ibid., 1920, s. 19—47). — Fram till förbudet! Nykterhetskommitténs förbudsbetänkande återgivet i populär framställning. Sthlm 1920. 51 s. 2. uppl. 1921. — Värmländska stångjärnsbruk på 1500-talet. Filipstad 1921. 16 s. [Ur Bärgslagens nyheter, julnr 1920.] — Några synpunkter på geografiundervisningen (Karlstads stifts trettonde och Örebro läns tolvte folkskolläraremöte i Karlskoga 5— 8 juli 1921, berättelse, Örebro 1922, s. 77— 80). — Sångens och arbetets Värmland (Folkdansringen, 2, 1922, Sthlm, nr 11—12, s. 1—5). — Bergslagens ruiner (Värmland. Värmlands hembygdsförbunds årsbok, 1*, Karlstad 1922, s. 6—17). — De värmländska järnbruksbygderna. Kulturgeografiska studier över den värmländska järnhanteringen under dess olika utvecklingsskeden. Akad. avh. . . ., Lund. Filipstad 1924. 4:o. (8), 463, (2) s., 4 kartbl. [Även med tit.: De värmländska järnbruken . . .] — De sju världsdelarna. En populär skildring av jordens länder. Sthlm 1925. 282, (6) s. — Filipstads bergslags turistförening (STFÅ, 1926, Sthlm, s. 307). — Geografiens renässans i de amerikanska skolorna (Svensk geografisk årsbok, 1927, Lund, s. 208—218). — Världen är vårt fält. Uppsatser om svensk nykterhetsrörelse och dess kulturarbete. Sthlm 1927. 290 s. — Världens mäktigaste republik. Nordamerikas förenta stater [anon.] (Länder och folk i ord och bild, D. 2, Hfors 1928, s. 521—538). — Till frågan om den svenska nykterhetsrörelsens renässans (Femtio års godtemplararbete i Sverige. En minnesskrift utg. av Sveriges storloge av I.O.G.T., Sthlm 1929, s. 188—193). — Karlstad — Klarälvs- och Vänerstaden (Jorden runt, 1, 1929, Sthlm, s. 373—384, 2 pl.-bl.) — Arv och löfte. Högtidstal . . . (J. Bergman & J. F., Två tal vid I.O.G.T:s femtioårsjubileum, Sthlm 1930, s. 25—40). — Gammalt och nytt i nykterhetsrörelsen (Nykterhetsfolkets kalender, [7,] 1931, Sthlm 1930, s. 158—163). — Text till Riedels insektstavlor. [Omsl.] Sthlm (tr. Hälsingborg) 1931. 19 bl. + omsl. — Varför just God-templarorden? [Rubr.] Sthlm 1933. (4) s. [Ny uppl.] 1941. — Education et législation dans le mouvement antialcoolique. Allocution prononcée au Congrés nordique de Copen-hague, 1934 (Forschungen zur Alkoholfrage, 42, 1934, Berlin, s. 217—221). — Berget (STFÅ, 1935, s. 65—72). — Dagsnyheterna och geografilektionerna (Fjortonde nordiska skolmötet, Sthlm 1935, s. 212—218). — Mauritz Hellberg (Blå boken, kalender för ideellt och socialt arbete [f. d. Nykterhetsfolkets kalender], 12, 1936, Sthlm 1935, s. 83— 87). — Vildmark och människovilja. Sthlm 1937. 351, (1) s. — Horoskop (Värmlands distriklsloge 1887—1937. Minnesskrift . . ., Filipstad 1937, s. 3). — Mina första god-templarår (ibid., s. 109—112). — Harald Vadmans dag (ibid., s. 74 f). — Nykterhetsrörelsen (Med folket för fosterlandet, Sthlm
1938, D. 1, s. 286—295). — Det svenska järnet genom tiderna. Sthlm 1938. 269, (1) s., 1 pl. 2. uppl. 1939. — Varför inte söka världsrekorden? Sthlm 1939. 23, (1) s. — Värmland (Sverige. De svenska landskapen skildrade i ord av svenska författare och i bilder av E. Schwab, D. 4, Sthlm 1939, Fol., s. 65—125). — Som en riktig majorska (Hågkomster och livsintryck . . ., 21, Uppsala 1940, s. 220—222). — Det svenska kulturarvet. Sthlm 1941. 26 s. (Samverkande bildningsförbundens småskrifter, [3].) — Ett nytt, starkt Sverige ... [text]. Sthlm 1941. (4) s. (Sveriges nykterhetsvänners landsförbund.) — Vårt land. Sveriges geografi i populär framställning. Sthlm 1943. IX, (1), 406 s., 177 pl.-bl., 11 kartor. [Nya tryckn.:] 1943, 1944, 1948. 4. rev. uppl. [!] 1955. VIII, (2), 391 s., 151 pl.-bl., 1 kartbl. — Lucias vandring. Sju nutidssagor. Sthlm 1943. 117 s. — De sju solstrålarna och andra sagor. Sthlm 1944. 109 s. (Bonniers barnbibliotek, 75.) — Kartor (Psykologisk pedagogisk uppslagsbok, bd 2, Sthlm 1944, s. 954—957). — De fjorton punkterna (Blå boken, 21, 1945, Sthlm 1944, s. 41—48). — Värmland. En kulturhistorisk översikt (STF:s resehandböcker, [Ny serie, D. 6,] Sthlm 1945, s. 32—42; 2. uppl.: [D. 6:2,] 1949, s. 9—19). — Värmlänningarna i Norrland (Värmland, ett storslaget och egenartat landskap. Under red. av H. Kjellin, I. Lignell, P. Stolpe, Sthlm 1946, Fol., s. 359—368). — Det stora århundradet i Värmlands järnhantering (Vermländska bergsmannaföreningens annaler 1948, Filipstad, s. 39—58). — I bergslag och bruksbygd (STFÅ, 1948, s. 129—168). — En stormig tid. Sthlm 1949. 366 s. — Bergens dolda skatter (Vår rika värld, D. 4, Sthlm 1950, s. 221—326). Folkuppl. 1953. — De unga åren. Ungdomsminnen 1887—1911. Sthlm 1951. 341 s. — Medv. i Tirfing 1918—, Reformatorn 1920—, Glimten, organ för Värmlands distriktsloge, 1931—-, Nordiska nykterhetsmötets berättelser och Förhandlingar vid svenska förbudskongressen (Nykterhetsfolkets landsmöte) från 1928 o. a. nykterhetspublikationer, i Bergslagen i ord och bild 1946—, i NF:s 3. uppl. och Svensk uppslagsbok. Omarbetat Fridtjuv Berg: Mind- re lärobok i geografi för folkskolan, 14. uppl., Sthlm 1927, 256 s.j 15 uppl. 1937. Utarb. ett antal skolväggkartor, se Lärarmatrikeln 1946, Trollhättan, s. 216 f.

Redigerat: Värmland. Upps. (tr. Sthlm) 1941. 458 s., 1 kartbl. [Flertalet art. förf. av F.] Skoluppl. 1942. — Medred. för Jorden runt 1929—30, Sthlm. — I redaktionskommittén för Texthäfte till arkivfilm, Sthlm 1938 [85 h., varav flera förf. av F.].

Utgivit: Christopher Riseli, Ekonomisk beskrivning över Färnebo eller Filipstads pastorat i Värmland ... 1757, Sthlm (tr. Filipstad) 1921, 32 s.; Wenzel Björkhagen, Dikter, Sthlm 1928, (2), 143 s.; dens., Från färdevägen. Valda uppsatser, Sthlm 1928, 185 s.; dens., Ur livet. Valda berättelser och visor, Sthlm 1929, 186 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: C Axelson, J F (En bok om Filipstad 1961), s 639 f; Blå bandet, nr 3, 1937, s 5; S Elmgren, J F (Blå boken 1951); Inbjudn till fil drsprom [Lund] ... 31 maj 1924 (1924); H Johansson, Folkrörelserna o det demokratiska statsskicket i Sverige (1952); Lärarma tr 1946 (1947); Sv folkrörelser, 1 (1936); Väd 1951. – Nekr:r i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Jalmar Furuskog, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14593, Svenskt biografiskt lexikon (art av Yngve Nilsson), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14593
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Jalmar Furuskog, urn:sbl:14593, Svenskt biografiskt lexikon (art av Yngve Nilsson), hämtad 2024-04-23.