Meriter

Coninch, Johan de, f. 1606 troligen i Holland, d 13 apr. 1675 i Göteborg. Var 1635 major vid översten och verkmästaren i svensk tjänst holländaren Matias Wens regemente i Pillau; verkmästare i Göteborg samt vid Älvsborg och Ryssås skans; erhöll avsked från denna befattning 1643; verkmästare vid Gustav Horns skånska armé 4 maj, 1644; erhöll expektans å stadsmajorsbefattningen i Göteborg 4 maj 1644; verkmästare och konduktör i Göteborg dec. 1644; tillika stadsmajor därstädes (K. fullmakt 3 jan. 1646).

Gift med Maria van Autzhorn, f. 18 aug. 1603, d 8 sept. 1676.

Biografi

C, som efter att först ha framträtt i Preussen 1635, sedermera återfinnes som verkmästare i Göteborg samt vid Älvsborg och Ryssås skans, fann den lön, som bestods honom i sistnämnda befattning, alltför otillräcklig och lämnade den därför år 1643. Riksrådet Lars Kagg ansåg honom emellertid oumbärlig, då han visat sig vara en skicklig karl, och föreslog, att stadsmajoren i Göteborg överstelöjtnant Anders Dyenn skulle förordnas till slottsloven och C. få efterträda honom som stadsmajor. Då detta ej bifölls, lämnade C. staden och begav sig till riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielms bruk Huseby i Småland, där han synes ha byggt en befästning, ty i mars 1645 voro tjugufyra knektar förlagda i »Husaby skans». Den 12 apr. 1644 befalldes landshövdingen Bengt Bagge att underhandla med C. om nedresa till armén i Skåne, där Gustav Horn ville anställa honom som verkmästare, och 4 maj utnämndes han också härtill. Samma dag bemyndigades Bagge säga C., att han skulle bli stadsmajor i Göteborg, så snart dåvarande innehavaren av denna befattning avginge. Den 21 maj kunde Horn sedan anmäla, att C. inställt sig vid armén, varifrån han då uppsändes till Laholms slott för att biträda vid dettas förstärkande. Kommendanten i Göteborg landshövding Nils Mannersköld, som kände C. såsom »en flitig, nykter och trogen karl, som tager sin tjänst i vederbörlig akt» och väl förtjänade stadsmajorslönen (900 dir), ville emellertid ha dit honom, och Horn sände då (28 dec.) C. upp till Göteborg, där han också skulle bestrida »konduktörs ämbete och beställning» (han kallades sedermera även vallmästare). Fråga blev nu, i vilket förhållande C., som uppfördes på Älvsborgs slottsstat, skulle stå till generalkvartermästare Johan Wärnschiöldh, och krigskollegium skrev då 14 maj 1645 till Mannersköld, att C. skulle »icke mindre parera general kvartermästarens ordre, så vitt hans konduktörs beställning vedkommer, än H: gubern: commendo, på hans stads majors ämbete». C:s löneförmåner hade bestämts till 400 dlr för majors- och 500 dlr för konduktörstjänsten. När allt sålunda var klart om hans tjänster, erhöll han 3 jan. 1646 K. fullmakt på desamma. I denna hette det, att »med fortifikationsarbetet på valler och murer skall han hava ett flitigt och noga inseende». C. började nu utföra »tranchéverken» vid stadsbefästningens sjösida. Sina åligganden både som stadsmajor och konduktör skötte han så förträffligt, att krigskollegium 7 dec. 1649 föreslog, att kommendantsämbetet i Göteborg skulle indragas såsom obehövligt, då en så dugande stadsmajor funnes, och 200 dlr av den härigenom besparade lönen givas åt denne. Härav blev dock intet, varför C. bad att få bli kommendant på Kyrkogårdsholmen (sedan Nya Älvsborg), men ej heller detta bifölls. C. fick alltså stanna på sin plats, där han förmodligen ansågs vara »omistandes». Han fick dock som förbättring i sina villkor rätt att tillgodogöra sig gräset på vallarna, varjämte han skulle få inplantera fisk i de våta gravarna och sedan fiska. Till hjälp i tjänsten tilldelades honom en underofficer och tre knektar samt naturligtvis behövligt arbetsfolk. År 1655 »förlovades» C. på två månader för att i enskilda angelägenheter resa till Brabant. När han sedermera började bli till åren, ingick han till K. M:t med anhållan att det oaktat få behålla sin tjänst, och härpå svarades med nådig »försäkran» på stadsmajorstjänsten och tillåtelse att, i trots av »tillstött ålder», få tjäna kvar till döddagar och uppbära lönen, så länge han mäktade tjäna.

Författare

L. W:son Munthe.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr. och riksstater, RA; krigskollegiets registratur och brevböcker, krigsarkivet. —  Christine kyrkas böcker för vigda, födda och döda (Samlingar till Göteborgs historia, utg. af W. Berg, 3, 1890—93); L. W:son Munthe, Kongl. fortifikationens historia, 2, 6: 1 (1906, 1916).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Coninch, de, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14945, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. W:son Munthe.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14945
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Coninch, de, urn:sbl:14945, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. W:son Munthe.), hämtad 2024-04-26.