Carl Gustaf Fahlström

Född:1854-10-06 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län
Död:1920-10-05 – Göteborgs Karl Johans församling, Västra Götalands län

Arkitekt


Band 15 (1956), sida 64.

Meriter

Fahlström, Carl Gustaf, f. 6 okt. 1854 i Göteborg (Dom-kyrkoförs.), d. 5 okt. 1920 där (Carl Johan). Föräldrar: inspektören Daniel Fredrik Fahlström och Eva Charlotta Wernqvist. Utexaminerad från Chalmerska slöjdskolan 1874; elev vid konstakad.s högre byggnadsskola 15 aug. 1875—78; studieresa till Tyskland och Italien 1879; arkitektverksamhet i Göteborg; tf. stadsarkitekt där 1884; stadsbyggmästare där 1888; stadsarkitekt där 29 okt. 1897; förste stadsarkitekt 1913. Led. av Konstnärsförbundet 1886. RVO 1912.

G. 14 okt. 1880 i Partille sn (Göteb.) m. Amanda Martina Lindbohm, f. 20 mars 1851 i Landvetters sn (Göteb.), d. 30 okt. 1929 i Göteborg (Annedal), dotter av Anders Johan Lindbohm och Carolina Löfgren.

Biografi

Efter ingenjörsexamen vid Chalmerska slöjdskolan och arkitektstudier vid konstakademien företog Carl F. 1879 en studieresa till Tyskland och Italien. F:s skissbok från denna resa finnes bevarad och visar, att han ägde en utpräglad arkitektonisk och konstnärlig skicklighet. Efter studier och praktik var F. verksam som arkitekt i sin hemstad Göteborg och fick en rad privata och kommunala uppdrag. Med Victor von Gegerfelt, stadsarkitekt i Göteborg 1872—96, som varit F:s lärare vid Chalmers, kom F. att samarbeta, och han förordnades 1884 av magistraten att som tf. stadsarkitekt vikariera på Gegerfelts tjänst.

Bland de ur arkitektonisk synpunkt förnämligare byggnader, som F. ritade och där han troligen också ingående biträdde vid uppförandet, märkas det stora trevåningars bostadshuset, Kungsportsavenyen 2, i skickligt behandlad wienerrenässansstil, som uppfördes 1877—80 för grosshandlare I. G. Hamberg, och Grand Hotell Haglunds stora ombyggnad 1887—89 med nuvarande fasader och inre anordningar, såsom den stora palmhallen med trappor och terrasser, vilken tillkom genom gårdens överbyggnad, den stora matsalen och kaféet med hela taket prytt med glasmålningar. Palmhallen finnes kvar i ganska oförändrat skick, och den kan ännu anses som en av Sveriges ståtligaste och trivsammaste restauranglokaler. År 1884 uppfördes av F. ett fyra våningars bostadshus Södra vägen 21, vars fasader utförts i italienskt betonad renässansstil, och 1893—98 ålderdomshemmet vid Vegagatan intill Slottsskogen, en stor anläggning med kyrka i baltisk tegelarkitektur. Bland de av F. uppförda offentliga byggnaderna märkas bl. a. flera skolor: Annedals folkskola 1881, Majornas elementarläroverk för flickor vid Djurgårdsgatan 1886, dåv. Västra realskolan vid Karl Johans torg (sedermera påbyggd, nu Göteborgs femklassiga allm. läroverk) samt Göteborgs auktionskammare 1892 och ombyggnad av Polishuset, östra Hamngatan 11, 1893. Som en kuriositet kan nämnas, att F. även ritat den portalbåge i träkonstruktion, omgiven av två biljettkurar, som tillkom 1887 och ända till 1950 utgjorde den karakteristiska huvudentrén till Lorensbergsparken.

Tillsammans med arkitekten sedermera professor Hans Hedlund gjorde F. ritningar till åtta villabyggnader inom det s. k. Tjänstemannakvarteret vid Föreningsgatan. F. ritade i övrigt villor, som han själv bebott: Carlsro vid Karlsroplatsen och villan Thorildsgatan 3. Senare byggde han sin bostad på berget vid Majnabbe, där han hade en storartad utsikt över hamninloppet och bodde till sin död. Detta hus är numera pojkhem i stadens ägo.

År 1888 blev F. stadsbyggmästare och 1897 stadsarkitekt i Göteborg. Stadsarkitekterna hade tidigare övat ett starkt inflytande på byggnadskonsten och arkitekturen i staden. Vid F:s övertagande av stadsarkitektbefattningen hade myndigheterna utfärdat en instruktion för denna tjänst, enligt vilken stadsarkitekten förbjöds att själv eller genom annan utöva enskild verksamhet såsom arkitekt eller byggmästare. En ny period hade inträtt i fråga om stadens bebyggelse. Vid sekelskiftet utbredde sig staden snabbt åt alla håll, men särskilt söder om Vasagatan och på områdena från Skansen Kronan till Slottsskogen och Masthuggsbergen samt vid Exercisheden och öster om Södra Vägen. Härvid förekom ett intensivt spekulationsbyggeri, huvudsakligen med femvånings stenhus. Dessa hus ritades till stor del på byggmästarekontoren i alla möjliga fasadbehandlingar. De skolade arkitekterna vid den tiden sysslade mest med kommunala byggnader, banker, affärshus och förnämligare privathus.

Genom den livliga byggnadsverksamheten blev arbetsbelastningen på stadsarkitektkontoret under tiden intill 1913 allt för stor för F., som skulle granska alla inkomna ritningar, föredraga dem inför byggnadsnämnden och utöva kontroll vid byggnadernas uppförande, särskilt som han endast hade en av honom själv betald ingenjör till hjälp. Under sådana förhållanden kunde han givetvis icke hinna med att försöka dirigera husens arkitektoniska utformning, och den vaga stilbestämmelsen i då gällande byggnadsstadga gav icke heller något stöd för ett starkare ingripande i det avseendet, på sätt som tidigare hade skett. Först 1913 genomfördes en omorganisation av stadsarkitektkontoret. En andre stadsarkitekt och till en början två byggnadsinspektörer tillkommo, varigenom arbetsbördan kunde uppdelas. Som chef för stadsarkitektkontoret gjorde F. vad han kunde, för att leda byggnadsverksamheten på goda vägar.

F. var en av stiftarna av Tekniska Samfundet i Göteborg 1882. Han dog samma dag, som han inträdde i pensionsåldern. F. var både som tjänsteman och privatperson högt skattad för sin rättrådighet och älskvärdhet.

Författare

Mats Edström.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Magistratens diarium och protokoll, ritningar och diarium i byggnadsnämndens arkiv, Göteborg; Tekniska samfundets handlingar, hos samfundet, Göteborg; Landvetters förs:s födelsebok 1851, Partille förs:s vigselbok 1880; Göteborgs domkyrkoförsrs födelsebok 1854 och dödbok 1920. — G. Bodinan, Chalmers tekniska institut. Matrikel 1829—1929 (1929): Svenskt porträttgalleri, 20, utg. af J. Kruse (1901). — Nekrologer i Göteborgs Handels- och sjöfarts-tidning och i Göteborgs-Posten 6 okt. 1920. — Meddel. från Akademiens för de fria konsterna kansli och av F:s systerson direktör F. Park. — Personlig bekantskap.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Gustaf Fahlström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14993, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mats Edström.), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14993
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Gustaf Fahlström, urn:sbl:14993, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mats Edström.), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se