Meriter

1. Henrik von Falkenberg (Heinrich von Falkenberch), f. 25 febr. 1553, sannolikt på Salisburg i Livland, d. 27 mars 1629 på Trystorp, Tångeråsa sn (Ör.). Föräldrar: lantrådet och marskalken Baltzar von Falkenberg och Margareta von Blanckenfelt. Utbildades som ung hos frih. Otto von Ungern och sedan hos ryttmästaren Wilhelm Plaetter; i svensk krigstjänst 1572–75; företog resor till Brandenburg 1576 och 1584; befälhavare jämte Otto von Fitinghoff för krigsfolket vid Neuhausen i Livland 31 mars 1601; avlade trohetsed till hertig Karl 29 maj s. å.; överflyttade till Sverige okt. 1602; erhöll förläningsbrev på Trystorp m. m. 7 juni 1603; kallas kommissarie 1607; sänd i diplomatisk beskickning till Tyskland jämte doktor Johan Chesnecopherus 1611 (instr. 26 jan.); i slottsloven på Kalmar slott 7 maj 1611. Bevistade riksdagarna i Norrköping 1604, Örebro 1610 och Stockholm 1612.

G. 19 febr. 1581 å godset Wohlfart i Livland m. Elisabeth von Vietinghoff, f. 1 april 1558, d. 21 april 1620, dotter av Conrad (Arnoldsson) von Vietinghoff och Gertrud (Ottosdotter) v. Yxkull.

Biografi

F. hade betydande godsbesittningar i Livland, dit hans fader överflyttat från Mark Brandenburg. Till hans egendomar hörde Salisburg och Kirrumpä. Under några år på 1570-talet deltog F. på svensk sida i ryska kriget, men han synes för övrigt fram till sekelskiftet ha varit orienterad åt det polska hållet. Då striderna mellan Sverige och Polen år 1600 förlades till livländskt område, fick F. en stor del av sina possessioner förstörda. F., som var protestant, erbjöd då sina tjänster åt svenskarna och avlade 1601 tro- och huldhetsed till hertig Karl. Han flyttade så småningom över till Sverige och fick 1603 Trystorp i Närke i förläning. I svensk tjänst utnyttjades F. för skilda värv. Ej minst drog Karl IX fördel av hans ingående kännedom om livländska och tyska förhållanden. F. sändes 1605, 1606 och 1611–12 på beskickningar till norra Tyskland och hade dessemellan militära uppgifter i Livland. I jan. 1611 utfärdades instruktion för F. och doktor Johan Chesnecopherus angående en diplomatisk beskickning till Tyskland för att yrka bestraffning på rymda soldater, erbjuda furstar lån mot pantsättning av vissa områden samt göra propaganda för Karl IX i tvisten med Danmark. Våren 1611 placerades F. för en kort tid i slottsloven på Kalmar. Han lämnade dock denna fästning före kapitulationen för danskarna i aug. s. å.

Mest känd har F. blivit genom sin dagbok, som sedan 1927 förvaras i den Falkenbergska samlingen från Brokind i Riksarkivet. Med sitt rika och brokiga innehåll utgöra dessa anteckningar en värdefull källa för kunskapen särskilt om åren 1600–13. Tillsammans med en redogörelse för en F. tillhörig bönbok har den på tyska avfattade dagboken i svensk översättning och med utförliga kommentarer 1943 utgivits av F. Falkenberg.

Författare

Bertil Broomé.

Arkivuppgifter

Brev från F. till Karl IX och Axel Oxenstierna finnas i Riksarkivet (utdrag i tr. dagboken).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: [Utdrag ur dagboken för maj–juli 1611 i:] I. Wadén, Henrik von Falkenbergs anteckningar om danskarnas belägring av Kalmar 1611 (Personhist. tidskr., 38, 1937, s. 62–65). – [Hela dagboken i övers, i:] Henrik von Falkenbergs dagbok och bönbok, övers, och bearb. av Fr. Falkenberg (Falkenbergska släktföreningens skrifter, 7, Sthm 1943, s. 37–118). – [Utdrag ur bönboken i övers.] Ibid., s. 147–162. – [Utdrag ur brev till och från F.] Ibid., s. 166–175.

Källor och litteratur

Källor: Ovan nämnda brev samt andra i F. Falkenbergs utgåva av F:s dagbok refererade handlingar. – W. Efnblom], Falkenbergska dagboken (Meddelanden från svenska riksarkivet för år 1927); F. Falkenberg, Falkenbergska sluktboken (1937); dens., Falkenbergska släktminnen (1942); I. Wadén, Henrik von Falkenbergs anteckningar om danskarnas belägring av Kalmar 1611 (Personhist. tidskr., 38, 1937).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik Falkenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15073, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé.), hämtad 2024-11-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15073
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik Falkenberg, urn:sbl:15073, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé.), hämtad 2024-11-09.