Johan Mauritz Cramaer (till 1840 Palmlund)

Född:1818-04-09 – Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län
Död:1848-11-10 – Stockholms stad, Stockholms län

Journalist, Dramatiker


Band 09 (1931), sida 68.

Meriter

Cramaer (till 1840 Palmlund), Johan Mauritz, f. 9 apr. 1818 i Visby, d. 10 nov. 1848 i Stockholm. Föräldrar: bagaren Bror Vilhelm Palmlund och barnmorskan Anna Katarina Friberg. Åtnjöt undervisning i skola i Visby; konfirmerad i Gothems kyrka 1832. Handelsbetjänt hos handlanden Reineke vid Katthammarsvik i Östergarns socken under fem år; överflyttade till Stockholm 1837; erhöll tjänst hos greve T. Piper å Sturehov i Botkyrka socken och därefter hos grosshandlanden K. F. Liljewalch i Stockholm; handelsbokhållare hos skrädderifirman Karl Johan Lundberg och Lars Lundqvist vid Järntorget i Stockholm 1 apr. 1838; anklagad för tillgrepp av varor och bristande bokföring 1839 (målet före hos överståthållarämbetet 27 och 28 febr. och hos Stockholms stads kämnärsrätt 7 mars 1839); inmanad i häkte men frikänd i rätten 4 apr. 1839; medarbetare i Svenska biet 1839—44; vistades någon tid på Gotland; återreste (enligt egen uppgift i en dikt) till Stockholm 12 sept. 1840; e. o. kammarskrivare; handelsbokhållare hos kryddkramhandlanden F. R. Rosenström i Stadens inre kvarter, Storkyrko församling (mantalslängden, dat. 23 nov. 1840); kallas i 1843 års mantalslängd skådespelare vid Nya teatern och fr. o. m. 1844 års mantalslängd f. d. handlande; medarbetare i Den konstitutionelle 1844; redigerade Söndagsbladet 5 jan.—12 okt. 1845; kåsör i Stockholms Figaro (pseud. Caprice) och Aftonbladet.

Gift 1) 2 dec. 1839—16 juli 1844 med Sofia Karolina Örnborg, f. 3 dec. 1812 i Skönberga, dotter till bokhållaren, sedermera bruksinspektören Karl Fredrik Örnborg vid Gusums bruk i Ringarums församling; 2) 22 juni 1845 med Charlotta Laurent, f. 1 apr. 1794, d. 22 nov. 1848, dotter till assessorn Abraham Laurent.

Biografi

C: s levnad var så överfylld av näringsbekymmer, olyckor och sjukdomshemsökelser, att omfattningen av den litterära alstring, han ändå visade sig mäktig, verkar så mycket märkligare. Redan under sin första stockholmsvistelse utsattes han för en hård prövning. Han blev nämligen anklagad för oredlighet av principalen i den affär, där han var anställd, och tagen i fängsligt förvar. Hans fullständiga oskuld vart till fullo bevisad, men den brutalt hjärtlösa behandling, han även efter uppdagandet av hans skuldlöshet rönte från polismyndigheternas sida, uppammade hos honom en bitterhet, som säkerligen i sin mån disponerade honom för den radikala oppositionsställning, han i sina tidigare skrifter markerade. För sina talanger fann han så småningom användning i en anspråkslös journalistisk gärning. I hans publicistiska inlägg spåras stundom sympati för den mera avancerade tidsrabulismen, sådan den framträdde exempelvis hos M. J. Crusenstolpe, åt vars penna, »så skarp och så blixtrande som krigarens slipade svärd», han i sin 1845 utgivna diktsamling »Ljud och oljud» ägnade en versifierad hyllning. Hans första självständigt tryckta skrift, en anonym broschyr med titeln »Helgonens bedrifter» (1843), var en skäligen enkel vidräk- ning med de kyrkliga myndigheternas aktion mot den rationalistiske stockholmskomministern Nils Ignell.

Det väsentliga i C: s litterära produktion är emellertid hans författarskap för scenen. År 1846 uppfördes å dåvarande Mindre teatern hans tvåaktspjäs »Femhundra riksdaler banko», en utvidgning och bearbetning i dramatisk form av ett motiv, som han förut behandlat i en skiss i »Sönidagsbladet». Icke minst genom Edvard Stjernströms förtjänstfulla kreerande av huvudrollen slog detta stycke igenom och höll sig längst kvar på spellistan av C: s sceniska alster. Pjäsen framfördes också 1853 i norsk bearbetning. En. av de i detta lustspel inlagda kupletterna är den länge och landet runt populära lovsången till kaffet såsom »den bästa av alla jordiska drycker». — Sedan C. 1847 framträtt med fyra nya arbeten för teatern, bl. a. en nyårsrevy, och dessutom bidragit med originalkupletter till några stycken av andra författare, vann han 1848 — under månaderna före sin död — sin största framgång med lustspelet »Symamsellerna», byggt på personliga iakttagelser av stockholmslivet, särskilt i den fattigare medelklassen, och i sin mån även ett uttryck för träffande, men i formuleringen hyfsad samhällssatir. Stycket upplevde genast tjugufem föreställningar i rad å Djurgårdsteatern, en då ganska ovanlig succés.

Styrkan i C:s arbeten för scenen ligger i en fyndig fabulering och en harmlös kvickhet. Därjämte hade han, i motsats till flertalet av sina samtida på lustspelets område, den förtjänsten, att själva ihventionen icke var baserad på utländska mönster, utan hans eget verk. En längre levnad under lyckligare förhållanden skulle sannolikt ha låtit honom infria de vackra löften, hans dramatiska författarskap gav. Birger Schöldström, som välvilligare än de flesta sökt från glömskan rädda förbisedda blad i vår vitterhet, utgav 1885 under titeln »En återuppstånden skämtare» ett urval av C: s litterära kvarlåtenskap, inlett med en biografisk skildring.

Författare

E. N. Söderberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Helgonens bedrifter. En julklapp, den andliga senaten anspråkslöst tillegnad af en syndare. Sthm 1843. 8 s. (Anon.) [Inlägg i polemiken ang. komminister N. Ignells prästerliga befordringsrätt] — Brottslingarne. Drama i fyra akter. Fritt bearb. efter fru Emilie Carléns roman: »Rosen på Tistel-ön». Sthm 1843. 12: o (5), 122 s. — Ljud och oljud. Poetiska preludier. Sthm 1845. (6), 242, (1) s. [Flertalet dikter tidigare publicerade i Söndagsbladet m. fl. tidningar.] — Femhundra riksdaler banko. Komedi i två akter, med.körer och kupletter. Sthm 1846. 12: o 92 s. 2: a uppl. Sthm 1847. 12: o

70 s. (2: a uppl. med omsl.-titel: Theaterstycken af M. Cramasr, 1; Sv. theatern N:o 15.) [Omtr. i En återuppstånden skämtare, se nedan.] — Års-revyen, eller det af brutna ordenskapitlet. Tillfällighets-gyckel i en akt, med melodram, körer och kupletter. Musiken arrang. af J. N. Ahlström. Sthm 1847. IV, 41 s. — En half million. Komedi i tre akter, med körer och kupletter. Sthm 1847. 12: o

71 s. (Theaterstycken af M. Cramasr, 2; Sv. theatern N:o 16.) — Symam--sellerna. Komedi-vaudeville i fyra akter. Sv. orig. Sthm 1848. 12: o 102, (1) s. (Theaterstycken af M. Cramaer, 3; Sv. theatern N:ö 17.) [Särsk. härur utg.: Valda sånger ur komedien Symamsellerna. Norrköping 1848. 8 s. Annan uppl. med delvis olika sånger: Norrköping 1849. 8 s. Hela:pjäsen även utg. i övers, och omarb. på' norska, Kristiania 1853.] — »Min son på galejan». Monolog-vaudeville i en akt. Sthm 1863. 15 s. (Sv. theatern N:o 144.) (Anon.) — En återuppstånden skämtare. Camera-obscura-bilder från 1840-talets Stockholm. Med anmärkningar samt förf:s biografi af B. Schöldström. Sthm 1885. (4), 192 s. [Innehåller ett urval ur C:s litterära produktion.]

Litterära och andra bidrag i Aftonbladet, Den konstitutionelie (1844), Svenska biet (1844 o. följ.), Söndagsbladet (1845), Stockholms Figaro (1845 o. följ.), Album för skön konst (1848) m. fl. — En del av C:s kupletter och visor även omtr. i olika samlingar skillingtryck.

Redigerat: Söndagsbladet. Sthm 1845 (jan.—okt.).

Handskrift: Min son på galejan (sångpartitur), KB.

Källor och litteratur

Källor: Utslagshandl. 12 sept. 1844, RA; Stockholms stads kämnärsrätts prot. i brottmål 1839 och bouppteckn., Stockholms rådhusarkiv. — C:s egna skrifter; M. J. Crusenstolpe, Ställningar och förhållanden, Arg. 1849: H. 1; F. A. Dahlgren, Anteckningar om Stockholms theatrar (1866); B. Schöldström, Lefnadsteckning [öfver J. M. Cramajr] i En återuppstånden skämtare (1885).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Mauritz Cramaer (till 1840 Palmlund), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15647, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. N. Söderberg.), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15647
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Mauritz Cramaer (till 1840 Palmlund), urn:sbl:15647, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. N. Söderberg.), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se