Hans Henrik Craussenstein

Född:1600-talet
Död:1600

Fortifikationsingenjör


Band 09 (1931), sida 82.

Meriter

Craussenstein, Hans Henrik, före adlandet Crausse (Krus), var troligen bror till borgmästaren i Neu Brandenburg i Mecklenburg Erasmus Crausse och var i alla händelser född i Tyskland, ehuru han ibland skrev sina förnamn »Jean Henry». Gjorde efter slutade studier för att vidare utbilda sig till militäringenjör resor i främmande land intill 1642; inträdde i svensk krigstjänst som ingenjör på fältstaten 1642; deltog sedermera i Lennart Torstenssons tåg mot Danmark och tyckes i övrigt hava tjänstgjort vid huvudarmén intill trettioåriga krigets; slut, då han i likhet med så många andra »avdankades»; torde ha blivit ingenjör i Pommern 1653, då en ingenjörsbefattning uppfördes på pommerska staten; övertog 1655 efter den nu till generalkvartermästare i fält utnämnde generalingenjören Konrad von Mardefelt ledningen av fortifikationsarbetena i Pommern; hade tillika 1660 kompani och kallades, sedan ibland även kapten; adlad 13 okt. 1664; synes vid samma tid hava avgått ur den svenska tjänsten, varefter hans öden äro okända.

Biografi

Efter sin anställning vid fortifikationsstatein i Pommern ombesörjde C. alla där pågående befästningsarbeten. I krigsarkivet förvaras desseiner och planer av honom över Wollin 1656, Anklam och Peenemtmde 1657 samt Damm, Demmin, Passewalk och Wollin 1658. Mera personligen ledde han arbetena vid Greifswald och Anklam, med vilka han var sysselsatt ännu 1660, då han 6 apr. skrev till Karl Gustav Wrangel, att han varit i Anklam och utstakat betäckt väg och traverser, enär »fienden var i sikte», samt därefter genast påbörjat dessa och andra förstärkningsarbeten ävensom en redutt på ön Schadefuer. Enligt samma källa hade han även ombesörjt arbeten vid Greifswald m. fl. orter samt ritat en vacker kartskiss med utlagd stjärnskans på Schadefuer. Slutligen påminde han även om att Anklamer Fähr och huset Spantekow behövde förstärkas. År 1659, då fienden inryckte i Pommern, tjänstgjorde C. i fält. Enligt egen uppgift led han under kriget stor skada på sina gods i Pommern. Efter freden fortfor C. med sin fortifikatoriska verksamhet i Pommern till 1664, då hans ingenjörsplats indrogs, detta dock, som det vill synas, först efter det C. själv begärt avsked från sin befattning. Innan han avgick från denna, slutförde han ännu i krigsarkivet bevarade ritningar över Wollin, Demmin, Greifswald, Damm, Anklamer Fähr, Stralsund och Neuwarp samt sammanfattade memorial över samtliga befästade orter i Pommern. På eftersommaren reste han upp till Stockholm, där han 1 sept. inlämnade nämnda ritningar och memorial samt till konungen överlämnade en landkarta över Pommern. Denna karta, som C. själv utarbetat, behagade så förmyndarregeringen, att denna ej blott 13 okt. upphöjde C. i adligt stånd utan även tilldelade honom »en guldkedja och ett medailie av 400 rdrs värde tillsammans», varom kammaren 13 okt. 1664 tillskrev räntmästaren. Tillika erhöll han (18 och 21 okt.) 200 dir smt i avbetalning på sin stora lönefordran (5,861 rdr) och remitterades i övrigt (18 okt.) till Karl Gustav Wrangel som skulle förhjälpa honom till återstoden i Pommern.

I C: s sköldebrev säges, att han var en »bra, vigilant och tapper soldat», och härtill kan läggas, att han var en skicklig och flitig fortifikationsofficer och god kartograf samt ritade mycket väl.

Författare

L. W:son Munthe.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten


Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., riksstaten 1653 och Karl Gustav Wrangels arkiv (Skoklostersaml.), RA; ritningar, räkenskaper, bl. a. räntekammarräkning tör Alt Stettin 1660, generalextrakt 1660 och pommerska lantständernas bevillning 1660 samt andra handlingar, i krigsarkivet; V. Ekstrand, Sv. landt-mätare 1628—1900 (1896—1904); L. Wrson Munthe, Kongl. fortifikationens historia, 2, 6: 1 (1906, 1916); B. Schlegel & C. A. Klingspor, Den med skölde-bref förlänade men ej å riddarhuset introducerade sv. adelns ättar-taflor (1875).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans Henrik Craussenstein, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15649, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. W:son Munthe.), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15649
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans Henrik Craussenstein, urn:sbl:15649, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. W:son Munthe.), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se