Peter Wilhelm Ekman

Född:1875-12-24 – Torrskogs församling, Älvsborgs län (i Gustafsfors)
Död:1946-06-13 – Gävle Heliga Trefaldighets församling, Gävleborgs län

Industriman, Skogsman


Band 13 (1950), sida 134.

Meriter

17. Peter Wilhelm Ekman, son till E. 15, f. 24 dec. 1875 på Gustafsfors, Torrskogs sn (Dalsl.), d. 13 juni 1946 i Gävle. Mogenhetsex. vid Göteborgs realläroverk 6 juni 1895; elev vid Ombergs skogsskola i juli 1895, utex. därifrån 15 juni 1897; elev vid Skogsinstitutet 1 juli s. å., utex. därifrån 15 juni 1898; tillsyn över skogsskötseln vid Lesjöfors bruk 1898–1908; extra jägmästare i östra distriktet 15 juni 1899; repetitör vid Skogsinstitutets praktiska sommarövningar 1899–1901; assistent i Kinda revir 16 maj 1900, i Stockholms revir 5 maj 1901; lärare å extra stat vid Skogsinstitutet i skogsteknologi, geodesi, forstlig byggnadslära och bokföring 31 aug. 1901—24 april 1908; skogsvetenskaplig studieresa som stipendiat till Danmark, Tyskland, Österrike och Schweiz 1904; skogschef (disponent) vid Korsnäs Sågverks a.-b. med placering i Korsnäs 1 maj 1908, styr.-led. i bolaget 1924–42, v. verkst. direktör 1923, verkst,. direktör 1 jan. 1924–30 juni 1942; chef för Industrikommissionens skogsindustriavdelning 1942–45; led. av styrelserna för Dalälvarnas flottningsförening 1909–37 (ordf. 1920–37), ordf. i styrelserna för Dalälvarnas strömbyggnads a.-b. och Östanå fabriks a.-b.; led. i styr. för Gefle nya stuveri a.-b. 1924–43 (v. ordf. 1924–29, ordf. 1929–43), Morgårdshammars mekaniska verkstads a.-b. 1924–46, Arboga mekaniska verkstads a.-b. 1943–46, Krångede a.-b. 1927–42, Försäkrings a.-b. Norrland 1929–36, Gefle-Dala hypoteksförening 1923–33, Gestriklands brandstodsbolag 1925–39, Arbetsgivarnas ömsesidiga olycksfallsförsäkrings a.-b. 1925—46 samt Arbetsgivarnas ömsesidiga ansvarsförsäkrings a.-b. 1927–46 (v. ordf. 1939–46); led. av styrelserna för Sveriges industriförbund 1924–42 (v. ordf. 1935–37, ordf. 1937–39), Svenska arbetsgivareföreningen 1931–42, Sågverksförbundet 1931–42 (ordf.), Svenska trävaruexportföreningen 1924–42 (v. ordf. 1930–34), Cellulosaföreningen 1932–42, Sveriges allmänna exportförening 1932–42; stiftare av och led. av styr. för Sveriges skogsägareförbund 1917–46 (v. ordf. 1939–46); ordf. i styr. för Gävleborgs läns skogsvårdsstyr. 1935–46; led. av Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund 1934–43 (v. ordf. 1940–43, led. av dess arbetsutskott 1940–43); led. av styr. för Föreningen för växtförädling av skogsträd 1938–45; domänfullmäktig 1919–29; led. av riksskogstaxeringsnämnden 1923–29, uppdrag att verkställa utredning angående Hällefors Bruks ekonomiska förhållanden 1934; uppdrag att verkställa utredning angående vissa skogsvårdsstyrelsers i Västerbottens m. fl. län ekonomiska förhållanden 1944; led. av 1944 års skogsvårdsstyrelseutredning; fullmäktig i Handelskammaren i Gävle 1913–45, ordf. 1929–45; led. av styrelsen för Gävleborgs läns företagareförening 1941–45; stadsfullmäktig i Gävle 1927–35; led. av Drätselkammaren 1929–35, av länsprövningsnämnden 1936–46, av samtrafiksnämnden 1929–46, av Sveriges förhandlingsdelegation till England 1939; inspektor vid Gävle högre allmänna läroverk 1944–46. RVO 1921; LLA 1925; RNO 1926; KVO2kl 1931; LIVA 1933; KVO1kl 1935; HedLIVA 1940; GV:sJmt 1938.

G. 3 sept. 1905 å Skansen i Osby sn (Krist.) m. Martha Gerdts, f. 29 juni 1879 i Malmö, dotter till disponenten Wilhelm Gerdts och Elisabeth Hets.

Biografi

Wilhelm E:s livsgärning faller nästan helt inom skogsbruket och skogsindustrierna. Genom släktens intressen i järn- och träindustrien blev han tidigt förtrogen med dalsländsk och värmländsk bruksmiljö. Under inflytande av de intressen, som dominerade i föräldrahemmet, beslöt sig E. tidigt att bliva skogsman. Efter studentexamen i Göteborg 1895 utexaminerades han från Skogsinstitutet 1898. Hans tanke var att efter grundlig praktisk utbildning vid skogar i mellersta Sverige så småningom få övertaga Gustafsfors. Bruket såldes emellertid av släkten till andra intressenter, och E. accepterade då ett erbjudande om befattning som lärare vid Skogsinstitutet, där han stannade i sju år. Här lämnades honom goda tillfällen till studier och författarskap. Bl. a. utgav han under denna tid Skogsteknisk handbok och publicerade artiklar i Skogsvårdsföreningens tidskrift.

I sin verksamhet vid Skogsinstitutet ägnade E. särskild uppmärksamhet åt de skogligt-ekonomiska problemen, för vilka han med sin kalkylatoriska och sparsamma läggning hade öppen blick. Genom sin undervisning på detta område torde E. ha utövat ett betydande inflytande på åtskilliga kurser av skogsmän, som utgått från institutet. De inträngande studier E. ägnade skogsbrukets ekonomiska problem gjorde, att han knöts som skogschef till Korsnäs sågverks a.-b. 1908 med placering i Korsnäs. Han blev bolagets vice verkst. direktör 1923, verkst. direktör 1924–42, och avgick sistnämnda år med pension. Under sin skogschefstid ägnade sig E. med framgång särskilt åt problemet att föryngra de orensade, övermogna, lavbehängda och döende dalaskogarna, i vilka avverkning skett endast av de grövsta dimensionerna. E:s erfarenheter härifrån torde ha blivit vägledande för den exemplariska skogsvård, som kommit att känneteckna bolagets skogar.

E. företrädde den uppfattningen, att skogsvårdsarbetet måste inlänkas som ett viktigt led i hela det industriella skogsbruket, som börjar i skogen och slutar med skeppningen av de färdiga varorna, och att de träförädlande industrierna måste tillgodose sina råvarubehov från egna skogar. I enlighet med denna uppfattning ökades bolagets egen produktiva skogsmark under E:s chefstid från 200 000 till 300 000 hektar. Härigenom skapades en råvarubas för företaget, som för långliga tider torde säkerställa huvudparten av dess industriella produktion. Högst betydande investeringar gjordes också i skogsvårdande syfte, och det s. k. uthålliga skogsbruket har praktiskt taget genomförts på bolagets samtliga skogar. I egenskap av ordförande i Gävleborgs läns skogsvårdsstyrelse påverkade E. med sina fruktbärande idéer även i mångt och mycket enskilda skogsägare. E. var en av de främsta initiativtagarna till skogsvårdsskolan Kratte-Masugn i s. v. Gästrikland. Hans skogsekonomiska sakkunskap har i flera fall anlitats för utredningar, bl. a. betr. Hällefors' bruks och vissa norrländska skogsvårdsstyrelsers ekonomiska förhållanden. I det betänkande, som avgavs av 1944 års skogsvårdsstyrelseutredning, gjorde E. en uppmärksammad reservation, vilken, när ärendet blev föremål för behandling av riksdagen, godtogs av denna.

Som styrelseledamot och ordf. i Dalelfvarnas Flottningsförening och dess Strömbyggnads a.-b. medverkade E. till ombyggnad av Dalarnas flottleder, vilka erhöllo permanenta stenledare, varjämte strömmarna djuprensades. Detta har väsentligt bidragit att höja flottningens effektivitet och förbättra flottledernas ekonomi.

Ehuru E. kanske i främsta rummet gjort sig känd såsom praktisk skogsman, ha hans insatser som företagsledare icke varit mindre framträdande. Sedan han år 1924 blev verkst. direktör för Korsnäsbolaget, kom detta bolag att genomgå en storartad expansion. Sålunda ersattes det gamla sågverket och hyvleriet med nya anläggningar, en trähusfabrik tillkom, varjämte pappersbruk, fabrik för kvistmassetillverkning och träförsockringsfabrik anlagts under hans chefstid. På E:s initiativ säkerställdes också företagets behov av elektrisk kraft, i det att Korsnäsbolaget år 1927 övertog en betydande aktiepost från Avesta jernverks aktiebolag i Krångedebolaget. På Krångedefallens utbyggande, som igångsattes 1931, nedlade E. intresse och stor energi. Dessa investeringar samordnades med en försiktig utdelningspolitik, varigenom bolagets ställning konsoliderades, så att det kommit att intaga en rangställning bland de svenska trävaruföretagen i ekonomiskt avseende.

E. var en arbetsgivare av modern typ med utpräglade sociala intressen, varom åtskilliga allmännyttiga och samhällsgagnande åtgärder i bolagets industrisamhällen buro vittnesbörd. En stor roll spelade E. inom de olika näringsorganisationer, där han var ordförande eller styrelseledamot. Särskilt intresse ägnade han Handelskammaren i Gävle under ett sextonårigt ordförandeskap, varvid hans rika kunskaper och erfarenheter samt nära kontakt med statliga och andra myndigheter och organisationer underlättade en behandling av de många invecklade och ömtåliga spörsmål, som i växande omfattning blevo föremål för handelskammarens bedömning.

I sitt framträdande utåt präglades E. av försynthet, anspråkslöshet och vänlig humor. Han hade stor förståelse för människor av olika läggning och skilda samhällskategorier, en glimt i ögat, som gjorde det lätt för honom att ta folk och leda underhandlingar till positiva resultat. Sitt mångsidiga kunnande och sina utpräglade forskningsintressen ägnade han icke endast sitt egentliga verksamhetsområde utan skänkte mycket av sin knappt tillmätta tid åt studier i bl. a. bruks- och samhällshistoria samt utforskning av släkten E:s äldre led. Hans beläsenhet var förvånande, och han var en berättare som få. Men bakom vad som här antytts fanns en fast och målmedveten vilja, och de kunskaper och erfarenheter han förvärvat användes på ett rikt givande sätt med ansvarskänsla för framtiden. »För honom var tiden den viktigaste dimensionen och ögonblickets vinning betydde föga i förhållande till framtidens skördar», hette det i en nekrolog, som sökte fånga det mesta och bästa i hans strävanden.

Författare

Birger Bellander.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Utdrag ur redogörelse för skogsskötseln å Lesjöfors bruk i Termland 1813–1902 (Tidskr. f. skogshushålln., Årg. 31, 1903, s. 129–143, 3 pl.). – Några intryck från Nykyrka lärkträdspark i Finland (Skogsvårds-fören:s tidskr., Årg. 1, 1903, s. 56–57). – Tallvirkets inipregnering genom stammens barkning å rot (ibid., Årg. 1, 1903, s. 114–120). – Om apteringstabeller (ibid., Årg. 2, 1904, s. 24–27). – Några iakttagelser vid tillgodogörande af stormfälld skog (ibid., Årg. 3, 1905, s. 24–26). – Skogsförhållanden i Bosnien. Föredrag ... 1905 (ibid., Årg. 3, 1905, s. 273–284). – Afverkningsvinstens höjande från skogsvårdssynpunkt. Sthm 1905. 32 s. (= Skogsvårdsfören:s folkskr., 3.) 2:a uppl. omarb. av M. Nordquist med titel: Avverkningsvinstens höjande från skogsteknisk synpunkt. Sthm 1924. – Om nyttan af tvärprofiler vid afdiknings-planers upprättande (Skogsvårdsfören:s tidskr., Årg. 4, 1906, s. 16–17). – Redogörelse för skogsskötseln å aktiebolaget Finspongs styckebruks skogar (ibid., Årg. 4, 1906, s. 287–304). Även sep. utg. Sthm 1906. 18 s. – Skogsmötet å Graninge (Årsskr. fr. fören. f. skogsvård i Norrland f. år 1906, 1, Sthm 1906, s. 31– 38). – Illustrationer till föreläsningar i skogsteknologi vid Kungl. Skogsinstitutet. Sthm 1906. 4:o. 28 pl.-bl., 1 s. innehållsfört. [övrig text ej tryckt.] – Främjandet af smärre skogsbruk. Föredrag . . . 1906 (Skogsvårdsförems tidskr., Årg. 5, 1907 [Allin. del], s. 19–24). – Genomfärgadt björkträ (ibid., Årg. 5, 1907 [Allm. del], s. 153–154). – Om viktförändringen hos torkande virke (ibid., Årg. 5, 1907 [Fackavd.], s. 129–140, 1 utvikn.-bl.). – Skogsförhållandena inom Karst-området. Intryck från en exkursion... 1907 (ibid., Årg. 5, 1907 [Fackavd.], s. 237–242). – Afdikning i skogsmark. Sthm 1907. 32 s. (= Skogsvårdsförems folkskr., 11.) – Är barkning af flottningsvirket nödvändig? Inledande föredrag ... 1908 (Skogsvårdsförems tidskr., Årg. 6, 1908 [Allm. del], s. 352–357). – Timmerflottning. Sthm 1908. 6 s. (= Folkbildningsförbundet. Föreläsningsbyrån. Text till bildserien n:o 1 av Föredrag med bilder anskaffade av Sv. turistfören. Anon.) – Timmerdrivning i Norrland. Sthm 1908. 6 s. (= Folkbildningsförbundet. Föreläsningsbyrån. Text till bildserien n:o 2 av Föredrag med bilder anskaffade av Sv. turistfören. Anon.) – Karta öfver Sveriges allmänna skogar, upptagande kronoparker, kronoöfverloppsmarker, icke utarrenderade domän- skogar, allmänningar och rekognltionsskogar, utarbetad år 1907. Sthm [1908]. 3 bl. Text 2 s. Sthm 1908. – Skogsteknisk handbok. Sthm 1908. VII, 286 s. – Die Wälder Finspongs. Sthm 1909. 21 s. (Anon.) – Huru skall bättre tillgång på träkol kunna beredas den svenska järnhandteringen (Jern-kontorets annaler, Årg. 65, 1910, s. 400–416). Även sep. utg. (tills, med ett föredrag av G. Magnuson). Sthm 1910. 42 s. – [Diskussionsinlägg] (Jern-kontorets annaler, Årg. 65, 1910, s. 448–450). – Om byte av träkol för minskning av fraktkostnad och undvikande av vagnsbrist (Skogsvårdsfören:s tidskr., Årg. 14, 1916, s. 93–94). – Enhetliga inmätningsregler för rundvirke, utgifna af Svenska cellulosa-, pappersbruks-, trämasse- och trävaruexportföreningarna samt Sveriges skogsägareförbund. Upps. 1919. 14 s. (Anon., utarb. som kommittéledamot. Omtr. i: Skogen, Årg. 6, 1919, s. 247–252.) – Enhetliga inmätningsregler för rundvirke (Skogsvårdsfören:s tidskr., Årg. 17, 1919, s. X244–X248). [Genmäle mot: G. Lundberg, Enhetliga inmätningsregler för rundvirke (ibid., Årg. 17, 1919, s. X221–X223).] – Yttrande av domänfullmäktige med anledning av Domänstyrelsens behandling den 21 januari 1920 av särskilda kommitterades förslag angående lönereglering för domänverket (ibid., Årg. 18, 1920, s. X113–X127; tills med G. Andersson). — Några skogspolitiska problem för Norrland (ibid., Arg. 19, 1921, s. 33–50, 77–101). – Handeln med timmer, avverkningsskogar och egendomar i äldre tider (Handbok i skogsteknologi, Sthm 1922, s. 178—181). – Försäljning av rotstående träd och upphugget virke (ibid., s. 182–198). – Avverkning och utdrivning (ibid., s. 199–290). – Tillverkning av tjära och kimrök samt tillvaratagande av kåda (ibid., s. 746–760). – Arbetsgivare- och arbetareförhållanden (ibid., s. 917–934). – Betänkande angående statens övertagande i viss omfattning av förädlingsverksamheten beträffande avkastningen från statens skogar, avgivet av ... tillkallade sakkunniga. Sthm 1922. (10), 243 s. (Undert. som kommittéledamot.) – Vid virkesmätning erforderliga relationstal. Betänkande avgivet av de sakkunniga för utredning om anordnande av skogsavverkningsstatistik och taxering av Sveriges samtliga skogar. Sthm 1923. 172 s. (= Statens off. utredn., 1923:57. Undert. som kommittéledamot.) – Norrlands skogsvård och därmed samhörande industrier (Sv. vattenkraftfören. publ., 199, 1927, s. 31–40). – Riks-skogstaxeringens resultat inom handelskammardistriktet (Meddel. från Handelskammaren i Gefle, Årg. 24, 1930 s. 8–12). – Uppskattning av Sveriges skogstillgångar, verkställd åren 1923–1929. Redogörelse avgiven av riksskogstaxerings-nämnden. Sthm 1932. 1. Text. 255 s. 2. Tabeller. 215 s. (=Statens off. utredn., 1932:20. Undert. som kommittéledamot.) – Betydelsen för cellulosaexporten av möjligheten att skeppa året runt (Meddel. från Handelskammaren i Gefle, Årg. 26, 1932, s. 178–181). – Nödvändigheten av att höja skogsbruket (ibid., s. 319–322). – Bidrag till en redogörelse för sågverksindustriens omfattning i Kopparbergs län (ibid., Årg. 28, 1934, s. 75–79). – Skogsbruket i Sverige. En av dess svårigheter (Suenoni Liibeck sexagenario, Sthm 1937, s. 277–286). – Joen Larsson Ekman 1599–1674. Föredrag ... 1939. Upps. 1941. 40 s. – Dessutom artiklar i Nordisk familjebok samt smärre notiser, diskussionsinlägg och recensioner i Skogsvårdsföreningens tidskrift.

Utgivit (eller redigerat): Handbok i skogsteknologi. Sthm 1922. XIX, 939 s. (Tills, med O. Eneroth m. fl.) – Suenoni Liibeck sexagenario. Vänners skrift den 2 juni 1937. Sthm 1937. (12), 415 s. (Tills, med K. F. Göransson m. fl.)

Källor och litteratur

Källor: E:s egna skrifter. – H. Samzelius, Jägeristaten (1915) ; Svenska jägmästare. Porträttgalleri med biografier, redig, av G. Wiström (1928) ; Skogshögskolan 1917 (1917), s. 146 f. – Nekrologer i Skogen, Årg. 33, 1946, s. 207, samt i dagstidningar. – Meddel. av fru Martha Ekman samt personlig bekantskap.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Wilhelm Ekman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15884, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birger Bellander.), hämtad 2019-12-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15884
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Wilhelm Ekman, urn:sbl:15884, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birger Bellander.), hämtad 2019-12-13.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se