Jakob Jakobsson Byström

Född:1857-05-15 – Skorpeds församling, Västernorrlands län
Död:1947

Riksdagsledamot, Tidningsredaktör, Nykterist, Baptistkyrkoorganisatör


Band 07 (1927), sida 22.

Meriter

Byström, Jakob Jakobsson, f. 15 maj 1857 i Skorped. Föräldrar: hemmansägaren Jakob Jakobsson Byström och Anna Stina Olofsdotter. Åtnjöt undervisning i folkskola och i privatskola i hembygden; ägnade sig därefter åt lantbruk och skogsarbete; kom år 1875 med i den frikyrkliga rörelsen, representerad av baptismen, och åtnjöt därefter predikantutbildning i Örnsköldsvik och Härnösand; resepredikant i Ångermanland 1876—78; elev vid Betelseminariet i Stockholm sept. 1878—juni 1882; studerade vid Madison, sedermera Colgate university, Hamilton N. Y., hösten 1882—juni 1884; har för studieändamål och i missionens intresse företagit resor i ett flertal av Europas länder och besökte 1891 för andra gången Förenta staterna. Predikant i New York 1883 och i Eskilstuna baptistförsamling 1 okt. 1884—4 mars 1889; redaktör för Svenska härolden 1886—95; ledamot av Sveriges blåbandsförenings centralstyrelse sedan 1887 (sekreterare 1892—1909 och ordförande sedan 1918), ordförande i Stockholms läns Blåbandsförbund från nov. 1892 samt ledamot av Nykterhetssällskapens representantförsamling; redaktör för Veckoposten sedan 1 jan. 1889; ledamot av Betelseminariets styrelses utskott från 1889; föreståndare för baptistsamfundets bokförlag juni 1890—30 sept. 1919 och för Stockholms fjärde baptistförsamling 1892—93 samt ledamot av ett flertal kommittéer inom baptistsamfundet, däribland den kommitté, som utarbetade baptisternas sedan 1902 använda sångbok »Psalmisten»; redaktör för Blå bandet 1892—99 och för kalendern Betlehem sedan 1894; ledamot av riksdagens andra kammare för Stockholms stad 1897— 1914 A samt 1916—17 och var därunder bl. a. valman vid justitieombudsmansvalen 1900—04 och 1907—11 och ledamot av första särskilda utskotten (ang. prästlöneregleringen m. m.) 1908, 1909 och 1910 samt av bevillningsutskottet 1912—14A; medlem av Publicistklubben sedan 1900; representant vid ekumeniska baptistkonferensen i Edinburgh 1901; ledamot av ölskattekommittén 4 apr.—15 okt. 1902; ordförande vid baptisternas allmänna konferens 1902—06,1908—18 och från 1920; ordförande vid de svenska frikyrkomötena 1905 och 1910; sekreterare för svenska baptisternas yttre mission 1905—22 och ledamot av Svenska missionsrådet; ledamot av kommittén angående dissenterskatt 19 okt. 1906—29 aug. 1907; statsrevisor 1911—13; v. president of The baptist world alliance 1911—23 och ledamot av desis exekutivkommitté sedan 1923; ledamot av nykterhetskommittén 17 nov. 1911—5 aug. 1920; v. ordförande i styrelsen för Betelseminariet sedan 1912: ordförande i Baptisternas missionsstyrelse sedan 1914; ledamot av allmänna svenska kommittén för The world alliance for promoting international friendship through the churches sedan 1915; en av stiftarna av och ledamot i styrelsen för Ernst Westerbergs boktryckeri-a.-b. från 12 okt. 1916 (ordförande 1917); ledamot av kommittén angående lindring i bestämmelserna för samvetsömma värnpliktiga 29 juni 1917—16 dec. 1918; delegerad i Universal Christian conference on life and work (ekumeniska mötet) i Stockholm aug. 1925. RVO 1910; teol. hedersdoktor vid Colgate university 23 juni 1914.

Gift 23 nov. 1884 med Louise Träff, f. 15 dec. 1844, d. 18 nov. 1922, dotter till soldaten Karl Träff och änka efter fabriksidkaren Erik Alfred Thunell i Eskilstuna.

Biografi

B. har alltsedan 1880-talet varit en av märkesmännen såväl inom den frikyrkliga verksamheten som inom nykterhetsrörelsen i vårt land. Den anglosaxiska typ, som han genom denna kombination i rätt utpräglad grad representerar, har säkerligen till stor del präglats under hans utbildning i ungdomsåren vid ett amerikanskt universitet. Efter återkomsten därifrån fäste han som predikant i Eskilstuna baptistförsamling uppmärksamheten på sig och kallades efter några år till ledande poster inom baptistsamfundet, särskilt inom dess press och bokförlag. B. har även utgivit religiösa arbeten, bl. a. flera serier predikotexter, belysta genom utkast och lärorika berättelser och avsedda för predikanter, särskilt söndagsskollärare (1888—94), samt tillsammans med Fr. Hedvall utarbetat minnesskriften »Betelseminariet 1866—1926» (1926). På baptistsamfundets konferenser har han ofta presiderat, och han har även varit representant vid internationella baptistkonferenser. Gentemot pingströrelsen intog B. till en början en försiktigt välvillig hållning. År 1910 medverkade han sålunda till bildandet av en oberoende församling av baptistiska pingstvänner i Stockholm, som dock skulle tillhöra Svenska baptistsamfundet, men efter ett par år såg han sig nödsakad att deltaga i åtgärder, som slutade med Filadelfia-församlingens uteslutning ur samfundet (1913).

Redan på 1870-talet anslöt sig B. till den då startade nykterhetsorganisationen Hoppets här, och under sin vistelse i Eskilstuna anlade han blå bandet (1886). Han utvecklade en nitisk verksamhet som nykterhetstalare och organisatör av nykterhetsföreningar, och han var gärna hörd på grund av sitt varmhjärtade och okonstlade föredrag. Efter sin flyttning till Stockholm blev B. snart den egentlige ledaren inom Sveriges blåbandsförening, först i många år som sekreterare, sedermera som ordförande. Han erkännes allmänt ha varit en synnerligen talangfull ledare, och särskilt har han visat stor smidighet och förmåga av samverkan med andra nykterhetssamfund. På ett stort antal möten och kongresser har han intagit en framskjuten eller ledande ställning, och en mångfald initiativ ha utgått från honom. På allmänna nykterhetskonferensen 1889 väckte han motion om en adress till alla präster och predikanter att i sina predikolokaler hålla minst två nykterhetsföredrag om året. Efter att på en konferens 1892 ha framträtt som anhängare av rusdrycksförbud föreslog han på förbudskongressen 1896 en framställning om förbud mot all utskänkning på varietéer och liknande lokaler, ett önskemål, som sedermera blivit lag. B. har insatts som medlem i flera kommittéer, som haft att behandla nykterhetsfrågor, senast i den stora nykterhetskommittén (1911—21), där han representerade den förbudsvänliga ståndpunkten. Även inom nykterhetsarbetet har han varit litterärt verksam, bl. a. som redaktör av Blå bandet samt utgivare av en samling Sånger för blåbandsmöten och ett flertal agitationsskrifter.

Redan under sin Eskilstunatid visade B. ett livligt politiskt intresse, särskilt vid riksdagsmanna- och stadsfullmäktigeval, då han ofta framträdde som arrangör och diskussionsledare vid de förberedande mötena. År 1897 invaldes han av Stockholms stad i andra kammaren, där han anslöt sig till liberala samlingspartiet och kvarstannade under åtskilliga perioder, till dess han 1914 kom att stanna utanför för att sedan återvända 1916—17. I riksdagen bevakade han i främsta rummet sina nykteristiska och frireligiösa intressen. De förra sökte han bl. a. främja genom motioner om varjehanda nykterhetsanslag, om skärpning av utskänkningsinnehavares ansvar för hans biträdens förseelser, om förbud för värnpliktige att inköpa brännvin. Bland B: s ivrigast framförda yrkanden voro valfritt civiläktenskap (slutligen genomfört 1904), rätt för annan än präst i statskyrkan att förrätta jordfästning, rätt till annan sysselsättning i statens tjänst för samvetsömma värnpliktige samt lindring i dissenters' skattskyldighet till svenska kyrkan, ett krav, för vilket han även såsom kommittéledamot fick tillfälle att verka. Men B. sysselsatte sig i riksdagen både som motionär och som debattör även med andra frågor än dem som lågo inom hans närmaste intressesfär. Sålunda finner man honom som förslagsställare i så vitt skilda ämnen som upphävandet av tillverkningsavgifter på vitbetssocker och sockertullens sänkning (1900), införandet av 2-kronorsedlar (1901), lagstadgad stängningstid för butiker, upprättandet av stormvarningssignaler på Sveriges ostkust (1911), ökandet av de ständiga utskottens antal (1900), förlängning av riksdagssessionen (1914).

Författare

G. Jacobson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hvad lärer skriften och de tidigare kyrkofäderna om dopet? En fråga framstäld med anledning af en föreläsning af metodistpastor L. i Eskilstuna och besvarad. Eskilstuna 1885. 16 s. 5:e uppl. Sthm 1913. 16:o 23 s. — Bibeltexter belysta genom utkast, lärorika berättelser och tänkvärda yttranden till tjänst för predikanter och isvnnerhet söndagsskollärare m. fl. Ser. 1—7. Eskilstuna & Sthm 1888—94.' 120; 135; 128; 142; 128; 127; 199 s. -j- Reg. 8 s. (Ser. 7 tills, med C. E. Benander.) — Predikantens medhjälpare. 120 utkast till predikningar och föredrag samt lärorika berättelser och tänkvärda yttranden. Sthm 1899. 208 s. 2: a uppl. Sthm 1910. 208 s. — Peter Wieselgren, skriftställare, församlingsherde och nykterhetsreformator. Sthm 1900. 31 s. Örebro 1919. 31 s. — Dissenter-skattefrågan. Motivering och förslag jämte särskiidt yttrande. Sthm 1907. 75 s. (Ur Dissenteiskattekommitténs utlåtande, utg. af K. J. Ekman, 3.) — Då och nu. Sthm 1908. 9 s. — Hvad är nykterhetsverksamheten? Sthm 1910. 18 s. (Skrifter utg. af Sv. sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, 1909: N: o 4.) — En frikyrklig banbrytare eller F. O. Nilssons lif och verksarnhet. Sthm 1910. 293 s. 2: a uppl. Sthm 1911. 296 s. — Vår yttre mission. Kommitténs för missionen utom landet framställning till Svenska baptistsamfundets allmänna konferens år 1912. Sthm 1912. 47 s. — En Herrans tjänarinna eller Caroline Lintemuth-Wibergs lefnad och lifsgärning. Sthm 1912. 176 s. — Vår skriftspridning. En redogörelse med anledning af tryckningskommitténs 25-åriga tillvaro. Sthm 1914. 96 s. — Sådd och skörd eller svenska baptisternas mission i Ryssland, Spanien, Kina och Kongo, m. fl. länder. En minnesskrift. Sthm 1916. 383 s. — Betelseminariet 1866—1926. Sthm 1926. 208 s. (Tills, med Fr. Hedvall). 2: a uppl. Sthm 1926. — Dessutom ett antal nykterhetsskrifter (t. o. m. år 1905 förtecknade i N. Norden, Sv. nykterhe.tsbibliografi 1878—1905, 1916) samt smärre uppsatser i tidningar och tidskrifter.

Översatt: En man som aldrig grät. En sann nykterhetsberättelse. Sthm 1889. 16: o 16 s. 2: a uppl. Sthm 1891. 16: o 16 s. Utgivit: Svenska härolden. Eskilstuna & Sthm 1885—94. (Tills, med J. A. Borgström.) — Wecko-posten. Sthm 1889—1926. — Blå bandet. Arg. 10 —17. Sthm 1892—99. — Missionshärolden. Sthm 1894—95. — Baptistmissionens årstryck. Sthm 1894—1926. — Betlehem. Kristlig kalender. Årg. 8—40. Sthm 1894—1926. (Arg. 8—22 tills, med J. Grytzell.) — Sånger för blåbantte-möten och andra sammankomster. Sthm 1897. 3:e uppl. Örebro 1912. — Barnens egen jultidning. Årg. 21—29. Sthm 1911—19. — Såsom föreståndare för Tryckningskornmitténs bokförlag har B. därjämte deltagit i utgivandet av Lilla julstjärnan. Sthm 1900—03; Barnens väl. Sthm 1906—08; Söndagsskolläraren. Sthm 1914—16, m. fl. periodiska publikationer, till största delen förtecknade i J. Byström, Vår skriftspridning (1914).

Källor och litteratur

Källor: Andra kammarens prot. o. handl.; samtida tidningar. — J. Bergman, Den svenska nykterhetsrörelsens historia (1913); E. Linderholm, Pingströrelsen i Sverige (1925), s. 106, 298; W. Skarstedt, Nykterhetsrörelsens banerförare (1903); V. Spångberg, Politiska fysionomier (1902).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jakob Jakobsson Byström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16231, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2018-12-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16231
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jakob Jakobsson Byström, urn:sbl:16231, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2018-12-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se