Laurentius Svenonis Böker

Född: – Göteborgs stad, Västra Götalands län
Död:1696-03-19 – Göteborgs stad, Västra Götalands län

Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker


Band 07 (1927), sida 133.

Meriter

Böker, Laurentius Svenonis, f. i Göteborg, d. 19 mars 1696 därstädes. Studerade och konditionerade under 12 års tid och blev därunder student i Greifswald 2 aug. 1666; disp. 8 mars 1668 (Dissertatio historico-politico-juridica de magistratu politico; pres. Konr. Friedelieb), varvid han av hemstaden tillerkändes en gratifikation å 100 dir smt; student i Lund sept. 1668 som den första immatrikulerade studeranden av Göteborgs nation. Tjänstgjorde vid landskansliet i Skåne från 1672, bl. a. som landshövdingens hand-skrivare; stadssekreterare i Göteborg 1 jan. 1675; fullmäktig för staden vid riksdagarna 1678—82 och 1693 samt var därunder bl. a. ledamot av sekreta utskottet; ledamot av stora kommissionen 1680 —82; tillika rådman i Göteborg 25 apr. 1683 och lagman i Bohuslän under fem år; ledamot av ett flertal kommissioner. Gift med Margareta Silentz, d. före 1687.

Biografi

B. är en av de första infödda göteborgare, om vilken det är känt, att han bedrivit akademiska studier. En avhandling, varpå han disputerade i Greifswald, är författad av honom själv och är anmärkningsvärd genom de däri förekommande uppgifterna om svenska förhållanden. Efter studiernas avslutande och en tids tjänstgöring vid landsstaten återbördades han till Göteborg såsom stadssekreterare och, senare, rådman. I dessa tjänster visade han sig som en dugande och kunnig man, varför han även av staden anlitades i andra offentliga värv. Så låg han 1678 i tretton veckor i högkvarteret för att pådriva stadens angelägenheter. Som riksdagsman måste han tydligen ha gjort sig gällande, då han 1680 insattes i den kommission, åt vilken räfsten med Karl XI :s förmyndare uppdrogs. Dock var det förgäves, han 1687 aspirerade på borgmästareämbetet i Göteborg och 1695 anhöll om mobilisering.

Vad som burit B: s namn till eftervärlden är emellertid mindre hans tjänstemannagärning än hans s. k. »brev» till Olaus Rudbeck d. ä. angående antikviteter i Göteborgstrakten av 30 jan. 1692, egentligen en ganska omfångsrik antikvarisk-topografisk avhandling, vilken han sände den beundrade författaren till Atlantikan att av honom användas vid utarbetandet av verkets tredje del. Intresse för fornforskningen hade B. haft sedan barndomen, men hans dröm att få studera denna vetenskap och detta för Rudbeck hade ej gått i uppfyllelse. Själv var han ej ens personligen känd av denne, ehuru han 1680 rest från Stockholm till Uppsala endast för att se den store mannen, såsom han omtalar i »brevets» ingress. Senare hade en i unga år avliden Uppsalastudent, Hans Braunjohan, som var bördig från Göteborg, förmedlat den förbindelse dem emellan, vilken ledde till författandet av B:s »brev». Detta är, som av det föregående framgår, att anse som ett arbete av en amatör, men det måste dock erkännas, att B. förskaffat sig en ganska omfattande beläsenhet; han citerar äldre auktorer såsom Plinius, Tacitus och Jordanes och nyare såsom Cluverius, J. Loccenius och Samuel von Pufendorf. Mest har han dock utan allt tvivel som fornforskare lärt av Rudbeck i Atlantikans då utkomna båda första delar, som flitigt citeras. Det är sålunda i Rudbecks anda, som han genom godtyckliga analogier förklarar uppkomsten av sin hemtrakts ortsnamn: Landvetter hade enligt B. sitt namn av »landvetare», som från bergens höjder genom eldar underrättade om fiendens ankomst, Askim hade sitt namn av invånarnas askar eller farkoster, Hisingens namn härledde sig från ett äldre Hinsidingen osv. Ytterligt få om ens några av hans ortnamnsförklaringar torde vara riktiga. Huvudparten av skriften fylles av en redogörelse för Offerhällen eller såsom han kallade den, Säveberget, vilket han identifierade med Plinius »Sevo, mons ingens qui initium Germani facit». Sävebergets namn och dess förläggande till Skandinavien var egentligen ett påfund av 1500-talsforskare, vilket upptogs av rudbeckianarna. — Rudbeck synes blott i mycket obetydlig utsträckning ha begagnat sig av B: s meddelanden i Atlantikans tredje del, som utkom 1698, och nämner honom ej som källa. I något nyare antikvarisk-topografisk litteratur rörande Göteborgstrakten såsom E. Cederbourgs »En kort beskrifning öfwer staden Göteborg» (1739) hava däremot en del från B. hämtade notiser upptagits, men dessa hava sedan åter utdömts av P. A. Granberg. Som slutomdöme om B: s »brev» kan sägas, att det som vetenskaplig produkt är värdelöst men utgör en intressant exponent för rudbeckianismens ortshistoriska forskning. En av B. utlovad fortsättning av skriften synes ej ha kommit till stånd.

B. ägde på 1680-talet ett hus i Göteborg. År 1683 blev han därjämte delägare i Kvibergsnäs landeri invid staden och 1690 ensam ägare av samma egendom. På denna byggde han ett litet envåningshus, som nu är försvunnet, och anlade där en vacker trädgård. Om hans mera personliga egenskaper vet traditionen blott berätta, att han var känd för sin kvickhet.

Författare

E. Vennberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Diss. hist.-polit.-jurid. de magistratu politico. Greifswald 1668. 4: o 16 bl. (Diss., praes. Conrad Friedelieb, author & resp. B.) — Oratio, qua illustrissimo juxta & antiqvissimo Gothorum regno, ut et Scaniae ducatui inclyto adeoqve Lundensi oppido novam ibidem erectam academiam Carolinam, gratulabatur Laurentius Böker... 30 jan. anno 1669. Lund 1669. 4: o 16 bl.

Handskrifter: B:s brev till Olof Rudbeck d. 30 jan. 1692 ang. Göteborgstraktens antikviteter. Orig. i Skoklostersaml., RA, Ser. 1: vol. 61 in 4: o 112 s. (Har tillhört Johan Ihre och av honom 1745 lämnats till C. J. Bielke.) Avskrifter, av olika värde, bl. a. i: sign. D. 85 a, Rålambska saml. n:o 83 in 4: o samt Engeströmska saml. B VIII, 2, 9 och B IX, 1, 29 i KB, sign. 97 i UB (ur Hjärnes saml.) och tvenne 1700-talsavskrifter i LB.

Källor och litteratur

Källor: Skrivelser till kanslikollegiet samt biographica, RA; bouppteckning d. 29 juni 1687,.magistratens i Göteborg prot. jämte flera dess handl., Göteborgs landsarkiv; Palmsk. saml. vol. 333, UB. — Handl. rör. Skandinaviens historia, 13 (1828), bil. — W. Berg, Samlingar till Göteborgs historia, 1—3:2 (1885—93); E. Cederbourg, En kort beskrifning öfwer... staden Götheborg (1739): E. Fischer, Göteborgs landerier (1923); H. Fröding, Berättelser ur Göteborgs historia under envåldstiden (1915); dens., Laurentius Bökers brev till Olof Rudbeck om Göteborgstraktens antikviteter (Göteb, o. Bohus läns fornminnesfören. tidskr., 1921); P. A. Granberg, Staden Göteborgs historia och beskrifning, 1—2 (1814—15); A. Noreen, Nordens äldsta folk- och ortnamn (Fornvännen, 1920); C. Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669—1906 (1907); C. G. Warmholtz, Bibliotheca historica Sueo-Gothica, 1 (1782), n:o 531.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Laurentius Svenonis Böker, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16281, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16281
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Laurentius Svenonis Böker, urn:sbl:16281, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se