J E Algernon Börtzell

Född:1840-09-21 – Västra Tunhems församling, Älvsborgs län
Död:1918-01-26 – Saltsjöbadens församling, Stockholms län

Väg- och vattenbyggnadsingenjör, Kommunalpolitiker, Översättare, Kartograf, Hovintendent


Band 07 (1927), sida 166.

Meriter

2. Johan Erik Algernon Börtzell, den föregåendes sonson, f. 21 sept. 1840 i Västra Tunhems församling, d. 26 jan. 1918 i Saltsjöbaden. Föräldrar: kaptenen Johan Adolf Börtzell och Vilhelmina Emerentia Cneiff. Student vid Uppsala universitet 10 sept. 1857; elev vid teknologiska institutet 5 sept. 1857—1 juni 1860. Biträdande ingenjör vid Stockholms vattenbyggnad 1860—61; nivellör i Sveriges geologiska undersökning 1861; aktuarie därstädes 11 nov. 1870; bereste med uppdrag enligt K. brev 5 maj 1871 mellersta Europa, sommaren 1871 för att taga kännedom om nivelleringsarbeten och vattenhöjdsobservationer; företog på uppdrag av K. M:t, givet i dec. 1871, en resa till Holland för att studera nya metoder för litogra-fiskt färgtryck m. m. jan. 1872, och. en resa till Danmark för att studera topografiska arbeten 1872; föreståndare för generalstabens litografiska anstalt 28 dec. 1872—31 dec. 1897; erhöll (efter tjänstledighet från 28 nov. 1873) avsked från nivellörs- och aktuarie-befattningarna 17 okt. 1874; ledamot av Stockholms stadsfullmäktige 1881—87 och 1889 —-1903 och var därunder bl. a. ledamot av drätselnämnden 1892—1.900 (ordförande i andra avdelningen från 1893 och in pleno 1896—1900) samt av beredningsutskottet 1897—1903; hovintendent 1 dec. 1881; verkställande direktör för Algernon Börtzells tryckeri-a.-b. 1886—1901 och styrelseledamot där 1912—13; v. ordförande i Svenska teknologföreningen 1888; ledamot av arbetsutskottet i Gripsholmsföreningen 1889; ledamot av styrelsen för Ny illustrerad tidnings a.-b. av år 1891 10 nov. 1891, av styrelsen för A. V. Carlsons bokförlags-a.-b. 29 juni 1892 och av styrelsen för a.-b. Jacob Bagges sedeltryckeri mars 1893; entreprenör och föreståndare för riksbankens sedeltryckeri 12 okt. 1893—31 dec. 1913; ledamot av styrelsen för Stockholms utskänk-nings a.-b. (från 1903 a.-b. Göteborgssystemet i Stockholm) 1893— 1911 (ordförande 1902) och av styrelsen för Malmö—Trälleborgs järnvägs-a.-b. 17 maj 1897—1905; en av stiftarna av och ledamot av styrelserna för a.-b. Nya Grand Hotel 10 jan. 1898—9 juni 1903 (ordförande 1900—03) och Vällinge—Skanör—Falsterbo järnvägs-a.-b. 27 febr. 1899—1905; ledamot av kommittén angående praktiska yrkes- och arbetsskolor i Stockholm m. m. 28 mars—7 nov. 1901 (ordförande 19 apr.); en av stiftarna av och ledamot av styrelsen för a.-b. Dramatiska teaterbyggnadskonsortiet 20 maj 1901— 24 jan. 1910; ledamot av styrelsen för Vågfabriks-a.-b. Stathmos 31 maj 1901—4 maj 1904 samt en av stiftarna av och ledamot av styrelsen för Nya a.-b. Stathmos 6 maj 1904—2 maj 1912 (ordförande 1904—12); ledamot av styrelsen för a.-b. Svensk konstslöjd utställning S. Giöbel 1902—3 apr. 1908, av styrelsen för a.-b. Rättviks turistboteller 2 febr. 1903—13 sept. 1908 och av styrelsen för Iduns tryckeri-a.-b. 1904—11; ledamot av Johannes församlings kyrkoråd 1907—09. RVO 1872; RNO 1894; KV02kl 1897; KVÖlkl 1901.

Gift 29 dec. 1865 med Hedvig Aurora Matilda Widmark, f. 17 okt. 1837 i Nyköping, d. 19 apr. 1914 i Stockholm, dotter till lanträntmästaren i Södermanlands län Nils Widmark.

Biografi

Under sin tjänstgöring i Sveriges geologiska undersökning utförde B. åtskilliga geodetiska arbeten, bl. a. avvägning mellan Östersjön vid Sundsvall och Nordsjön vid Levanger (1870), kontrollmätningar rörande höjdförhållandena i de trakter, som voro upptagna å bladen »Vårgårda» och »Sämsholm» (1868), samt undersökningar om vattenmärkena vid Södra Staket; i sitt meddelande om de sistnämnda i Vetenskapsakademien (1879) gick B. skarpt till rätta med de vattenhöjdsobservationer, som gjordes i Sverige, och hänvisade till observationerna i andra länder, särskilt Holland. Efterhand skaffade sig B. en annan specialitet. Under en studieresa, som han 1871 på offentlig bekostnad företog i utlandet och varunder han särskilt hade sin uppmärksamhet riktad på kartografiska nyheter, stiftade han i Haag bekantskap med en del märkliga förbättringar inom litografien, som någon tid förut gjorts av direktören för topografiska byrån i Holland J. A. Besier och dennes tekniska biträde C. A. Eckstein. Förbättringarna medförde avsevärd kostnadsminskning, bl. a. genom att vid färgtryck ett betydligt antal färger kunde åstadkommas genom endast tre tryckningar och att fotografien kom till användning i stället för det förut vanliga sättet att på sten överföra originalteckningar. Efter återkomsten till hemlandet lyckades B. intressera dåvarande chefen för civildepartementet Axel Bergström för den ifrågavarande metoden med den påföljd, att B. erhöll offentligt uppdrag att i Haag tillsammans med kartografen W. Schlachter inlära den nya metoden. Uppdraget fullgjordes med framgång tack vare Besiers och Ecksteins med stor beredvillighet lämnade hjälp; efter hemkomsten gjord© B. ännu ett försök att praktisera metoden, varefter den användes i och för tryckningen av en geologisk översiktskarta över Skåne, ett arbete, som anordnades av B. och utfördes i Schlachters & Seedorffs litografiska anstalt. I samband med kartans publicering i Sveriges geologiska undersökning offentliggjorde B. en redogörelse för den därvid använda nya metoden (1872). Kort efteråt blev B. knuten vid generalstabens litografiska anstalt och var sedermera under många år dess chef. Såsom sådan bidrog han i väsentlig mån till de moderna reproduktionsmetodernas införande och fortsatta utveckling i vårt land.

B:s arbetskraft och intresse räckte emellertid till för åtskilligt annat. Hans insats som kommunalman belyses av hans mångåriga medlemskap av Stockholms stadsfullmäktige och det maktpåliggande uppdraget som drätselnämndens ordförande. B. var en älskare av det som är gammalt och fornt. Han ivrade för bevarandet av våra nationella minnesmärken, och han var en av initiativtagarna till samt medlem i arbetsutskottet för den 1889 bildade Gripsholmsföre-ningen, vars uppgift var att verka för Gripsholms försättande i ett skick, värdigt ett nationalmonument. På äldre dagar specialiserade sig C. på gammalfranska verk, på vilket område han samarbetade med den kände fackmannen på detta område professor Karl Wah-lund. Uppskattad blev hans ypperliga tolkning av G. Lenotre's »Bilder från revolutionen» (1908—12). — Brev från B. till E. A. Nordenskiöld förvaras i Vetenskapsakademiens bibliotek.

Författare

G. Jacobson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Rättelser till höjdmätningar ne å bladen »Wårgårda» och »Sämsholm». Sthm 1870. 28 s. (Sveriges geol. undersökning, Ser Aa, N: o 20, 25.) — Redogörelse för en afvägning mellan Östersjön vid Sundsvall och Nordsjön uti Trondhjemsfjorden vid Levanger, utförd för Sveriges geologiska undersökning (VA Öfversigt, Årg. 28, Sthm 1871, s. 355— 374. pl. 6). — Beskrifning öfver Besier-Ecksteins kromolitografi och litotypo-grafi använda vid tryckningen af Geologisk öfversigtskarta öfver Skåne. Sthm 1872. 4: o 23 s., 1 pl. (Sveriges geol. undersökning, Ser. C, N: o 5.) — Om vattenmärkena vid Södra Staket samt om- vattenhöjdsobservationer och precisionsnivellement (VA Öfversigt, Årg. 36, N:o 9, Sthm 1880, s. 85— 102). — Om restaurering af Gripsholms slott och bildandet af Gripsholms-föreningen. Redogörelse sammanförd af A. B: z. Sthm 1889. 21 s., 4 pl. (Anon.) — »Efter ett tredjedels sekel.» Protokoll affattadt med anledning af det å Hasselbacken den 20 sept. 1890 af teknologer från kursen 1857—1860 hållna mötet. Sthm 1891. 24 s.

Utgivit: 'Voesgötae laghbok.' [Äldre Västgötalagen, efter cod. B. 59 i Kungl. biblioteket utg. ifotolitografiskt tryck.] Sthm 1889. 4: o 60bl.fotogr.tr., 6 bl. boktr. (Tills, med H. Wieselgren.) — 'Cest le beau rommant des deulx amans Palamon et Arcita et de la belle et saige Emylia. Translate de viel langaige et prose en nouueau et rime par ma damoiselle Anne de Grauillé la Målet dame du Boys Maslesherbes ...' Sthm 1892. IV, (1), 119 s., 5 litogr. pl. (10 bl.) — Svenska skriftprof från Erik den heliges tid till Gustaf III: s. Efter orig. i Riksarkivet och K. biblioteket i ljustryck utförda... samt i boktryck återgifna. H. 1. Medeltiden. Sthm 1894. Pl. fol. 25 bl. (39 nr), text 8: o V, 64 s. (Tills, med E. Hildebrand och H. Wieselgren.) [H. 2. Nyare tiden. (Efter urval och med text af E. Hildebrand.) Sthm 1900. Pl. Fol. 29 bl. (128 nr), text 8: o (4), 9 s.]

Översatt: P. Frémaux, Sankt Helena. Kejsarens sista dagar. ... Sthm 1909. (6), XII, 270 s., 24 pl., 1 karta. — G. Lenotre, Bilder från revolutionen. Sthm 1908. XI, 403 s., 1 portr. — Dens., Bilder från revolutionen. Gamla byggnader, gamla papper. Sami. 1—4. Sthm 1909—12. 319, (1) s., 8 pl.; (3), 328 s., 11 pl.; 252, (2) s., 14 pl.; 298, (1) s., 14 pl. — Dens., Revolutionsminnen. Massdränkningarna i Nantes. Sthm 1913. 267, (1) s.

Källor och litteratur

Källor: B:s egna arbeten; nekrologer i olika tidningar.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J E Algernon Börtzell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16299, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16299
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J E Algernon Börtzell, urn:sbl:16299, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se