Fale Abrahamsson Burman

Född:1758-04-07 – Kalls församling, Jämtlands län
Död:1809-07-20 – Härnösands domkyrkoförsamling, Västernorrlands län

Gymnasielärare, Historiker, Gymnasierektor


Band 06 (1926), sida 755.

Meriter

2. Fale Abrahamsson Burman, den föregåendes kusins sonson, f. 7 apr. 1758 i Kall, f 20 juli 1809 i Härnösand. Föräldrar: geschwornern vid Åreskutans kopparverk, sedermera bergmästaren i Västerbotten Abraham Vilhelm Burman och Beata Margareta Sundel. Elev vid gymnasiet i Härnösand 1770—72; student i Uppsala 16 mars 1774; disp. 28 apr. 1781 (De spatio; pres. P. N. Christiernin); fil. kand. 25 apr. 1782; disp. 14 juni s. å. (Dissertatio historica de veteri gentium septentrionalium more exponendi infan-tes; pres. E. M. Fant); fil. magister 17 juni 1782. Docent i historia i Uppsala 6 dec. 1787; en av de åtta äldsta docenterna 10 mars 1790; andre kollega vid Piteå trivialskola s. å.; adjunkt vid Vetenskapssocieteten i Uppsala 19 dec. 1791; andre gymnasieadjunkt i Härnösand 23 maj 1792, vilken befattning dock indrogs genom K. brev 20 juli s. å.; vik. lektor vid upprepade tillfällen ht. 1792—vt. 1800; gymnasieadjunkt 26 juni 1798; historiarum et moralium lektor 11 sept. 1800; gymnasiets rektor 1802. Erhöll Svenska akademiens stora pris i vältalighet 1791 och Vitterhetsakademiens stora pris 1792. — Ogift.

Biografi

Bland syskonen, åtta till antalet, var B. näst äldst. Tillika med den förstfödde, en gosse vid namn Vilhelm, besökte han gymnasiet och avgick jämte honom med förbigående av dess fjärde klass till akademien. Sedan han efter en med beröm avlagd kandidatexamen år 1782 promoverats till magister, ägnade han sig företrädesvis åt moralen och historien och förvärvade i dessa ämnen grundliga insikter, som år 1787 ledde till docenturen. Även i matematiken hade han utan att välja detta ämne till sitt »huvudyrke» enligt de akademiska intygen gjort vackra och berömliga framsteg. Om B: s framstående egenskaper vittnar också otvivelaktigt den uppmuntran, han rönte av våra förnämliga lärda och vittra samfund. Vetenskaps-societeten gjorde honom till sin adjunkt, och Svenska akademien belönade honom 1791 med den utfästa fördubblade belöningen för tävlingsskriften: »Lefvernes-beskrifningar öfver riks-cancelleren grefve Axel Oxenstierna och franske premier-ministern cardinalen De Richelieu» (tryckt 1809). Året därpå, 1792, ingav han till Vitterhetsakademien en ny tävlingsskrift, »Critisk afhandling om province lagarnes ållder och hvad anledning de gifva till närmare kännedom af nationens tillstånd» (tryckt 1800), vilken befanns förtjänt av »akademiens så utmärkta bifall, att den vunnit högsta belöningen». Här lfksom i uppsatsen om Axel Oxenstierna framstår B. som en stilist av rang, och med framställningssättets mjukhet och behag förenar han en välgörande kritisk skärpa. Samma år som avhandlingen om lagarna tillkom, trycktes i Vetenskapssocietetens Nova acta ännu ett arbete av B., en tolkning av ett trettiotal svenska runinskrifter, som upptecknats av Johannes Thomse Bureus men av denne lämnats otydda.

B. hade inrättat sina akademiska studier med tanke på lärar-banan. Också finna vi honom 1790 som kollega i Piteå skola. Vid samma tid sökte han gymnasieadjunkturen i Härnösand och inkom, då konsistoriet föredrog sin egen notarie, fil. magister Olof Huss, med klagoskrifter, som åt oss bevarat kännedomen om hans akademiska meriter men ej förskaffade honom tjänsten. I stället fick han i maj 1792 en andra gymnasieadjunktur, men glädjen blev ej lång, ty redan 20 juli samma år befallde ett K. brev lektor K. G. Nordin, som efter Gustav III: s död ej längre åtnjöt bevågenhet på högsta ort, att vända tillbaka till sitt lektorat och sitt pastorat. Därmed blev andra adjunkturen överflödig, och B. fick välja emellan att återvända till Piteå eller åtnöja sig med vikariatet för lektor J. H. Eberhardt. B. föredrog det sistnämnda och höll sig sedan under skiftande vikariat kvar i stiftsstaden, tills han i sinom tid nådde den ordinarie gymnasieadjunkturen (1798) och lektorat (1800). Sedan innehålla domkapitlets protokoll intet om B., förrän de 20 apr. 1808 låta oss veta, att han på grund av ålder samt försvagad hälsa och syn undanbett sig rektoratet, och 20 aug. samma år meddela, att han söker tjänstledighet. Redan året därpå avled han vid endast femtioett års ålder. Några direkta vittnesbörd om B:s lärargärning och läraregenskaper äga vi ej, men traditjonen sådan den på 1830-talet fortlevde vid Härnösands gymnasium omtalade med lovord hans lärdom, humanitet och nit för det egna läroämnet, historia och geografi, hans ovanligt livliga och fosterländska föredrag i katedern och hans angenäma umgänge med lärare och bildade vänner (Modin). B:s efterlämnade anteckningar bestyrka, att hans intresse för historiska och geografiska spörsmål alltjämt bevarade sin friskhet. Framställningssättet präglas av den livlighet, som skall ha röjt sig i det muntliga föredraget, och en stilla humor spelar icke sällan fram.

När man erinrar sig B: s stora produktivitet under Uppsalaåren, faller det i ögonen, att han efter sin överflyttning till Härnösand ej frambragt något arbete, som av honom själv befordrats till trycket. Men genom de anteckningar, som ovan berörts, har han i stället förvärvat rätt att räknas bland föregångsmännen på ett område, som vetenskapen mer och mer ägnat uppmärksamhet, hembygdsforskningen. »I avseende på en tillämnad beskrivning över Jämtland», som det heter i hans ansökan till lektoratet år 1800, strövade han outtröttlig omkring i de jämtländska fjällen, och då han om kvällen nådde en fäbodvall eller en gård, lät han aldrig dagens mödor avhålla sig från att uppteckna sina rön och iakttagelser eller avskriva tillgängliga diplom. Traditionen i stiftsstaden vet berätta, att stadens handlande borgerskap efter B:s död med fördel begagnat hans myckna papper till strutar. Lyckligtvis drabbade emellertid detta oblida öde ingalunda hela hans skriftliga kvarlåten-skap. Sålunda förvaras B: s anteckningar från resor åren 1793, 1794, 1798 och 1802, vilka fylla ;253 tätskrivna sidor i en volym in 4: o, jämte andra från honom härrörande papper och handlingar rörande den Burmanska släkten numera i Härnösands läroverksbibliotek. Reseanteckningarna innehålla rikhaltiga uppgifter av mineralogiskt, meteorologiskt, botaniskt och geografiskt innehåll och ägna även ständig uppmärksamhet åt befolkningens levnadssätt och hushållning samt landskapets historia. Vare sig den ohälsa, som omtalas i domkapitlets åberopade protokoll, bröt B:s krafter eller döden överraskade honom, fullbordade han tyvärr aldrig sin avsikt att utarbeta en Jämtlandsbeskrivning. Utdrag av hans dagboksanteckningar, som publicerats, hava emellertid träget anlitats av historiska och geografiska forskare, och det källvärde, som dessa dagboksanteckningar sålunda visat sig äga) borde göra det till en hederssak för B: s hembygd att möjliggöra deras fullständiga utgivande.

Författare

J. Nordlander.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Såsom redan omnämnts, avskrev B. även flitigt pergamentsbrev. Liksom dagboksanteckningarna hade dessa avskrifter hamnat i Härnösands läroverksbibliotek, men därifrån utlånades de mot kvitto till den bekante »kalvskinnsprästen», kyrkoherden i Adolf Fredrik i Stockholm N. J. Ekdahl, vilken ofta biträdde Vitterhetsakademien vid insamlandet av norrländska pärmebrev. När Lars Landgren blivit biskop i Härnösand och fick höra talas om detta långlån, var han ej sen att begiva sig till huvudstaden för att av Vitterhetsakademien med stöd av dess ombuds kvitto återfordra de lånfångna handlingarna, men till biskopens stora och ej sällan skildrade harm voro och förblevo avskrifterna borta. I Ekdahlska samlingen i Vitterhetsakademiens arkiv ingå emellertid numera avskrifter av diplom samt anteckningar i topografi, naturhistoria och genealogi, härrörande från B. Dessutom äger Vitterhetsakademien brev från B., varjämte Uppsala universitetsbibliotek förvarar manuskript av hans hand och handskrifter, som varit i hans ägo,, bl. a.. runologiska manuskript av Johannes Thomse Bureus.

Tryckta arbeten

num .

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl., se: G. Marklin, Catalogus disputatio-. . Lidenianus contmuatus, 1 (1820). - b) övriga skrifter: Triga supplementorum ad runographiam Svio-Gothicam: una cum prooemio de nrasenti ejus facie (Nova acta R. soc. scient. Upsal., Vol. 5, 1792 s ^74—3^1 pl 5, 6). — Critisk afhandling om provincelagarnes ållder och hvad anledning de gifva till närmare kännedom af nationens tillstånd (HA Handl., D. 6, 1800, s. 186—307). — Lefvernes-beskrifningar öfver riks-cancelleren grefve Axel Oxenstierna och franske premier-ministern cardinalen De Richelieu (Sv. akad. handl. ifrån år 1786, 4, 1809, s. 9—139). — Konceptdagböcker förda under resor i Jämtland åren 1793—1802. I utdrag utg. af J. Nordlander. (J. Noidlander, Norrländska samlingar, 3, Sthm 1894, 4: o, s. 83—119.) — Jämtlands vägar. Dagboksanteckningar från 1791, [utg. af E. Modin], Östersund 1902. 8: o 64 s. (Bil. till Östersundsposten 1902, N:o 197.)

Handskrifter: Se texten.

Källor och litteratur

Källor:. Meddelanden av domprosten Otto Norberg, Strängnäs; Härnö sands domkapitels skr. till K. M:t 21 dec. 1791 samt biographica, RA;B:i meritförteckn. vid ansökan till lektoratet 1800 jämte andra uppgifter, meddelad< av rektor G. Bucht, Härnösand; J. Nordlanders och E. Modins förord till ovan nämnda publikationer av och ur B:s dagboksanteckningar; Härnösand: gymnasiematrikel 1650—1800, utg. av G. Bucht (1926); O. Norberg, Herno sands kungl. gymnasium (1896).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fale Abrahamsson Burman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17189, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Nordlander.), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17189
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fale Abrahamsson Burman, urn:sbl:17189, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Nordlander.), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se