Hans Christian Dehn

Född:1722-08-02 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1797-03-03 – Landskrona församling, Skåne län

Arkitekt, Fortifikationsofficer


Band 10 (1931), sida 580.

Meriter

Dehn, Hans Christian, f. 2 aug. 1722 i Lund, f 3 mars 1797 i Landskrona. Föräldrar: snickaren Assmus (Asmund) Dehn och Sofia Christensdotter. Åtnjöt privat undervisning. E. o. instru-mentmakare vid fästningsbyggnaden i Landskrona 12 juni 1748; undergick examen i matematik och andra vetenskaper jämte fortifikationens och civilarkitekturens teori 1750; erhöll anställning vid fästningsarbetet och stadsbyggnaden 1750; företog en studieresa till Holland, Brabant och Flandern 1751; arbetade på egen bekostnad i direktör D. Ekströms verkstad i Stockholm med förfärdigande av matematiska och optiska instrument 1755; underkonduktör utan lön 10 nov. 1756; förordnad att göra officerstjänst vid Landskrona fästningsbyggnad 9 jan. 1757; erhöll underkonduktörs lön vid skånska fortifikationsbrigaden 2 aug. 1760; konduktör 26 maj 1762; erhöll sekreta deputationens rekommendation till befordran 17 aug. 1772; löjtnant i armén 18 sept. 1773 och vid fortifikationsbrigaden i Stockholm 3 nov. 1773; kapten därstädes 12 aug. 1776; erhöll löjtnants lön vid skånska brigaden 18 dec. 1776 och kaptens lön vid finska brigaden 24 apr. 1791; major i fortifikationen 30 nov. 1794.

Gift 24 mars 1765 i Landskrona med Ottiliana Beckström, f. 29 maj 1741 i Landskrona, f 29 juli 1814 därstädes, dotter till borgaren i Landskrona Magnus Beckström och Lucia Ståhle.

Biografi

Redan 1748, då översten greve Hans Henrik von Liewen fick uppdraget att organisera den »nya fästningsbyggnaden» i Skåne, hade D. blivit antagen som e. o. instrumentmakare vid fortifika-: tionen i Landskrona. Sedan han några år gått vederbörande' till hända med tillverkning av instrument samt mätningar, avvägningar och andra förrättningar, som rörde planerna för den nya stadsbyggnaden, avlade han fortifikationsexamen och medföljde därpå 1751 på egen bekostnad majoren A. M. von Strussenfelt och kaptenen A. M. von Arbin på en resa till Holland, Brabant och Flandern, där han flitigt studerade militär och civil byggnadskonst.

Efter hemkomsten återvände han till sitt arbete i Landskrona. Med »de lyckligaste snillegåvor» förenade han nu »en sällsynt, både: in- och utrikes förvärvad insikt i mekaniska och övriga matematiska vetenskaper». Efter någon tid fick han göra officerstjänst vid fästningsbyggnaden, ehuru han då endast hunnit underkonduktörs grad.-I själva verket ansågs han så omistlig, att hans .ansökningar om att få deltaga i kriget i Pommern 1758 av denna anledning av-slogos. I Landskrona kom han också att stanna till sin död. I femtio år var han en flitig och trogen medarbetare under så gott som hela den stora byggnadsperioden på denna ort. Hans namn är fast förbundet icke blott med den »nya fästningens» utan ock med-den »nya stadens» byggnadshistoria. Sålunda förestod han på 1760-: och 1770-talen kyrkobyggnaden, »varvid han, kronan till mycken lindring i utgifterna, agerat både arkitekt, murmästare och stenhuggare». Trots D: s allmänt erkända förtjänster gick hans befordran länge trögt. År 1762 blev han visserligen konduktör, men sedan dröjde det ända till 1773, innan han, efter de kraftigaste rekommendationer från sina överordnade, nådde löjtnantsgraden. Enligt hans egen antydan var en av anledningarna härtill, att han hade svårt att skaffa medel till ackord. Sedermera fortsatte han att stiga i graderna och fick sluta sina dagar som major, men på lönerna nödgades han på förr vanligt sätt vänta. D. bebodde länge ett kronans hus i Landskrona, vilket sedermera såsom »Dehnska sjukhuset» långt in på 1800-talet bevarade hans namn. Enligt samtida vittnesbörd ägde D. även ett »besynnerligt handalag till arbete uti träd och metaller». För. denna sin färdighet och sina i ungdomen förvärvade insikter i instrumentmakeriets konst fick han bl. a. användning, då han förfärdigade instrumenten till ett 1768 på Ven på enskildas bekostnad upprättat observatorium »att iakttaga Ve-' neris gång förbi solen».

Vid denna tid var det icke ovanligt, att fortifikationsofficerare utom sin ordinarie tjänst även erhöllo uppdrag som arkitekter och civilbyggmästare. Liksom flera av sina kamrater vid skånska fortifikationsbrigaden — Mochelton, Wéduwar, Knockj Montell, Rosén- blad och senare Melander — kom D. sålunda att taga befattning med de reparationer, vilka under 1700-talet företogos med Lunds domkyrka. År 1779 kallades han till Lund för överläggning om iståndsättandet av domkyrkans korrundel, som utom andra brist-fälligheter hade tre stora sprickor, vilka hotade byggnadens bestånd. D. uppgjorde då ett förslag till en »modern förändring» och inlämnade ritningar därtill. Detta förslag kom emellertid icke till utförande, utan D. anmodades uppgöra ritningar och kostnadsförslag till korrundelns reparation med bibehållande av dess gamla utseende. I enlighet med detta senare förslag igångsattes arbetet 1781 under ledning av fortifikationskaptenen Montell och murmästaren Knock i Landskrona och avsynades 1785 av kaptenen Nils Rosenblad, vilken »förklarade sitt nöje däröver». D. uppgjorde också ritningar till ladugård på Allhelgonabacken och nytt biskopshus i Lund, vilket senare dock av brist på medel ej utfördes.

K. G. Brunius har utdömt D: s moderniseringsförslag som en vandalisering. En omgestaltning av det ärevördiga byggnadsverket efter 1700-talsprinciper hade givetvis också varit oförenlig med nu rådande uppfattning. Men man måste ha Brunius' ensidiga förkärlek för den medeltida byggnadsstilen och hans oförmåga att förstå andra stilriktningar i minne, då man läser hans ringaktande uttalande om D. och dennes ombyggnadsförslag: »Man kan icke nog förvåna sig över dylik förmätenhet av en man, vilken ej efterlämnat något konstnärsnamn.» D. var dock tvivelsutan en både erfaren och kunnig byggnadsingenjör.

Författare

Ernst Ericsson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Ritningar: Relationsritningar, tillhörande sammandrag av utgifter for nya stadens anläggning och Landskrona fästningsbyggnad 1761—1764, over »nya kyrkan» och »nya kasernen» av Otto Schlytern och Hans Chnst. Dehn, Landskrona 26 jan. 1765 (fortifikationens arkiv). — Ang. Lunds domkyrka,

Källor och litteratur

Källor: Militaria: meritförteckn, fortifikationens meritlistor samt utskotts-handl 1771—72, vol. 13, n:o 114, RA; meritförteckn, fortifikationens arkiv. — L. W: son Munthe, E. Ericsson & G. Rabe, Kungl. fortifikationens historia, i- 1 C1030) — Se i övrigt, ang. »Dehnska sjukhuset»: N. E. Loven, Lands- krona under svenska tiden, 2 (1909), s. 164.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans Christian Dehn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17394, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst Ericsson.), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17394
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans Christian Dehn, urn:sbl:17394, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst Ericsson.), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se