Joseph Gabriel Destain

Död:1740-12 – Stockholms stad, Stockholms län

Arkitekt, Tecknare, Fortifikationsofficer


Band 11 (1945), sida 158.

Meriter

Biografi

Destain, Joseph Gabriel, födelseår okänt, d. dec. 1740 i Stockholm. Var av fransk börd; undervisades från fjorton års ålder av sin fader i teckning, arkitektur och matematik; gick sedan i lära hos flera framstående arkitekter i Paris; skulpterade under två år; var tre år i tjänst hos prinsen av Lothringen vid ett slottsbygge nära Nancy; tjänstgjorde ett år hos en ingenjör Thomas vid konstruktion av kanoner och annan krigsmateriel; inkom till Sverige 1716 tillsammans med den franske krigaren och militärförfattaren J. C. Folard; dessinatör vid Fortifikationen; erhöll genom K. brev 9 juni 1719 200 dir smt »till dess resas fortsättande till Frankrike»; vid samma tid hade han fem månaders innestående lön och kostpengar att fordra; enligt Statskontorets beslut 31 aug. 1719 skulle lönen utanordnas; volontär vid Fortifikationen; löjtnant där 4 maj 1722 och s. d. avsked med kaptens karaktär; lärare för de kungl. pagerna i »skrivkonsten och det fransyska språket» 30 okt. 1730.

D. klagar i en supplik till Goertz 1717 eller 1718 över, att han blott användes som tecknare — en syssla, som han utövat vid fjorton års ålder, säger han syrligt. Han hade, heter det vidare, blott 37 dlrs månadslön och ber Goertz om beskydd. Troligen anställdes D. 1719 som sekreterare av riksrådet greve M. J. De la Gardie. Enligt C. R. Berch tog De la Gardie honom i sitt hus av ren barmhärtighet, och »Destain, som hade en vacker handstil, fick för att ej blott ligga till last lära grevens barn skriva». Redan 1720 lät emellertid De la Gardie påbörja uppförandet av en ny slottsanläggning på Tullgarn med D. som arkitekt och arbetsledare. Det av D. uppförda slottet, som blev färdigt omkr. 1727, bestod av en huvudbyggnad i tre våningar och åt sjösidan utspringande, lägre flyglar. Anläggningen är ännu bevarad, ehuru den senare ombyggts. Genom De la Gardies förmedling fick D. även uppföra en ny huvudbyggnad på Bergshammar, som vid denna tid ägdes av friherre Johan Gabriel Sack, samt likaledes en ny huvudbyggnad på Björksund, tillhörigt greve Nils Göransson Gyllenstierna. Till båda dessa byggnader äro D: s egenhändiga ritningar bevarade i resp. gårdsarkiv. Anläggningarna uppfördes samtidigt, Bergshammar under åren 1720—27; Björksunds ena portal bär årtalet 1727. Det förefaller, som om D. efter 1727 helt upphört med sin arkitektverksamhet, yilket måhända " delvis berodde på att Carl Hårlerman 1728 kom, hem från Frankrike och då genast blev en övermäktig konkurrent till den i mera ålderdomlig stil arbetande D. På sommaren 1728 föreslog De la Gardie, att C. G. Tessin skulle taga med sig D. pä en resa till Frankrike, som Tessin då skulle företaga för att anskaffa erforderliga arbetare och hantverkare till slottsbygget. Detta förslag blev dock icke realiserat. Sin anställning som lärare för de kungliga pagerna erhöll D. tydligen genom De la Gardies förmedling. Under de tio år, som D. sedan uppehöll denna tjänst, synes han hela tiden ha varit bosatt hos De la Gardie. I dec. 1740 antecknas i Norrmalms dödlistor, att »katolske kaptenen hos greve De la Gardie» avlidit, och i samma månad begrovs han på Jakobs kyrkogård. I det ovan citerade brevet 1760 från C. R. Berch till gravören Floding i Paris omtalar Berch, att han minnes sig ha sett D. »strutta omkring i staden, ganska illa klädd; han såg alltid ut att ha kommit direkt från krogen».

D: s gästroll i den svenska arkitekturhistorien var kortvarig men icke alldeles betydelselös. Han har satt arkitektonisk form på några av 1700-talets mest framträdande herrgårdsbyggen i Sverige, och han bildar på sätt och vis en länk mellan den Tessinska barocken och Hårlemans rokoko. Efter vad det synes, ägde D. icke i högre grad någon självständig konstnärlig begåvning. Hans byggnader äro enkla, strama och strängt symmetriska och ansluta sig i huvudsak till den svenska byggnadstraditionen. Endast i enstaka detaljer, såsom en viss förkärlek för de höga franska fönstren, röjer sig hans utländska skolning.

Författare

G. Selling.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

-Källor: Krigsregistr., Statskontorets arkiv, Goertzska saml., Bergshammar-arkivet, RA; Likvidationor, KA; K. maj :ts hovstater 1731—1740, Stockholms slottsarkiv; dödlistor 1737-—42, Stockholms stadsarkiv; De la Gardieska saml., Topographica, Tullgarn, LB; gårdsräkenskaper från Bergshammar, tillh. frih. J. G. Sack. —¦ G. W. Lundberg, Le graveur suédbis Pierre-Gustave Floding å Paris C1032'). s. 22: G. Sellins* Svenska herrrårrlshem under 1700-talet (1937); F. U. Wrangel, Tullgarn (1888).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Joseph Gabriel Destain, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17497, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Selling.), hämtad 2020-02-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17497
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Joseph Gabriel Destain, urn:sbl:17497, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Selling.), hämtad 2020-02-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se