Jonas Bodell

Född:1811-07-22 – Skällviks församling, Östergötlands län (i Botentorp)
Död:1867-02-27 – Luleå stadsförsamling, Norrbottens län

Nykterist, Trävarugrossist, Frikyrkoledare


Band 05 (1925), sida 109.

Meriter

Bodeli, Jonas, f. 22 juli 1811 i Botentorp i Skällviks församling, d 27 febr. 1867 i Luleå. Föräldrar: hemmansägaren Jonas Nilsson och Lena Andersdotter. Åtnjöt undervisning i Söderköpings skola. Ägnade sig åt handel; erhöll anställning hos grosshandlaren Karl Fredrik Liljevalch i Stockholm; disponent vid det av denne anlagda Oskarsvarv i Luleå 1836; förvärvade sedermera denna anläggning och bedrev där till sin död trävarurörelse; v. konsul; riksdagsman 1856—60; innehade tryckeri i Ijuleå 1858 —60 och 1863—64.

Gift 15 juni 1841 med Maria Magdalena Bergström, f. 17 maj 1821, d 1 jan. 1884, dotter till handelsmannen Kristoffer Bergström.

Biografi

Vid sidan av sin framgångsrikt och med stor skicklighet bedrivna trävarurörelse ägnade sig B. hängivet åt tidens ideella strävanden. På 1840-talet ställde han sig i spetsen för en absolutistisk nykterhetsrörelse i Luleå och arbetade däri med icke ringa framgång. Med ännu större intresse tog han del i den frireligiösa rörelse, som på 1850-talet uppstod i Luleå, och blev på grund av den ledareställning, han här intog, upphovsman till den efter honom uppkallade bodellismen. Mot statskyrkan ställde han sig i opposition, härtill föranledd till stor del av det ovisa nit, som kyrkans målsmän lade i dagen, bland annat genom att med polismaktens hjälp tvångsdöpa barn, som blivit döpta utom kyrkan. Men även inom det frikyrkliga lägret framträdde B. snart som oppositionsman, i det att han förfäktade från majoriteten avvikande mening i fråga om dopets pånyttfödande betydelse, predikoämbetets nödvändighet och tillåtligheten av s. k. adiafora.

Gentemot Johan Riström, även han ledare för den fri- kyrkliga rörelsen, vilken uttalade den uppfattningen, att ny, födelse är nödvändig, om den döpte genorn synd avfaller, och att denna framkallas genom skriftordet självt, förfäktade B. dopets pånyttfödande-kraft för alla, som tro på de i dopet givna gåvorna och skicka sig evangelium lydigt; predikan, avlösning och nattvard äro medel, varigenom den Helige ande fullbordar, vad han i dopet begynt; kommer en människa bort från tron, så behöver ingen ny födelse äga rum utan endast en återgång till dopet i tron. Angående predikoämbetet höll B. strängt på fjortonde artikeln i augsburgska bekännelsen, enligt vilken församlingen skall hava en ordentligt kallad lärare för att förkunna ordet och förvalta sakramenten, under det att Riström ansåg, att de troende hade obegränsad fri- och rättighet att vid sina sammankomster tala ordet och vid nattvardsfirande förrätta tjänsten med att välsigna och utdela brödet och vinet. Beträffande de s. k. adiafora, deltagandet i världsliga nöjen och i sällskapslivet, anslöt sig B. till den uppfattning, som Luther uttalat i sin predikan på första söndagen efter trettondagen, och sade sig »länge hava förmärkt de falska helgonens sura miner och tunga suckar över lek och dans». Riström och hans vänner ansågo deltagandet i världsligt sällskapsliv såsom uttryck för ett köttsligt, väsende. En bitter och hänsynslös strid fördes mellan dessa bägge frikyrkliga ledare. B. utgav några år en egen tidning, »Norden», där han i strid mot Riström utvecklade sina åsikter, ofta på ett ovist och oförsiktigt sätt. Resultatet av den bittra fejden blev klyvning av frikyrkoförsamlingen. Tidningen »Norden» upphörde att utkomma år 1862, och sedan B. gjort försök att från Piteå utgiva densamma men misslyckats, drog han sig tillbaka från stridsplatsen år 1866. Bodellister finnas ännu sporadiskt, företrädesvis i Piteå älvdal.

B. ägde stor begåvning, även musikalisk sådan, var i sitt umgänge särdeles vänlig och hjärtlig samt ådagalade, trots sin eldiga natur, ett nästan retsamt lugn vid de ofta hetsiga dispyterna med motståndarna. Han åtnjöt ock stort förtroende hos allmänheten, varom uppdraget att representera Luleå stad i riksdagen i sin mån bär vittne.

Författare

H. T. Berlin.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Redigerat: Norden. Weckoblad utgifvet i Luleå. Luleå 1857—61. [Jämte] Bihang till Norden. Luleå 1860—61. — Bihanget senare särskilt fortsatt av: Norden. Luleå 1862, Piteå 1863—64 jan.

Källor och litteratur

Källor: Luleå stads församlingsbok; E. J. Ekman, Den inre missionens historia från början af adertonde århundradet till nuvarande tid, 2: 1, 3: 1 (1897—98, 1899—1900); B. Lundstedt, Sveriges period, litteratur, 3 (1902).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas Bodell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17843, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. T. Berlin.), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17843
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas Bodell, urn:sbl:17843, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. T. Berlin.), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se