Meriter

1. Carl Fredrik Bohnstedt, f. 26 juni 1776 i Stralsund, d 3 dec. 1838 i Stockholm. Föräldrar: kommerserådet Joakim Karl Friedrich Bohnstedt och Hermania Barlona Maria Hagemeister. Anställd hos firman Bippen & c:ie i Stockholm; erhöll burskap därstädes 1804; inköpte Riddarhyttans bruk i Västmanland 1810.

Gift 15 dec. 1804 med Lovisa Albertina Moll, f. 23 maj 1785, d 18 okt. 1822, dotter till grosshandlaren Johan Adam Moll i Stockholm.

Biografi

B. var född såsom svensk undersåte och kom i slutet av 1700-talet till Stockholm, där han sedermera var bosatt till sin död. I början av 1800-talet etablerade han den stora och ansedda firman C. F. Bohnstedt, som sysslade med export av järn, särskilt till sydeuropeiska länder, andra metaller och trävaror samt i främsta rummet med skeppsrederi. B. skötte affären med skicklighet och försiktighet, så att den förvärvade ett stort anseende och ansågs som en av de solidaste i huvudstaden. Han ägde antingen helt och hållet eller till stor del ångfartyget Svithiod, briggen Louise, skonerten Felix, briggen Albertina, skeppet Active och briggen Johan. Likaså förvärvade hän en del fastigheter, bl. a. huset n:o 8 Slottsbacken (det ännu s. k. Bohnstedtska huset), lägenheten Loviselund vid Drottningholm, Rådan i Spånga socken samt framför allt Riddarhyttans koppar- och järnverk i Västmanland, vilket han 1810 för 91,000 rdr b:o inköpte av släkten Wretman. Såsom ägare av detta verk kom B. att göra en insats av varaktig betydelse. Han var till en början icke förtrogen med bergshanteringen men förvärvade snart så goda insikter däri, att han kunde taga ledningen i egna händer. En av hans första åtgärder var att upptaga en del nybyggnadsarbeten, som de föregående ägarna påbörjat men som dessa vid inträdande obestånd måst avbryta. Sålunda fullbordades ett nytt kopparverk, vilket skall ha kostat bortåt 60,000 rdr riksgälds, innan det 1827 var fullt färdigt; ungefär lika stor summa nedlades på ombyggnad av hammarsmedjorna samt Lienshytte manufakturverk, och slutligen tog B. itu med det under den föregående regimen planlagda nya kanalsystemet, som fördes till en så hög grad av fulländning, att det sades »aldrig ha haft något jämförligt i vårt land». Det sätt, på vilket B. skötte Riddarhyttan, vann också livligt erkännande. »Jag har svårt föreställa mig», skrev bergmästaren Abraham Hülphers i en relation 1828, »det någonsin ett bergverk inom Sveriges rike är eller varit drivet av sin ägare med mera, oavbruten syftning på framtida bestånd och vidmakthållandet av alla möjligheter därtill, det vill säga, med mera klokhet och mera åsidosättande av småaktig hushållning än Riddarhytte verket.» Till en del hade förbättringarna och nyanläggningarna möjliggjorts genom beviljad nedsättning i avraden och andra förmåner. Resultatet av B:s arbete var också framgångsrikt, i det att koppartillverkningen ökades och år 1838, B:s dödsår, nådde sin höjdpunkt med nära 505 skeppund. I bouppteckningen efter B. upptogos Riddarhytte verken till ett värde av 200,000 rdr b:o. Deras skötsel övertogs efter B:s död av sonen Teodor Ludvig (se nedan), under det att affärerna i huvudstaden överlämnades åt äldste sonen Karl Fredrik Johan, vilken i enlighet med faderns önskan som kompanjon upptog Nils Magnus Höglund, som redan vid sjutton års ålder fått anställning på firmans kontor. Då Karl Fredrik B. vid jämförelsevis unga år avled, övertog Höglund firman i eget namn och drev upp densamma till Stockholms största exportaffär och rederifirma, men efter Höglunds död gick den tillbaka och drogs slutligen in i affärskrisen på 1870-talet.

Författare

G. Jacobson.

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av fröken Mary Bohnstedt, Stockholm; boupp-teckningen efter B., Stockholms rådhusarkiv; O. M. Dreutzer, Sjömanna-sällskapernes calender för handel, sjöfart och näringar år 1838 (1838); J. Hyberg, Svensk jernbruks- och hyttekalender (1901); [C. F. Lindahl], Svenska millionärer. Minnen o. anteckn. af Lazarus, 2 (1898); Riddarhytte'malmfält, beskrivning utarb. av K. kommerskollegium och Sveriges geol. undersökning (1923).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Fredrik Bohnstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17871, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17871
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Fredrik Bohnstedt, urn:sbl:17871, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-16.