Jonas Brag

Född:1781-05-08 – Göteborgs stad, Västra Götalands län
Död:1857-03-05 – Göteborgs stad, Västra Götalands län

Poet, Astronom


Band 05 (1925), sida 635.

Meriter

2. Jonas Brag, den föregåendes kusins son, f. 8 maj 1781 i Göteborg, d 5 mars 1857 därstädes. Föräldrar: konsistorienotarien i Göteborg, sekreteraren vid ostindiska kompaniet Arvid Andreas Brag och Anna Beata Öhrwall. Intogs efter enskild undervisning och skolstudier i Varberg och Uddevalla i Göteborgs gymnasium 1795; student i Lund 24 okt. 1797; disp. 19 dec 1798 (De cura Hebræorum mortuos sepeliendi ad illustranda verba Christi Matth. VIII. 22. Luc. IX. 60; pres. S. J. Cavallin); filol. kand. 20 dec. 1800; fil. kand. 21 dec. 1801; disp. 15 maj 1802 (De causis convenientiæ inter linguam persicam et gothicam, P. 1*; pres. J. Lundblad); fil. magister 23 juni 1802. Docent i romersk vältalighet vid Lunds universitet 25 jan. 1805; studerade astronomi i Köpenhamn under ledning av T. Bugge 1807; astronomiae observatör i Lund 30 juni s. å.; professor i astronomi och fysik därstädes 22 sept. 1813 och sedermera (från 1833) endast i astronomi; universitetets rektor 1821—22; erhöll avsked som professor emeritus 20 nov. 1846. LFS 1815; LVVS 1823; RNO 1843; HedLVVS 1845.

Gift 14 maj 1816 med Eva Charlotta Rodhe, f. 3 sept. 1795, f 21 maj 1865, dotter till prosten Kristian Vilhelm Rodhe i Valinge.

Biografi

B. ägnade sig till en början främst åt latinet. Han var lärjunge till den framstående latinaren J. Lundblad och kallades på dennes förslag till docent i romersk vältalighet. Men redan vid gymnasiet hade han med särskilt intresse följt lektor Olof Westmans undervisning och experiment i fysik, och sedan han snart nog riktat sin håg åt astronomien, vann han på denna väg sin akademiska befordran. Han var känd för sina rika kunskaper och en mångsidig begåvning, som även tog sig uttryck i poetiskt författarskap. Den mest bekanta bland hans dikter är den av Göteborgs vetenskaps- och vitterhetssamhälle 1811 prisbelönta »Stjernhimlen», som med gängse platonska motiv ger uttryck åt evighetsstämningen inför naturens oändlighet. B. räknades till »härbergisterna», ehuru han icke kom att spela någon framträdande roll bland dem. På grund av sin allvarliga läggning kände han sig icke rätt hemmastadd i denna krets med dess uppsluppna munterhet och frivola ton. Någon tid före utnämningen till professor slog han sig på affärsverksamhet som delägare i firman Agardh & comp. (sedermera Svanborg & comp.), vilken idkade boktryckeri och bokförlagsrörelse. Företaget, som hade att kämpa mot mångahanda svårigheter, slog mindre väl ut, och inom kort överläts både tryckeri och förlag åt Karl Fredrik Berling (Wrangel, s. 99).

Som professor föreläste B. omväxlande i de båda till hans lärostol hörande läroämnena astronomi och fysik ända till år 1833, då fysiken övertogs av en särskilt tillförordnad lärare för att några år senare utbrytas till en särskild professur. Efter denna förändring kunde B. odelat ägna sina föreläsningar åt astronomien, men han fortfor dock att meddela enskild undervisning i optik och mekanik. B: s föreläsningar voro föga besökta, enär de talrika studenter, som togo ämnet blott för att erhålla ett obligatoriskt betyg i graden, sällan i de matematiska vetenskaperna hade den nödiga underbyggnaden för att kunna tillgodogöra sig deras innehåll. Men det var en stor börda att tentera alla dessa illa underbyggda lärjungar, som icke rimligtvis kunde hejdas i sin studiegång genom rigorösa fordringar i ett bildningsämne, och, samvetsgrann som B. var, offrade han mycken tid på dessa förhör. Han var emellertid även utrustad med en stor portion humor, och mångfaldiga äro de historier, som berättas från hans tentamina med okunniga humanister. Personligen var han anspråkslös och försynt, och han åtnjöt sina lärjungars stora tillgivenhet och aktning. I B: s betungande undervisnings-och examinationsplikt ligger måhända till en del förklaringen till att hans vetenskapliga produktion, kvantitativt sett, är ganska knapp. Han har författat avhandlingar i matematik, fysik och astronomi, bland vilka särskilt märkas dissertationer om bestämning av kometers och planeters banor ur tre observationer. — Sedan B. erhållit avsked från sin professur, bosatte han sig först i Ängelholm, i vilken idylliska småstad han njöt sitt otium och där han då och då mottog besök av gamla vänner från universitetstiden, och sedan i sin födelsestad Göteborg.

Författare

Carl Efvergren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Diss. rhetorica de eo, quod maxime necessarium est in dicendo. P. 1—2. Lund 1804—05. 4: o 33 s. (Diss., P. 1 resp. J. A. Enge-ström, P. 2 E. E. Törnsten.) — Diss. poetica de elegia. P. 1*. Lund 1806. 4: o 16 s. (Diss., resp. B. Christenson.) — Diss. acad. de observationibus astronomicis et meteorologicis rite instituendis. P. 1—2. Lund 1807. 4: o 40 s. (Diss., P. 1 resp. J. M. Liedberg, P. 2 S. Lorich.) — Diss. acad. de longitudine geographica ex eclipsibus solis et occultationibus fixarum inveni-enda. P. 1—2*. Lund 1808—09. 4: o 18 s., 2 pl. (Diss., P. 1 resp. JT. G. Waldenström, P. 2 C. Lorich.) — Diss. acad. principia perspectivaa breviter proponens. P. 1—2. Lund 1809—10. 4: o 16 s., 2 pl. (Diss., P. 1 resp. G. H. Scharffenberg, P. 2 A. M. Ljunggren.) — Diss. de proprietatibus mechanicis cycloidis vulgaris. P. 1—2: sect. 1—2. Lund 1814—20. 4: o 32 s., 2 pl. (Diss., resp. L. Torbjörnsson m. fl.) — Diss. de formulis refrac-tionis astronomicaj. Lund 1817. 4: o 17 s. (Diss., resp. J. F. Bergman.) — Diss. astronomica de anomalia vera indirecte invenienda. Lund 1818. 4: o 10 s. (Diss., resp. C. J. Petersson.) — In formulas virium centralium observa-tiones nonnullae. Sect. 1—3. Lund 1823. 4: o 24 s. (Diss., resp. C. W. Rodhe m. fl.) — In formulas trigonometriae sphaericae observationes nonnullae. P. 1—4. Lund 1829. 4: o 31, (1) s. (Diss., resp. C. G. Berling m. fl.) — Diss. astronomica de orbita e tribus radiis vectoribus et angulis comprehensis invenienda. P. 1—2. Lund 1832. 4: o 17 s. (Diss., P. 1 resp. G. Cederschiöld, P. 2 F. E. Borg.) — Diss. astronomica de cometarum elementis, parapolice et elliptice, computandis. P. 1—3*. Lund 1835—38. 4: o 24 s. (Diss., resp. N. P. Ljunggren m. fl.) — Praecipuarum functionum trigonometricarum per analysin infinitorum explicatio. P. 1—3. Lund 1841. 4: o 24 s. (Diss., resp. L. T. Bager m. fl.) — [Dikter.] Rätt och sanning. Stjernhimlen (VVS Handl., N. F., H. 6, 1859, s. 119—131). — Dessutom 3 akad. program (vid E. S. Brings installation 1822, vid rektorsombytet s. å. samt vid magisterpromotion 1835; det sistnämnda innehåller en kortare avhandling om himmelsmekaniken); presiderat för två av resp. författade avhandlingar (1817, 35).

Källor och litteratur

Källor: Kanslerns för Lunds univ. skr. till K. M:t 14 sept. 1813 samt avgjorda handlingar för 25 jan. 1805 och 30 juni 1807, RA; nekrologer i Lunds weckoblad 12 mars 1857 samt i Götheborgs K. Vetensk. och vitterh. samh. handl., Ny tidsföljd, H. 5 (1859); A. Kahl, Tegnér och hans samtida i Lund (1868); G. E. Klemming & J. G. Nordin, Sv. boktryckeri-historia 1483— 1883 (1883); H. O. Schönbeck, Om professor Jonas Brag (1896); C. Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669—1906 (1907); M. L. Ståhl, Biographiske underrättelser om professorer vid K. universitet i Lund (1834); M. Weibull & E. Tegnér, Lunds universitets historia 1668—1868 (1868); E. Wrangel, Gamla studentminnen fran Lund (1918).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas Brag, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18035, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Efvergren.), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18035
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas Brag, urn:sbl:18035, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Efvergren.), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se