F Natanael Beskow

Född:1865-03-09 – Hallingebergs församling, Kalmar län
Död:1953 – Danderyds församling, Stockholms län (i Djursholm)

Predikant, Religiös författare, Folkhögskolegrundare


Band 04 (1924), sida 85.

Meriter

3. Fredrik Natanael Beskow, den föregåendes brorson, f. 9 mars 1865 i Hallingebergs församling. Föräldrar: kontraktsprosten Johan Fredrik Bernhard Beskow och Karin Charlotta Emerentia Dahl. Genomgick Beskowska skolan; avlade mogenhetsexamen därstädes 18 maj 1883; inskrevs vid Uppsala universitet 2 okt. s. å.; avlade teol. fil. examen 13 dec. 1884; elev vid konstakademien 1 sept. 1888—vt. 1893; avlade teoretisk teol. examen 31 jan. 1895 och praktisk teol. examen 13 dec. .s. å. Predikant i Djursholm 1 jan. 1896; lärare vid Djursholms samskola s. å.; rektor därstädes ht. 1897—vt. 1909; ordförande i styrelsen för Djursholms folkbildningsförening 7 okt. 1903; ledamot av Djursholms samskolas styrelse 1912 (ordförande 1921); en av initiativtagarna till stiftelsen Birkagården 1912 och föreståndare för dess folkhögskola 1 okt. 1916; ordförande i Förbundet för kristet samhällsliv 1918; ledamot av kommittén för revision av förslag till koralbok m. m. 31 jan. 1919 med placering på den avdelning av nämnda kommitté, som utarbetade det år 1920 avgivna förslaget till »Tillägg till den svenska psalmboken av år 1819». Teol. doktor 27 sept. 1918.

Gift 12 okt. 1897 med Elsa Maartman, se B. 5:

Biografi

B. rönte tidigt påverkan av V. Rudins, P. Wikners och Sören Kierkegaards tankeliv, och han bestämde sig redan som yngling för prästens eller missionärens levnadskall. Hans utbildning i Uppsala avbröts emellertid av några elevår vid Konstakademien, och fastän han återvände till universitetet, nödgade hans krav på sanning i de religiösa uttrycken honom att avstå från att prästvigas, då det i fråga om vissa delar av den svenska kyrkans bekännelseskrifter förefanns en djupgående motsättning mellan hans åskådning och den kyrkliga. Sina teologiska studier fortsatte och avslutade han under förutsättningslös prövning av bibelforskningens och den nyare teologiens resultat, ett elddop, som stärkte i stället för att rubba hans religiösa övertygelse. Då B. avlagt sina examina, erbjöd en krets av enskilda personer honom en befattning som predikant i Djursholms villasamhälle. En kapellförsamling bildades, och ett kapell uppfördes, där plats bereddes för de både från samhället och huvudstaden tillströmmande åhörarna. En av B. utarbetad liturgi användes vid dessa gudstjänster. Sedan har även i Stockholm en predikolokal förhyrts, där B. fått tillfälle att tala till en till stor del av kroppsarbetare bestående publik. Vid sidan av sin predikoverksamhet och sitt skolarbete har B. ägnat sig åt en omfattande social verksamhet. Tillsammans med fröken Ebba Pauli grundade han 1912 stiftelsen Birkagården, det första försöket att på svensk mark omsätta den engelska settlementstanken, och står alltjämt som ledare för detta företag. Några år senare kunde Birkagården med övriga verksamhetsgrenar förena en folkhögskola, den första svenska skola av denna typ, som grundats i stad och för industriarbetare, och B. blev då dess föreståndare. På hans initiativ bildades vidare år 1918 Förbundet för kristet samhällsliv. Som dess ordförande står B. i samverkan med motsvarande organisationer i utlandet. Som predikant och skriftställare utmärker sig B. för enkel klarhet i framställningen. Han röjer som stilist sitt starkt konstnärliga gry, i det han skapar en form, som fängslar genom sin värdighet och uttrycksfullhet och inpräglar det sagda i minnet. Hans förkunnelse vädjar till samvets- och viljelivet samt väcker och stärker särskilt den sociala ansvarskänslan. Med intellektuell ärlighet och utpräglat verklighetssinne förenar den en innerlighet, som med åren sökt sig uttryck i allt rikare, om än alltid dämpade former. B. har utgivit bl. a. fem predikosamlingar och två samlingar betraktelser samt skrifterna »Enhet i mångfald» (1916; universitetspredikningar, liturgiska utkast och dikter), »Fader vår» (1919),. »På saligheternas berg» (1921) och »Jesu liknelser» (1922). I B: s psalmer framträder en avgjord olikhet mellan ynglingens och den mognade mannens diktning. I den förra är grundstämningen snarast pietistisk, och det för dåtiden kännetecknande anglosaxiska inslaget röjer sig bl. a. i en även i de trestaviga takterna framskymtande bråd oro och iver. Främst i produktionen från denna tid står i sin knappa form och sammanpressade innehållsrikedom »Kärlek av höjden», som blivit en av de mest sjungna andliga sångerna i närvarande tid. B: s senare diktning handlar gärna om Guds rikes tillkommelse genom den kristna världens sociala förnyelse (Kantat vid Djursholms samskolas invigning 1911, den kristligt-sociala arbetarmarseljäsen »Vi längta, vi längta, att dagen en gång» m. fl.). Han anknyter här till Viktor Rydbergs »Den nya Grottesången» och därmed besläktad socialt betonad framtidspoesi. Djup och innerlig Kristusmystik bär uppståndelsepsalmen »Döden haver hårt betagit» (1919), medan B: s teologiskt moderna men religiöst i bästa mening konservativa åskådning fått sitt kanske starkaste uttryck i uppenbarelsepsalmen »Tränger i dolda djupen ned» (s. å.). I 1920 års förslag till tillägg till psalmboken, i vars redigering B. på offentligt uppdrag deltog, ingick ett flertal äldre och nyare psalmer av honom, av vilka fyra (n: o 501, 534, 543 och 568) jämte en tolkning av »Dies irse» (n:o 664) funnit plats i nya psalmboken.

B: s verksamhet som skolman och ledare av sociala företag kännetecknas av hans strävan att låta en var i största möjliga frihet få utveckla sin personliga förmåga till det gemensamma målets fromma. Liksom på det religiösa området står B. på det sociala obunden av partier och institutioner. Hans sociala och politiska åskådning har utvecklat sig i radikal riktning, och han gör sig till tolk för vittgående reformkrav, genom, vilka han söker få den kristna livssynen på alla områden och på fullt allvar tillämpad i samlivet människor emellan. Hans fria ställning gör det möjligt för honom att med utsikt att bliva hörd säga sanningar åt olika grupper, på samma gång som den stundom blottställer honom för kritik från dem alla.

Som konstnär har B. huvudsakligen ägnat sig åt porträttmålning. Hans intresse är framförallt psykologens, och hans säkert tecknade porträtt röja alltid den under ytan pejlande analytikern ; hans strävan är att låta de tekniska uttrycksmedlen underordna sig den speciella individualiseringen för att så konstnärligt framhäva karaktären. Från B: s hand härrör även en väggmålning i Djursholms kapell.

Författare

Ebba Pauli.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av teol. doktor E. Liedgren angående B:s psalmdiktning; Birkagården 1912 o. följ.; Redogörelse för Birkagårdens folkhögskolas verksamhet 1917 o. följ. Ang. B:s tryckta arbeten intill 1918 se: Inbjudning till teol. doktorspromotion vid Lunds univ:s två-hundrafemtioårsfest den 27 sept. 1918 (1918), s. VI.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
F Natanael Beskow, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18135, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ebba Pauli.), hämtad 2018-10-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18135
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
F Natanael Beskow, urn:sbl:18135, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ebba Pauli.), hämtad 2018-10-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se