Meriter

4. Nils Turesson (Bielke), de båda föregåendes [B.2 o B.3] broder, d 1364. Var år 1341 väpnare, 1343 riddare och nämnes år 1344 såsom riksråd och konungens drots; omtalas tillika såsom lagman på Öland redan 1339 samt såsom lagman i Tiohärad och i Småland; innehade efter 1357 Viborgs slott och län såsom förläning.

Gift 1) med Ingrid Sunesdotter; 2) med Margareta Mattsdotter (sparre); 3) med Sigrid Håkansdotter.

Biografi

N. är en bland de första medlemmarna av Bielkesläkten, som tagit en mera betydande del i vår historia. I slutet av 1340- och början av 1350-talet var han en av Sveriges ledande män. Under konung Magnus' frånvaro i ryska kriget stod han tydligen i spetsen för styrelsen i Sverige och var efter allt att döma i hög gunst hos konungen. Med Bengt Algotssons framträdande sköts han emellertid uppenbarligen tillbaka, och då det aristokratiska oppositionspartiet samlade sig kring konung Erik, var N. måhända dess främste världslige medlem. Konung Eriks död 1359 framtvingade en formell försoning mellan Magnus Eriksson och de upproriska herrarna. Elden glödde dock under askan, och N. tillhörde dem, som under 1360-talets första år gingo i spetsen för det mer eller mindre dolda motståndet mot konungens planer. Han blev också särskilt föremål för konungens vrede och blev jämte några andra landsförvisad från Sverige. Såsom var att vänta spelade också N. vid Albrekts inkallande år 1363 en synnerligen framträdande roll. Hans verksamhet under den nye konungens regering blev dock ej långvarig. Då han för konung Albrekts räkning skulle betvinga Finland, stupade han vid belägringen av Åbo slott är 1364.

Författare

SV. TUNBERG.

Källor och litteratur

Källor: Bidrag till Skandinaviens historia, utg. af C. G. Styffe, 1 (1859); Diplomatarium Svecanum, 5, 6 (1858—1921); Finlands medeltidsurkunder, utg. af R. Hausen, 1 (1910); Sv. riks-archivets pergamentsbref, 1 (1865); Sverges traktater med främmande magter, utg. af O. S. Rydberg, 2 (1880—83). — K. H. Karlsson, Sv. Bjelke-slägten under medeltiden (Sv. ättartal, 1889); C. G. Styffe, Skandinavien under unionstiden, 3:e uppl. (1911).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Turesson (Bielke), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18172, Svenskt biografiskt lexikon (art av SV. TUNBERG.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18172
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Turesson (Bielke), urn:sbl:18172, Svenskt biografiskt lexikon (art av SV. TUNBERG.), hämtad 2024-04-19.