Meriter

Bilmark (Billmark), Johan, f. 3 juli 1728 i Skara, d 12 apr. 1801 i Åbo. Föräldrar: teol. lektorn, slutligen kyrkoherden i Vinköl Johan Bilmark och Anna Maria Bierchenia. Student i Åbo 10 sept. 1746; disp. 3 okt. 1750 (De Holmgardia, p. I och II; pres. A. Scarin) samt 31 mars 1752 (Diss. sistens methodum determinandi sequationes temporis; pres. J. Gadolin); fil. magister 25 juli 1754 (primus); studerade vid Uppsala universitet 1761 (inskriven 3 aug.). Informator hos teol. professorn Samuel Pryss 1746–58; kurator för Sveogoterna 1755–62; e. fil. adjunkt vid Åbo universitet 30 juli 1756; uppförd på tredje förslagsrummet till professor i matematik i Åbo 6 juli 1758; ekonomiskt biträde hos biskopen och prokanslern, sedermera ärkebiskopen K. F. Mennander 1759–67; professor i historia och moral i Åbo 9 maj 1763; inspektor för Sveogoterna.

Gift 12 mars 1776 med Ulrika Helena Hastfer, f. 30 juli 1751 å Kallela kaptenlöjtnantsboställe i Masku socken, d 16 nov. 1776, dotter till ryttmästaren Jakob Johan Hastfer.

Biografi

Under sin landsman professor Algot Scarins ledning sysselsatte B. sig med historiska studier, och till historiens studium återvände han, sedan han 1755 och 1757 med ett par matematiska disputationer förgäves speciminerat för professur i matematik. Han lämnade bidrag till K. Kr. Gjörwells lärda tidskrifter och var på dennes uppmaning betänkt på att uppsätta ett veckoblad för Finland, från vilken plan han dock avstod. I Auroraförbundets stiftande 1770 deltog han och meddelade i dess organ Åbo tidningar några uppsatser, bl. a. i årgången 1782 en minnesteckning över Algot Scarin. Vidare arbetade han på en ny upplaga av Stiernmans »Aboa litterata» med rättelser och tillägg; arbetet utkom icke, men ett med tillägg av honom utvidgat exemplar av Stiernmans arbete jämte en fortsättning med titeln »Aboa litterata continuata» finnes i Helsingfors universitetsbibliotek. År 1774 utgav B. Messenius' rimkrönika över Finland och 1775 en disputation med korta anmärkningar därom. För Gjörwells uppfostringssällskap författade han en prisskrift över Mikael Wexionius-Gyldenstolpe. Priset tillerkändes honom, men han avsade sig prismedaljen. Vid särskilda tillfällen anlitades han som festtalare och latinsk skald. Från det litterära livet drog han sig emellertid småningom tillbaka.

B:s nit som professor framgår av att under hans presidium 232 akademiska disputationer utkommo. Hans avhandlingar fördela sig på de båda ämnen, han som professor företrädde: den praktiska filosofien (moralen) och historien. De moraliska ämnena behandlade han eklektiskt enligt Pufendorf, Wolff och andra på den tiden godkända författare. Såsom historiker var han en förbindande länk mellan Scarin och H. G. Porthan. I början upptog han frågor, som lågo Scarins forskningar nära, och följde denne bl. a. i att med etymologiserande metod draga godtyckliga slutsatser ur namnlikheter. Så i disputationerna De Holmgardia. I en del av sina tidigare disputationer återger han Scarins manuskript, som han förvärvat sig. Senare rönte han inflytande av Sv. Lagerbrings och Porthans nya kritiska metod. Av varaktigt värde äro hans disputationer om Åbo universitets historia, som fortsattes med disputationer om dess professorer, vilka efter hans död trycktes av Porthan. Han har här anlitat universitetsarkivet.

B:s enkla levnadssätt gav honom möjlighet att samla en förmögenhet av omkring 46,000 rdr, som enligt hans testamente till största delen tillföll Åbo akademi. Consistorium academicum lät å hans grav å Reso sockens kyrkogård resa en minnesvård, som avtäcktes 11 nov. 1803. Porthan höll i en av universitetets lärosalar ett latinskt minnestal över honom. Jakob Tengström talade vid graven och Franzén uppläste ett poem till den avlidnes minne.

Författare

M. G. SCHYBERGSON.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl. se J. H. Liden, Catalogus disputa-tionum, 3 (1779) och G. Marklin, Catalogus disputationum Lidenianus con-tinuatus, 3 (1820); av avhandlingarna torde följande förtjäna särskilt omnämnas: De Holmgardia. P. 1—[6]. Åbo 1750—1766. 4: o (4), 28; (4), 44; (8), 32; (8), 34; (4), 24; (4), 20 s. (P. 1 præs. A. Scarin, P. 2—6 resp. J. Molin m. fl.; P. 5—6 under titel: Historia regum Holmgardicorum a Rureco usque ad imperii hujus mutationem saeculo XIII factam.) — De origine Fennorum. P. 1—2. Abo 1764—66. 4: o (4), 46 s. (Resp. F. Collin.) — De nummis quibusdam antiquis, in Finlandia haud ita pridem repertis. Abo 1769. 4: o (6), 21 s. (Resp. A. Paulin.) — Historia Regis academiae Aboénsis. P. 1—7. Abo 1770—76. 4: o (4), 82, 14, (4), 20 s. (Resp. F. Hedberg m. fl.) — Hypomnemata quasdam in chronicon episcoporum Aboënsium a Paulo Justeen consignatum. P. 1—2. Åbo 1771—72. 4: o 32 s. (Resp. E. R. Bergstadius.) — De præpositis Aboënsibus, comitibus quondam palatinis. Åbo 1772. 4: o 16 s. (Resp. J. Arenius.J — Undersökning om lagskipningen uti Finland i de äldre tider. [1—2.] Åbo 1772. 4: o 15, 12 s. (P. 1 resp. J. Lizelius, P. 2 E. Rancken.) — Analecta quædam historiæ coenobii Nådendahlensis in Finlandia. Åbo 1775. 4: o 12 s. (Resp. P. Elmgren.) — Animadversiones quædam in Messenii Chronicon rhytmicum Finlandiæ nuper editum. Åbo 1775. 4: o 8 s. (Resp. J. I. Ekegren.) — De sacellis sepulcralibus in templo cathedrali Aboënsi obviis. Abo 1778. 4: o 27 s. (Resp. A. Lauraaus.) — De contentionibus propter Lapponiam motis. P. 1F—2]. Åbo 1784—98. 4: o (2), 14; (2), 16 s. (P. 1 resp. B. Sinius, P. 2 A. Planman.) — De templo cathedrali Aboënsi. P. 1—2. Åbo 1800—01. 4: o (2), 33 s. (P. 1 resp. G. Stolpe, P. 2 E. J. Lagus.) — De professoribus Regiæ academiae Aboënsis ab hujus natalibus primum designatis. P. 1—3*. Åbo 1801. 4: o 50 s. (Utg. efter B: s död med H. G. Porthan som praeses.). — Minne över Michael Olai Wexionis Gyldenstolpe, meddelat av A. A. A. Laitinen (Skrifter utg. av Sv. litt.-sällsk. i Finland, 105, Förhandl. o. upps., 25, 1911, s. 239—266).^[1]

b) övriga skrifter: En kortt anmärkning til uplysning i den äldre nordiske geographien (Tidningar utg. af et sällskap i Abo, 1772, N:o 12) samt biografier i samma Tidningar över Carl Armfelt (1773, N:o 12) Ericus Matthiaj Bothniensis (1773, N:o 14), Herman Fleming (1775, N:o 9) och Algot Scarin (1782, N:o 18); latinska verser, program m. m.

Utgivit: J. Messenius, Berättelse om några gamla och märkvärdiga Finlands handlingar... Åbo 1774. 67 s. (Anon.) — Dessutom meddelat två urkunder från Johan III: s tid (Tidningar utg. af et sällskap i Åbo 1771, N:o 10; 1778, N: o 18—20).

Källor och litteratur

Källor: Åbo universitetskansler till K. M:t 10 juni 1762 och 30 april 1763 (akt bland 1763 års handlingar), RA; C. F. Mennanders och C. C. Gjörwells brevväxlingar, KB. — S. G. Elmgren, Johannes Bilmark (Historiallinen arkisto, 6, 1878); A. Hultin, Det ekonomiska tidevarvet i Finlands litteraturhistoria (Skrifter utg. af Sv. litt.-sällsk. i Finland, 94, 1910); M. G. Schybergson, Historiens studium vid Åbo universitet (Skrifter utg. af Sv. litt.-sällsk. i Finland, 19, 1891).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Bilmark, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18228, Svenskt biografiskt lexikon (art av M. G. SCHYBERGSON.), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18228
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Bilmark, urn:sbl:18228, Svenskt biografiskt lexikon (art av M. G. SCHYBERGSON.), hämtad 2024-04-16.