J G Alf Björkman

Född:1819-10-11 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1900-06-12 – Stockholms stad, Stockholms län

Pedagog, Ingenjörsofficer


Band 04 (1924), sida 592.

Meriter

1. Jacob Alf Gustaf Björkman, f. 11 okt. 1819 i Stockholm, d. 12 juni 1900 därstädes. Föräldrar: auktionskommissarien Gustav Adolf Björkman och Maria Gustava Gyllencreutz. Kadett vid Karlberg 13 aug. 1835—21 juli 1841; underlöjtnant vid ingenjörskåren, sedermera fortifikationen 6 aug. 1841; elev vid artilleri- och ingenjörhögskolan å Marieberg 8 apr. 1846—29 apr. 1853; löjtnant 25 maj 1853; kapten i armén 20 febr. 1856; lärare i konstruktions-och arbetsritning vid Svenska slöjdföreningens söndags- och aftonskola i Stockholm 2 dec. s. å.; lärare (enligt K. brev 15 sept. 1871 lektor) i matematik vid skogsinstitutet 3 apr. 1857—31 dec. 1875; adjutant, arkivarie och bibliotekarie vid kåren 1 apr. 1858; föreståndare för Slöjdföreningens söndags- och aftonskola, sedermera kallad slöjdskolan och slutligen tekniska skolan i Stockholm, 11 juli 1859; erhöll avsked från löjtnantsbeställningen på stat med tillstånd att kvarstå som löjtnant i kåren 14 okt. 1859; kapten i kåren 27 okt. s. å.; ledamot av kommittén angående instruktion för skogs- och jägeristaten 15 apr.—1 juni 1861; företog med statsunderstöd en resa för att studera läroanstalter för industriarbetare i Danmark, Tyskland, Österrike och Frankrike 21 juni—21 sept. s. å.; en av de två föreståndarna för Svenska byrån vid världsutställningen i London 15 juni—25 aug. 1862; v. ordförande i Svenska slöjdföreningens styrelse från 7 febr. 1863; utsedd 28 maj 1866 av centralkommittén till juryman i sjätte klassen vid nordiska industri- och konstutställningen i Stockholm s. å.; stadsfullmäktig i Stockholm 1868—74; ledamot i Stockholms borgarskolas styrelse 4 okt. 1869—4 okt. 1882 och ånyo från 8 dec. 1883 (inspektor över skolavdelningen i Johannes församling 1871— 74 och 1877—82); ledamot av Stockholms högskoleförening vid dess stiftande 14 okt. 1869; ledamot 11 nov. 1870 av granskningsnämnden för konst- och industriutställningen i London 1871 och av centralnämnden för Sveriges deltagande i den 1871 började serien av årliga' internationella konst-och industriutställningar i London; major i armén 26 jan. 1872; prisdomare å. Sveriges vägnar och klassjuryns ordförande vid nordiska industri- och konstutställningen i Köpenhamn 27 juni—25 juli 1872; ordförande i Svenska slöjdföreningens ständiga kommitté för spridande av kännedom om föreningens verksamhet 3 febr. 1873; ledamot av förvaltningsutskottet inom Svenska slöjdföreningens specialsektion för konstindustri, sedermera Föreningen för konstslöjd, 31 okt. 1874 (ordförande 9 juni 1876—jan. 1886, då Föreningen för konstslöjd återförenades med Svenska slöjdföreningen); företog en resa till Norge, England, Skottland och Tyskland sept. 1875 och en resa till Danmark, Skottland England, Frankrike, Schweiz och Tyskland 15 juli—31 aug. 1877; ordförande i Svenska slöjdföreningens redaktionskommitté 28 sept. s. å.; ledamot av kommittén för den tekniska undervisningens ordnande vid behandling av frågan om ny stadga för slöjdskolan i Stockholm 27 mars—22 okt. 1878 (avgav särskild reservation vid betänkandet, dat. 25 okt. s. å.); prisdomare för guldsmedsarbeten vid världsutställningen i Paris 11 juni—6 aug. 1878; förordnad att leda provningen av portativa fältverktyg 21 aug. 1878—17 febr. 1879; utarbetade 1 nov. 1878—11 juli 1879 organisations- och undervisningsplaner m. m. för slöjdskolans omorganisation till teknisk skola på grundvalen av K. stadgan Inov. 1878; ordförande i den av Svenska slöjdföreningens styrelse tillsatta kommittén för avgivande av yttrande över K. kommitténs förslag rörande skydd för mönstermodeller etc. 25 febr. 1879; prisdomare vid den allmänna husslöjdutställningen i Stockholm 9—12 febr. 1880; ledamot i en av borgar- skolans styrelse tillsatt kommitté angående samma skolas organisation och studieplan 30 apr. 1882; förflyttad till fortifikationens reserv 13 juli 1883; ordförande i en av Svenska slöjdföreningens styrelse tillsatt stadgekommitté (förslag 25 nov. 1885); hedersledamot av Svenska slöjdföreningen 2 febr. 1886; ordförande i Svenska slöjdföreningens nämnd apr. s. å.; på egen begäran entledigad 1 juli s. å. från föreståndarbefattningen vid tekniska skolan med utgången av aug. månad s. å.; erhöll avsked ur fortifikationens reserv 12 jan. 1889, med rätt att kvarstå som major i armén. RVO 1860; RSO 1866; RNO 1868; erhöll silvermedalj av tolfte allmänna lantbruksmötet s. å.; KV02kl 1892; innehade dessutom utländska ordnar och var medlem av ett utländskt lärt sällskap.

Gift. 23 dec. 1855 med Augusta Albertina Siöberg, f. 23 dec. 1835, d 23 juni 1914, dotter till husägaren Adolf Fredrik Siöberg i Nyköping.

Biografi

Då B. år 1859 lämnade den aktiva militärtjänsten efter att redan förut vid sidan av denna ha ägnat sig åt lärarverksamhet, var det för att i en kritisk period för den lägre tekniska undervisningen i Stockholm övertaga den ansvarsfulla posten som denna undervisnings främste målsman. Medan den läroanstalt, vilken sedan 1798 meddelat, sådana »kunskaper och upplysningar, som äro nödvändiga för att med framgång kunna idka slöjder eller vad man vanligen kallar hantverk och fabriker», under namn av teknologiska institut alltmera ägnade sig åt den högre undervisningens tjänst, hade den bekante artisten och kulturforskaren Nils Månsson Mandelgren år 1844 i Stockholm öppnat en anspråkslös »söndagsritskola för hantverkare», vilken han genom gåvobrev av 28 nov. 1845 överlät till den nybildade Svenska slöjdföreningen. Skolan hade sedan raskt utvecklats och ägde mot slutet av 1850-talet över femhundra lärjungar, men trots det förtroende, varom den starka anslutningen syntes vittna, hade en stark opposition uppväxt mot anstaltens nitiske ledare, kaptenen Baltzar Cronstrand, vilken med bortseende från näraliggande praktiska uppgifter i första hand strävade att höja arbetarnas förstånd och smak genom matematik-och konststudier. Vad den segrande oppositionen väntade av B., då denne inträdde i Cronstrands ställe, var alltså en reorganisation av undervisningen i praktisk riktning. Redan vid sitt tillträde till föreståndarplatsen ht. 1859 vidtog B. också en rad ditåt syftande åtgärder, därvid vägledd av en av honom utarbetad plan, som syftade till att »anordna en tillfredsställande, med avseende å lärjungarnes fortskridande, utan rubbning av deras inom vissa gränsor fria ämnesval, väl kontrollerad och med hänsyn till läroämnenas bibringande och omfattning till kontinuiteten betryggad fackundervisning för de huvudsakligare yrkesgrupperna, stödd på en... allmän kunskapsgrund av den största möjliga fasthet», dvs. på studier i folkskolans ämnen eller andra allmänbildande kunskapsgrenar. Samtidigt med omvälvningen inom skolledningen hade slöjdföreningen beslutat att överlämna skolan åt staten för att bättre trygga dess fortbestånd, men den styrelse, som därpå genom K. brev 23 sept. 1859 tillsattes och som från och med läsåret 1860—61 övertog läroanstaltens förvaltning, synes ha lämnat B. ganska fria händer. Trots ständiga ekonomiska bekymmer ökades antalet lärare, läroämnen och undervisningstimmar, och tillströmningen blev så stark, att en ny lokal, som uppfördes efter B: s plan vid Mästersamuelsgatan och togs i bruk på nyåret 1868, beräknades för ej mindre än 1,500 lärjungar. B. deltog ej själv i undervisningen utan ägnade sig endast åt läroanstaltens ledning. Av allt att döma ägde han ett ovanligt utpräglat sinne för yttre organisation, och de organisatoriska anstalter, han fann erforderliga, voro av den omfattning, att en matrikelförare och särskilda »ordningsmän» krävdes för att befria lärarna från det därmed förbundna arbetet, inklusive den yttre ordningens upprätthållande och den ytterligt ingående statistiska bokföringen över lärjungarna. Även i övrigt företedde B:s reorganisation av skolan, som i huvudsak nådde sin avslutning 1868, flera ovanliga drag, varibland ett av de mera framträdande var den synnerliga vikt, som lades vid de årligen anordnade pristävlingarna mellan eleverna.

Jämväl mot den nya ledningen av läroanstalten framväxte emellertid en icke så litet hätsk opposition. B. var en mångsysslande man, och hans talrika uppdrag synas ha gjort det svårt för honom att personligen vara närvarande i skolan i den utsträckning, som tvivelsutan varit önskvärt; särskilt klagades det över, att han genom att ej själv deltaga i undervisningen kommit att sakna kontakt med skolans verkliga arbete. Den hastiga tillväxten väckte även betänkligheter, ej minst i riksdagen, där jämväl undervisningsplanens utvidgning med allmänbildande ämnen utan direkt samband med läroanstaltens egentliga uppgift flera gånger påtalades; man inkräktade, sades det, både på folkskolans och den högre tekniska undervisningens områden och tycktes styra hän mot något slags universitet snarare än mot en praktisk fackskola. Den organisationsapparat, B. satt i gång, vann ej heller allmänt erkännande; den sades i alltför hög grad suga krafter och medel från skolans undervisningsarbete utan att därför mäkta förebygga stundom ganska störande oordningar. Med särskild bitterhet angreps den Björkmanska regimen av Mandelgren, vilken på grund av sin roll vid skolans tillkomst ansåg sig kallad att vaka över dess utveckling; hans anmärkningar framfördes med mycken skärpa i en reseberättelse till kommerskollegium år 1873 samt under en därav föranledd polemik och gällde dels B:s mångsyssleri, dels den påstådda överorganisationen, som Mandelgren fann särskilt påtaglig vid jämförelse med motsvarande undervisningsanstalter i utlandet, dels slutligen elevernas arbeten, vilka enligt hans förmenande vanställdes av bristande sinne för teknisk noggrannhet. De många anmärkningarna mot slöjdskolan föranledde en i början av 1870-talet tillsatt kommitté rörande den lägre tekniska undervisningen att underkasta dess förvaltning en ingående kontroll, en undersökning, vilken dock såtillvida blev en framgång för B., som de kommitterade oförbehållsamt vitsordade icke blott hans personliga nit och intresse utan även den meddelade undervisningens allvar och mångsidighet. Men varken den vittutseende undervisningsplanen, tävlingssystemet, den tunga och dyrbara förvaltningsapparaten, den vidlyftiga statistiken eller andra av föreståndarens personliga insats präglade särdrag i organisationen vunno de granskandes gillande. Då B. sedermera bereddes tillfälle att deltaga i utarbetandet av den K. stadga, som skulle reglera läroanstaltens verksamhet på den nya grunden, antydde han i en reservation sitt beklagande av att de för bredare lager avsedda kurser, som delvis sammanfallit med folkskolans, i de kommitterades förslag bortfallit. För att tydligt utmärka, att skolan därigenom skulle komma att släppa den ena av sina dittillsvarande huvuduppgifter och inskränka sig till endast en högre undervisning, påyrkade han, att den gamla benämningen slöjdskolan skulle utbytas mot namnet tekniska centralläroverket i Stockholm, ett förslag, som till hälften accepterades genom införandet av det, ännu brukliga namnet tekniska skolan. Stadgan, vilken efter föredragning av F. F. Carlson utfärdades 1 nov. 1878 i samband med de stora allmänna undervisningsreformerna, inordnade energiskt den omorganiserade läroanstalten i det allmänna skolsystemet: alla ämnen, som tillhörde folkskolans minimikurs, rensades bort ur undervisningsplanen, och skolan fördelades på fyra avdelningar, en teknisk afton- och söndagsskola, en teknisk skola för kvinnliga lärjungar, en högre konstindustrien skola och en byggnadsyrkesskola.

Fastän B. sålunda såg sina organisatoriska planer i ej ringa grad förändrade, fortsatte han under ytterligare åtta år att åt tekniska skolans ledning ägna ett nit, vilket med erkännande framhölls i tidningarnas minnesrunor vid hans död. I allt vad som rörde den svenska industriens och yrkesskicklighetens bästa, tog B. därjämte del. Han arbetade med samma iver i Slöjdföreningen och i kommittéer och juryer vid utställningar, höll tanken på ett konstindustriellt museum vid liv och bidrog till Stockholms borgarskolas utveckling. Även för de stockholmska ordenssällskapen räckte hans tid till. En lärarbefattning vid skogsinstitutet behöll han jämväl under många år, men här slappnade hans intresse under trycket av hans hopade arbetsbörda.

Författare

B. Boethius.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Om slöjdskolan i Stockholm. Sthm 1866. 52 s. — Öfversigt af Svenska slöjdföreningens verksamhet från och med dess stiftande år 1845 till medlet af år 1881. Sthm 1881. 40 s. (Meddelanden fr. Sv. slöjdföreningen, 8; tills, med E. S. Severin.)

Källor och litteratur

Källor: Tjänsteförteckning, fortifikationens arkiv; eckl.-dep. handl. 1 nov. 1878, RA; riksdagens prot.; B:s ovannämnda skrifter; V. Adler, Tekniska skolan i Stockholm och dess framtida utveckling (Meddel. fr. Sv. slöjdföreningen, 1900); Underdånigt betänkande och förslag angående slöjdskolan i Stockholm (1875); N. M. Mandelgren, Slöjdföreningens och dess skolas stiftelse (1865); dens., Mandelgrens redogörelse till kommerse-kollegium 1873 (1874); dens., Mandelgrens genmäle med afseende å slöjdskolestyrelsens anmärkningar mot hans reseberättelse till kommerse-kollegium (1874); A. Wahlgren, Den högre skogsundervisningens utveckling (Skogshögskolan 1917. Festskrift, 1917).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J G Alf Björkman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18295, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boethius.), hämtad 2020-07-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18295
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J G Alf Björkman, urn:sbl:18295, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boethius.), hämtad 2020-07-06.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se