K A T Thore Blanche

Född:1862-09-16 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1932-07-25 – Stockholms stad, Stockholms län

Journalist, Dramatiker


Band 04 (1924), sida 765.

Meriter

2. Karl Axel Theodor (Thore) Blanche, halvbroders son till B. 1., f. 16 sept. 1862 i Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden Axel Alexander Blanche och Ulrika Eleonora (Ellen) Ramström. Elev vid Ladugårdslands elementarläroverk 1872—78 och vid h. realläroverket i Stockholm 1878—82; avlade mogenhetsexamen vid sistnämnda läroverk 18 maj 1882. Tjänsteman i Stockholms enskilda bank 1882—83; e. o. tjänsteman i Sveriges riksbank 1883—93; medarbetare i Stockholms dagblad 1886— 88, i Aftonbladet från 1889; Stockholmskorrespondent till Göteborgs handels- och sjöfartstidning 1894—1906; presskommissarie vid Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897; politisk medarbetare i Sydsvenska dagbladet Snällposten från 1909. — Innehade Publicistklubbens resestipendium 1895 för vistelse i Österrike-Ungern och har i olika uppdrag företagit resor jämväl i Tyskland, England och Frankrike. RVO 1917; innehar även fransk orden.

Gift 28 okt. 1887 med Emelie Maria Bachér, f. 24 jan. 1862, d. 26 maj 1955, dotter till godsägaren Lars Bachér.

Biografi

B. kom redan under sina bankmannaår i förbindelse med pressen, där hans vakna blick och smidiga penna snart gjorde sig gällande. Debutboken, »Porträtter, interviewer och skizzer» (1889), är en samling journalistiska småmynt. Mera allmän uppmärksamhet väckte B. först genom sina politiska intervjuer, till vilka han fått idén under sitt arbete som riksdagsreferent och som publicerades i Aftonbladet, den första med hovmarskalken Patrik Reuterswärd vid urtima riksdagen 1892. Den politiska intervjuen kan genom B. sägas ha vunnit hemortsrätt i svensk press. På senare år har B. huvudsakligen varit verksam som politisk skribent och därvid företrätt konservativa åsikter. Som journalist skriver han under signaturerna Sylvester, En flanör, T. B. Vid sidan av sin publicistiska gärning har B. ägnat sig åt skönlitterärt författarskap. I »Figurer och bilder ur Stockholmslifvet» (1895) har han upptagit den bl. a. efter Kielland populära novellettformen. Det är små verklighetsstudier i 80-talston, vanligen med erotiska motiv och samtida småborgerlig miljö; realismen i skildringen, som saknar markerad tendens, visar inflytande från August Strindberg. B:s dramer, som blivit uppförda i Stockholm, behandla företrädesvis, såväl i komediens som i skådespelets form, samhällsförhållanden med aktuellt intresse; särskilt här det med industrialismens utveckling sammanhängande osunda affärslivet varit föremål för hans satir. Komedien »Spindelväven», uppförd med framgång på Vasateatern 1906, är byggd på konflikten mellan en fabrikör av den gamla statomen och ett par jobbare av den moderna typen. Det på sin tid omdebatterade, av Dramatiska teatern refuserade skådespelet »Skuggan», som 1912 gavs på Intima teatern, har till ämne en fallen kvinnas försök till upprättelse genom äktenskap. Av B:s övriga dramer ha uppförts: »Gränsridare» på Svenska teatern 1899 (på en matiné av August Lindberg), »Framtidsmän» på Dramatiska teatern 1900, »Monumentet» på Dramatiska teatern 1902 och »Det nya huset» på Vasateatern 1908. Som dramatiker visar B. god blick för den sceniska effekten och skriver en lättflytande dialog.

Författare

Carl Anders Dymling.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Personliga meddelanden; V. Millqvist, Publicistklubbens matrikel (1901); recensioner av B: s dramer i dagspressen samt i Idun 1906, s. 161, 1908, s. 138, i Ny illustr. tidning 1899, s. 250, i Ord och bild 1906, s. 383, i Scenisk konst, 1908, H. 3y s. 4, 1912, s. 32, i Teatern 1900, H. 2/s. 10, i Varia 1899, s. 316, 1900, s. 259, 1902, s. 684, 1906, s. 237. Se i övrigt, ang. B:s tryckta skrifter: H. Leander, Publicistklubbens porträttmatrikel, 1924.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K A T Thore Blanche, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18362, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Anders Dymling.), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18362
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K A T Thore Blanche, urn:sbl:18362, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Anders Dymling.), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se