Bror O Bellander

Född:1845-02-07 – Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län
Död:1913-11-06 – Bollnäs församling, Gävleborgs län (på Nyhed)

Industriman, Skogsman


Band 03 (1922), sida 94.

Meriter

2. Bror Olof Bellander, f. 7 febr. 1845 i Västerås, d. 6 nov. 1913 på Nyhed i Bollnäs. Föräldrar: kontraktsprosten och lektorn Bror Knut Bellander och Sofia Gustava Stjernsvärd. Intogs i h. elementarläroverket i Västerås 1854; student i Uppsala 31 jan. 1863; elev vid skogsinstitutet 6 juni 1864, utexaminerad 9 juli 1866; lantmäterielev 13 maj 1867. E. överjägare i Västmanlands län 12 okt. 1866; e. jägmästare i Burträsks revir 4 aug. 1870 samt i Skellefteå och Jörns socknar 31 okt. s. å.; biträdande jägmästare i Skellefteå revir 11 maj 1871; skogsförvaltare vid Ockelboverken 1 nov. 1872–31 okt. 1876; e. jägmästare i Gästriklands revir 30 mars 1874 men tjänstgjorde föga i statstjänst och erhöll entledigande från förordnandet 8 juli 1895; disponent för Skogens kol-a.-b. 1876–85; verkställande direktör därstädes nov. 1886–1907 och i a.-b. Edängeforsen 1902; suppleant i skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län från 1 jan. 1905. RVO 1898.

Gift 25 aug. 1873 med Anna Hedvig Vilhelmina Hofgren, f. 8 maj 1852, d. 8 jan. 1906, dotter till faktorn Fredrik Hofgren.

Biografi

B:s huvudsakliga arbetskraft ägnades åt enskild skogsförvaltning och skogsvärderingar samt affärsverksamhet. Under sin skogsförvaltartid vid Ockelboverken nedlade han stor omsorg på skogsföryngringen och fann efter talrika försök, att kalhygge med frösådd i med pikhackor djuphackade gropar var den säkraste metoden för södra Norrlands skogar. För föryngring å hedmark konstruerade han en kulturdrög med reglerbar plogbill, som användes dels till rispning av marken under fröår och dels till frösådd, då till plogen var kopplad en automatisk reglerbar frökanna. Han intresserade sig också för tillväxtundersökningar och gjorde tillsammans med byråchefen J. O. af Zellén utredningen om tillväxt och avkastning för ett flertal enskilda skogar i Norrland och nordligare delen av Svealand. Den tid, B. var chef för Skogens kolaktiebolag, sammanföll med den stora utvecklingen av svensk järnindustri i vårt land, och det var ofta förenat med svårigheter för bolaget att anskaffa tillräckliga kvantiteter goda träkol åt de mellansvenska järnbruken. B. utsträckte därför kolfångsten utefter norra stambanan, och man kan säga, att han var den förste, som i senare tid intresserade norrlänningarna för att kola i större utsträckning. Med den äldre norrländska, bruksrörelsens tillbakagång hade även färdigheten i kolning försvunnit, men den spreds nu åter genom på B:s initiativ tillkomna kolarskolor. B. sökte även intressera skogsägarna i Norrland för att i sin skogsvård intaga kolningen som en god och billig skogsvårdsåtgärd. Hans sista uppslag i Skogens kolaktiebolag var planerandet av kolugnsanläggningen vid Sibo i Kilafors, som nu är en av landets största anläggningar i sitt slag. B. var ansedd som en skicklig och opartisk värderingsman av skog och var ofta tillkallad som expert vid förrättningar av denna art. Bland större dylika uppdrag, som anförtroddes honom, var värdering och delning av skogar i Dalarna, som inköpts gemensamt av Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, Korsnäs sågverksaktiebolag och Kopparberg-Hofors aktiebolag. Denna skogsräkning, som utfördes tillsammans med byråchefen af Zellén och jägmästaren G. Gyllenhammar i mitten av 1890-talet, är sannolikt den största enskilda skogsförrättning, som ägt rum i vårt land. Vid arbetet användes av B. konstruerade brösthöjds- och stångklavar, som voro praktiska och lätt avläsbara. — Under 1880- och 90-talen deltog B. ganska livligt i tidningspolemik i skogsämnen under signaturen —r.

Författare

G. Schotte.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckt skrift: Vestmanlandssläkten Bellander. Söderhamn 1911. 4: o (12) s. (Anon.; delvis stödd på äldre släktanteckningar av O. R. Bellander.). — Därjämte uppsatser i tidningar rörande norrländska skogslagstiftningen och andra skogsfrågor.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bror O Bellander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18436, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Schotte.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18436
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bror O Bellander, urn:sbl:18436, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Schotte.), hämtad 2024-04-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se