Hjalmar F E Bergman

Född:1883-09-19 – Örebro församling, Örebro län
Död:1931-01-01

Författare, Dramatiker


Band 03 (1922), sida 637.

Meriter

Bergman, Hjalmar Fredrik Elgérus, f. 19 sept. 1883 i Örebro. Föräldrar: bankkamreraren Klas Fredrik Frans Bergman och Fredrique Karolina Elgérus. Elev vid karolinska h. allmänna läroverket i Örebro ht. 1892—vt. 1899; avlade mogenhetsexamen i Västerås 26 maj 1900; student i Uppsala ht. s. å. —ht. 1901; idkade studier i Italien (historia och estetik) vintern 1901—02, dec. 1905—mars 1906 och jan.—mars 1907, i Paris apr. 1906, i Grekland, Smyrna och Konstantinopel 1907 samt teaterstudier i Budapest, Wien och Berlin s. å.; har dessutom företagit resor till Norge sommaren 1898, till Tyskland sommaren 1899, till Tyskland och Österrike sommaren 1900, till Tyskland, Schweiz och Italien jan.—maj 1904 samt till Italien och Tunis hösten 1905; var bosatt i Rom hösten 1909—hösten 1911; innehade Bonniers stipendium 1910 och 1915.

Gift 10 aug. 1908 med Elsa Kristina Lindberg, f. 29 apr. 1888, dotter till skådespelaren Johan August Lindberg.

Biografi

B: s far hade som affärsman och chef för Örebro sparbank livliga förbindelser med Bergslagen, och på hans skjutsresor dit fick B. som åtta till femton års pojke ofta följa med. Härigenom väcktes hos honom ett intresse för den säregna gammaldags Bergslagsmiljön, vilket ytterligare närdes genom faderns berättelser från sin egen ungdom samt andra äldre personers hågkomster. Från sin Uppsalatid minnes B. docenten Hans Larsson som en »lärare av verklig betydenhet». Av litteraturens stormän har i hans tanke endast Dostojevskij utövat ett djupt och varaktigt inflytande på honom. Starka och för hans tidigare produktion grundläggande intryck har han vidare mottagit under upprepade besök i Italien. Redan vintern 1901—02 fördes han därstädes genom P. Villari in på studier rörande Lorenzo's Florens och Savonarola, vilka han sedermera återupptog i Florens våren 1904 och vintern 1905—06. Hösten 1904 debuterade B. med dramat »Maria, Jesu moder». Efter ytterligare försök både i dramats och berättelsens form befästes B:s intresse för scenen än mer genom en samvaro med August Lindberg på Gottland under sommaren 1906. Till de arbeten, som nu tillkommo, hör det vårvintern 1907 i Ferrara och Florens författade outgivna skådespelet »Fru Wendlas kedja», vilket uppfördes i febr. 1908 på Dramatiska teatern men nedlades efter fem föreställningar. Omedelbart efter avslutandet av detta arbete grep sig B. an med att sammanfatta sina italienska intryck och studier i romanen »Savonarola», det centrala verket i hans ungdomsproduktion, vilket nedskrevs våren 1907 till sommaren 1908 och utkom 1909. På hösten sistnämnda år upptog han med sin första herrgårdsroman, »Hans nåds testamente», de från uppväxtåren förtrogna Bergslagsämnena och förblev sedan under det följande decenniet i sina berättelser denna motivkrets trogen; endast den våren 1910 författade »Amourer» spelar i Italien. Svensk provinsmiljö spegla även hans sista romaner, »Markurells i Wadköping» (1919), hans främsta bokframgång, »Herr von Hancken» och »Farmor och Vår Herre». B: s dramatiska produktion har emellertid ej heller vilat. Mellan »Savonarola» och »Hans nåds testamente» tillkom bl. a. skådespelet »Parisina», som omarbetades 1911 och uppfördes på Dramatiska teatern 1915. Av hans nyare stycken ha uppförts »Marionettspel» (En skugga, Dödens arlekin) våren 1917 på Dramatiska teatern, »Lodolezzi sjunger» våren 1919 och »Herr Sleeman kommer» (ur Marionettspel) hösten 1919 på Lorensbergsteatern i Göteborg samt »Ett experiment» samma år på Intima teatern.

B:s rastlösa produktion är en frukt av ett rikt och egenartat fantasiliv. I sina berättelser undviker han konsekvent den miljöskildrande och analytiska romantekniken och för i stället in en serie livfulla scener, där situationer och dialog äro huvuddragen. Skillnaden mellan drama och berättelse är hos B.'ringa. Det finnes fritt spelrum för improvisationer och rapsodier men också för en medveten beräkning, en utstuderad konstfärdighet. B. är genomgående fatalist, och det nyckfulla och det följdriktiga ha därför lika mycket berättigande för honom. Komedi och tragedi äro ord, som i det närmaste få samma betydelse i hans mun.

Författare

Sverker Ek.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Maria, Jesu moder. Drama. Sthm 1905. 151 s. — Solivro, prins af Aeretanien. Sthm 1906. 253 s. — Blå blommor. Sthm 1907. (4), 164 s. — Det underbara leendet. Familjens renhet. Två skådespel. Sthm 1907. 208 s. — Junker Erik. Sthm 1908. 216 s. (Fr. Skoglunds ungdomsböcker, 7.) — Savonarola. En munkhistoria berättad af Messer Guidan-tonio Vespucci. Sthm 1909. (4), 377 s. — Hans nåds testamente. Sthm 1910. 280, (1) s. Nya uppl. Sthm 1917 och Sthm [tr. Berlin] 1919. (Tysk uppl. Frankfurt a. M. 1912; dansk uppl. Köpenh. 1918.) — Amourer. Sthm 1910. 308, (1) s. (Tysk uppl. Frankfurt a. M. 1912.) — Vi Bookar, Krokar och Rothår. Ur en stadskrönika. Sthm 1912. 416 s. — Löngången. Skådespel i fyra akter. Sthm 1913. 119 s. — Loewenhistorier. Sthm 1913. 265, (1) s. — Komedier i Bergslagen. Två släkter. Sthm 1914. (4), 204, (1) s. Ny uppl. under titel: Klockeberga och Ryglinge. Sthm [tr. Berlin] 1920. 224 s. — Dansen på Frötjärn. (Komedier i Bergslagen, 2.) Sthm 1915. 278 s. Ny uppl. Sthm [tr. Berlin] 1920. 288 s. — Parisina. Skådespel i tre akter. Sthm 1915. 107 s. — Knutsmässo marknad. Sthm 1916. 239 s. Ny uppl. Sthm [tr. Berlin] 1920. 272 s. — Sagor. Med teckningar av Annicka Öman. Sthm 1916. 143 s — Falska papper. Av Holger Bråte. Sthm 1916. 250, (1) s. (Tidigare i Bonniers månadshäften, Årg. 10, 1916; tysk uppl. München 1918; pseud.) — Marionettspel: Dödens Arlekin. En skugga. Herr Sleeman kommer. Sthm 1917. 233 s. — Mor i Sutre. Sthm 1917. XVI, 213 s. 2: a uppl. Sthm 1917. — En döds memoarer. D. 1—2. Sthm [tr. Upps.] 1918. (8), 442 s. — Ett experiment. Komedi i tre akter. Sthm 1918. 160 s. — Markurells i Wadköping. Sthm 1919. 300 s. 7:e uppl. Sthm 1919. — Herr von Hancken. Sthm 1920. 322 s. 3:e uppl. Sthm 1920. — Farmor och Vår Herre. Sthm 1921. 299 s. 4:e uppl. Sthm 1921. — Vem dömer? Sthm 1921. 78 s. — Novellistiska bidrag i olika tidskrifter (en del av de i berättelsesamlingarna ingående novellerna tidigare publicerade i Bonniers månadshäften). Översatt: Niccolo Machiavelli, Fursten. Övers, samt försedd med inledning. Sthm 1914. 173, (2) s. — Tusen och en natt. 1—2. Sthm 1918. XIV. 344. 276 s. — G. Ferrero, Rom, dess storhet och förfall. 1—2. Sthm 1921. VIII, 355, (7) s.; 385



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hjalmar F E Bergman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18642, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sverker Ek.), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18642
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hjalmar F E Bergman, urn:sbl:18642, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sverker Ek.), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se