Adolph Ivar Arwidsson

Född:1791-08-07 – Finland (i Padasjoki.)
Död:1858-06-21 – Ryssland (i Viborg.)

Historiker, Bibliotekarie


Band 02 (1920), sida 313.

Meriter

1. Adolph Ivar (egentligen Johan) Arwidsson, f. 7 aug. 1791 i Padasjoki, Finland, d 21 juni 1858 i Viborg. Föräldrar: prosten och kyrkoherden Adolf Arvid Arwidsson och Anna Katarina Molin. Studerade vid Borgå gymnasium från 1806; student i Åbo 5 okt. 1810; disp. 30 maj 1812 (Comparatio inter Iphigeniam in Aulide Euripidis et Racinii, p. I, pres."G. Palander); fil. kand. 13 dec. 1814; disp. 31 maj 1815 (Disp...., phsenomena luminis viribus attractivis et repulsivis corporum subjacere et ex his derivari posse, statuens, p. I, pres. J. F. Ahlstedt); fil. magister 13 okt. s. å.; vistades i Stockholm kortare tider 1812 och 1816. Docent i allmän historia vid Åbo universitet 15 juni 1817; studerade vid Uppsala universitet 7 nov. 1817—1818; utgav Åbo morgonblad 1821; förvisad från Åbo universitet genom kejserligt reskript 8/20 maj 1822; överflyttade till Sverige hösten 1823; anställd i K. biblioteket 29 apr. 1824; svensk undersåte 19 jan. 1825; e. o. amanuens vid K. biblioteket 16 mars s. å.; e. o. tjänsteman i riksgäldskontoret och förvaltningen av sjöärendena våren s. å.; amanuens vid K. biblioteket 7 mars 1827; företog med offentligt understöd en tre månaders arkeologiskt vetenskaplig resa till Finland s. å.; notarie vid boktryckerisocieteten i Stockholm 10 nov. s. å.; sekreterare i kommittéerna angående Karl Gustavs stads gevärsfaktori och angående tjänstgörings- och redogörelsereglemente för K. M:ts flotta under sjöexpeditioner 1831 samt angående signal-, evolutions-och telegrafbok för flottan 1837; förste amanuens vid K. biblioteket 21 juni 1834; erhöll bibliotekaries n. h. o. v. 19 juni 1841; bibliotekarie 27 mars 1843. Historiograf vid KMO[1] 1844; RNO 1851; ledamot av ett flertal utländska lärda sällskap.

Gift 25 nov. 1824 med Johanna Karolina Armfelt, f. 1 juli 1795, d 3 jan. 1878, dotter till majoren vid ryska flottan friherre Fredrik Armfelt.

Biografi

Som barn älskade A. att studera »utmärkta svenska hjältars levnadsöden», och särskilt hade han rakt mot tidsandan och utan att därför kunna lämna någon motivering utvalt Karl XII till sin »ungdoms hjälte». I detta drag kan man spåra en för A. karaktäristisk oppositionslusta men samtidigt själva uppslaget till den historiskt-romantiska åskådning, som han skulle bli trogen genom livet. Av det romantiska genombrottet i Sverige blev han medvetet påverkad så tidigt som 1814. Då rådde han en ungdomsvän att läsa Schelling jämte Kant; själv var han samtidigt djupt gripen av folkvisornas »ursprungliga poesi», som han lärt känna i Afzelius' och Geijers samling. Vid denna tid började han skriva vers och sände tidigt bidrag till Poetisk kalender. A:s poetiska huvudproduktion faller under åren 1814–15 och visar mycket tydlig anknytning till fosforisternas; Goethes och A. W. Schlegels antik återfinnes i några erotiska distikadikter. Också den götiska väckelsen spåras hos A. ej blott i rena Geijer-pasticher som »Kettil Okristen» utan t. o. m. i den hyperromantiska dikten »Vid en smälthytta», där den kärva, stundom knaggliga fornnordiska metern ger uppslag till en arabeskartad men nog otyglad »välvning i hans fantasispel». Samtidigt sökte A. i sin docentavhandling belysa den romantiska litteraturens uppkomst under medeltiden; där visade han sig väl hemma i den nyare litteraturen i ämnet och gick ganska dristigt i härnad för den nya historiska uppskattningen av medeltiden, vilken dittills ej vunnit någon som helst anklang i Åbo. Också akademins övriga yngre vitterhetsidkare, som 1815 bildat ett kotteri kring adjunkten i romerska litteraturen J. G. Linsen (Selmaförbundet), visade naturligtvis vissa romantiska tendenser men slöto sig i det hela försiktigt till den Porthan-Franzénska traditionen. A. deltog till en början ivrigt i deras möten men möttes snart av häftig opposition. I första häftet av Aura, som 1817 utgavs av denna krets, medverkade han likväl, och åtog sig oegennyttigt den ekonomiska risken. Sina egentliga meningsfränder ägde A. i Sverige, och särskilt under den långa Uppsalavistelsen 1817–18 umgicks han ivrigt med fosforisterna. En ny grund för sin vetenskapliga verksamhet lade han samtidigt, då han under julferierna i Stockholm fick studera isländska och anglosachsiska för den danske språkforskaren R. Kr. Rask. A:s långa vistelse i Sverige tyckes ha väckt misstankar på ryskt håll, och 7 apr. 1818 fick han en order att återvända, vilken han dock efterkom först mot hösten. Efter hemkomsten började han visa intresse för rent finska frågor. Redan Aurakretsen hade utbildat den äldre hembygdspatriotismen men ej mer utpräglat, än att L. Hammarsköld vid en recension av häftet kunde uppmana författarna att taga vara på »den finska individualiteten». Det var denna, A. sökte gripa i de recensioner och uppsatser, som han lät inflyta i de unga litteratörernas nystartade tidskrift Mnemosyne. Från runorna, och språkfrågan gick A., ledd av sina romantiska idéimpulser, över till rent politiskt skriftställarskap. Detta inleddes av några i Sverige anonymt publicerade »Bref ifrån Finland». De maktägandes misstankar, som stärktes genom dessa »Bref», endast sporrade A. till ny verksamhet, och från jan. 1821 utgav han sin politiska tidning Åbo morgonblad, vars program han uttryckte i satsen: »Folket och det nationella är den livsluft, som eldar mig». Även om de direkta programförklaringarna ägde »mycket överspänd, patos och litet praktiska tankar», så var det redan en förtjänst av A., att han förstod värdet av ett verkligt statsliv, och hans ansträngningar för att väcka det nog allmänt slumrande medborgarsinnet äro värda allt erkännande. I intimaste sammanhang med hans romantiska nationaluppfattning stod hans radikalt fenomanska syn på språkfrågan, uttryckt i artikelserien »Finska språket betraktadt såsom nationalspråk». Höga vederbörande torde ha funnit, att tidningens språk nog »så mycket klingar i samma dur med den allmänna revolutionsandan i hela Europa», och 2 okt. 1821 följde indragningsorder på tidningen. Ännu ej modfälld, gjorde A. med några »Betraktelser» i Mnemosyne ett nytt »försök till väckande af de duvnasjälarna». Den nyutnämnde vicekanslern Johan Fredrik Aminoff visade sitt tjänstenit genom enskilda förhör och rapporterade förhållandet, vilket ledde till A: s förvisning från universitetet. Härmed stäcktes hans bana i Finland, men just därigenom vann hans insats i betydelse. Genom sitt eget öde hade han beseglat den principiella innebörden i kampen mot den borgerligt begränsade kulturståndpunkt, som sedan 1700-talets slut dröjde kvar i Åbo, och därmed förberett den nationalanda, som uppbar Runebergs generation.

A:s utveckling i Sverige är knuten vid K. biblioteket, och under sin verksamhet där fann han tillfälle att i ro utbilda sitt intresse för antikvariskt-folkloristiska studier. Från runosamlandet, som ännu sysselsatte honom under resan till Finland 1827, fördes han över till att åter intressera sig för våra folkvisor. Utgivandet av Rääfs och bröderna Wallmans märkliga folkvisesamlingar, verkställda i Östergötland åren närmast efter götiska förbundets stiftande, anförtroddes åt honom, och för sin tid har han med heder löst uppgiften. »Hans verk er den förste videnskabelige viseudgave i Norden» (Moltke Moe). Det nästan fullständiga utnyttjandet av våra tidigare folkviseuppteckningar från 15- och 1600-talet får tillskrivas hans biblioteksinsikter, och han låg tydligen i en ivrig korrespondens för att erhålla nya uppteckningar, varav han fick några också frän Finland. Själva folkviseforskningen har han gett ett gott handtag genom korta inledningar till var visa, innehållande anvisningar på ganska mycket utländskt jämförelsematerial. De av honom omsorgsfullt bevarade handskrifterna till »Svenska forn-sånger» liksom de obegagnade varianterna ha givetvis ännu mycket att skänka forskningen, varför en nypublicering vore önskvärd. Den värdefulla katalog över K. bibliotekets isländska handskrifter, A. som bibliotekarie utgav, är enligt hans egen uppgift i förordet huvudsakligen grundad på en av isländaren Jon Sigurdsson 1841 uppgjord förteckning. — Jämsides med en ofta mycket populär skriftställarverksamhet, omfattande Sveriges och Finlands historia, ägnade sig A. också senare åt politiken men nu, liksom i allmänhet den generation, han tillhörde, i konservativ riktning. »Crusenstolpe och rabulismen hava gjort mig till politisk författare», antecknar han själv med anledning av sin första broschyr. Hans sista »Catilinariska» skildringar av Crusenstolpe föranleddes av »deltagande för Wall-mark», A: s mångårige beskyddare, som Crusenstolpe skandaliserat i sjunde brevet av »Ställningar och förhållanden» genom att publicera hans privatkorrespondens med Järta. År 1838 råkade A. därjämte in i en betydelsefullare strid med Hwasser med anledning av dennes broschyr »Om allians-tractaten emellan Sverige och Ryssland år 1812». A:s strävan gick ut på att »kunna framdraga ryska styrelsens ingrepp i Finlands grundlagar» men slog i början över målet, varför han under ny signatur fick söka förena Hwassers och sina stridiga åsikter. Ännu under Krimkriget var A. ivrigt verksam för Finlands sak såväl i tidningar som i broschyrform. Snart efteråt gjorde han ett sista besök i sitt gamla fädernesland, och under resan överfölls han av en lunginflammation, som ändade hans liv. På hans grav sattes en minnessten med några finska, verser av Lönnrot, som därjämte av Nervänder återgivits i följande svenska distikapar:

Förd utaf kärlek till fädernes jord, som af kärlek han lämnat, Slutes med kärlek han nu moderligt ömt i dess famn.

»Orden folk och fosterland förmå ännu att få hjärtat att klappa, och det jäser över, blott jag betänker, huru litet dessa begrepp fattas och kännas av samtidens benknotesjälar», skrev A. en gång i Morgonbladet. Dessa ord ge ett karaktäristiskt uttryck för hans kanske mest framträdande egenskap, den öppenhjärtiga entusiasm, som höll honom uppe livet igenom, men även för en självsäkerhet och ringaktning för andra, som i ungdomen skaffade honom många ovänner. Hans självbiografiska anteckningar förvara många vittnesbörd om hans känslors lättväckthet, ej minst då det gällde kvinnliga föremål. Även i hans diktning »jäste det över». När han gav ut ett försiktigt urval av sin »Ungdomsrimfrost» under signaturen »Sonen i Örnskog» — ett slags översättning av Arwidsson —, var det ej blott denna titel, som kom Runeberg att införa honom i sin »Naturalhistoriska beskrifning på den poetiska örnen».. Att man tog honom mindre skämtsamt, då han brusade ut i politiken, är knappast förvånande. Uthålligheten och trofastheten i A:s känsloliv bära emellertid ett vackert vittnesbörd om den vinnande och värdefulla sidan av hans temperamentsfulla naturell.

Författare

Sverker Ek.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

A:s viktigaste skriftliga kvarlåtenskap, omfattande utom handskrifter, fullmakter och brev m. fl. handlingar till A:s biografi, almanacksanteckningar av A. (1824—25, 1827—30, 1832, 1836—47, 1850—52) och av hans hustru (1825, 1836, 1839, 1860—61, 1864), interfolierade exemplar av hans skrifter samt brevväxling under åren 1828—44, förvaras i K. biblioteket. Viktigare serier av brev från A. finnas i K. biblioteket (till L. Hammarsköld, P. A. Wallmark, K. R. L. Manderström och, bokförläggarfirman N. M. Lindh), i Uppsala universitetsbibliotek (till L. F. Rääf, J. H. Schröderoch J. Westin) samt framför allt på olika ställen i Finland. Så äro hans brev till E. A. Crohns delade emellan svenska litteratursällskapet i Finland och finska litteratursällskapet; det förstnämnda sällskapet äger även, jämte diktmanuskript av A., brev från honom till Klas Collan samt avskrifter av ett antal brev från honom till J. J. Pippingsköld, vilka i original förvaras på Perno gård i Reso socken. I Vasa lyceums bibliotek finnas ej mindre än 370 brev från A. till E. Rancken (1816—57) samt brev från honom till I. Ilmoni. - Ett flertal brev från A. äro tryckta i olika publikationer.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ingenii romantici, asvo medio orti, expositio historica. Åbo 1817. 4: o 24 s. (Diss.) — Öfversigt af de sednaste revolutionerna i svenska vitterhéten (Mnemosyne, 1819, s. 56—60, 71—72, 85—87, 195—196, 197—200, 381—384, 393—395; anon.). — Hjertesår och hjertebalsam, eller den dygdiges seger öfver ödet och döden. Romantiskt gåtospel i tre öppningar. [Åbo 1819.] 17 s. (Anon.) — [Recension av] D. H. R. von Schröter, Finnische Runen. Finnisch und deutsch (Mnemosyne, 1820, s. 69—72, 73—75, 85—88, 97—99, 121—123, 185—186, 189—191; anon.). — Något i tvisten om finska orthographien (ibid., s. 77—80, 81—82; undert. Puoltaja). — Om finska alphabetet (ibid., s. 101—102; anon.). — Bref ifrån Finland af en resande svensk (Nya extra posten, 1820, N:o 75, 76, 78). — Betraktelser (Mnemosyne, Årg. 4, 1822, sp. 33—52; anon.). — Ueber die ehstnische Ortographie. Von einem Finnländer (Beiträge z. genauern Kenntniss d. ehstn. Sprache, H. 15, 1822, s. 124—130; undert. A.), — Beschreibung 'eines ehstnischen Manuscripts des neuen Testaments in der Königl. Bibliothek zu Stockholm (ibid., H. 18, 1827, s. 1—10). — Svensk bibliographi. Årg. 1829—okt. 1843. — Svenska konungar och deras tidehvarf. Bd 1—2. Sthm 1830—43. Fol. 66, 87 s. 2: a tillök, uppl. (Tills, med [C. V. Malm].) Jämte fransk övers, av G. Backman ,[och Louis Paban]. Sthm 1855—60.. 110, (2) s.; 124, (2) s. (Text till litografier av J. S. Salmson.) — Läse- och lärobok för ungdom. D. 1—2. Sthm 1830—31. VI, 210; VI, 428,,(1) s. (Anon.) — Lärobok i Finlands historia och geografi för gymnasier och skolor. Sthm 1832. 117 s. (Större delen av uppl. anon.) — Ungdoms rimfrost, af Sonen i Örnskog. Sthm 1832. IV, 122 s. — Stockholm förr och nu. Sthm 1837—40. 4: o 122 s., 52 pl. (Anon.) — Ett ord efter stormen. Sthm 1838. 79 s. (Anon.) — Finland och dess framtid. I anledning av skriften: Om allians-tractaten emellan Sverige och Ryssland år 1812. Sthm 1838. 64 s. (Undert. Pekka Kuoharinen.) 2: a öfvers. uppl. jemte erinringar vid en senare skrift: Om Borgå landtdag och. Finlands ställning 1812. Sthm 1840. 104 s. 3:e uppl. s. å. [Även i tysk övers, i Finnlands Gegenwart u. Zukunft. Sthm 1842.] — Rest-ransaknmg med den s. k. fria pressen. Anstäld af Thorgeir Östgöthe. Sthm 1839. 124 s. — Finlands nuvarande stats-författning. Ett försök att förena de stridiga, åsigterna hos herrar Hwasser och Pekka Kuoharinen. Af Olli Kekäläinen. Sthm .1841. 52 s. [Även i tysik övers, i Finnlands Gegenwart u. Zukunft. Sthm 1842.] — Catilina-Crusenstolpe. En tidsteckning och ett tidstecken. Upps. 1843. 55 s. (Anon.) [Även i tysk övers. Hamburg 1844.] ¦— Catilinariska bref till och ifrån en gammal bekant. l:a—2: a fyndet. Upps. 1844. 66, 125 s. [Ur 2: a fyndet särsk. avtryckt: Hamnbusiaden eller ingen herre mer. Hjeltesång från 12 :e århundradet, öfvers. efter en gammal handskrift af Rupert Sabelklinga. Upps. 1844. 77 s.] — Trettio-åriga krigets märkvärdigaste personer. Hist. teckning. Porträtter af A. J. Salmson. Sthm [1844—56]. Fol. 52 s. 2: a uppl. Sthm 1861. 4: o 132, (1) s. ¦— Konung Gustaf III Och hans samtida regenter. Hist. teckning med åtfölj. porträtter, lithogr. af A. J. Salmson. Sthm 1847 [texten tr. 1846]. 122 s., 15 pl. [Av arbetet trycktes redan år 1838 ett första häfte i sv. och. fransk uppl. (16 s., 3 pl.), vilket dock aldrig blev utgivet.] — Bref utan »munlås». Utgifne af Svipdagr Gamle. 1: a posten.* Upps. 1847. 100 s. — Förteckning öfver Kongl. Bibliothekets i Stockholm isländska handskrifter. Sthm 1848. (4), 194, (1) s. — Orda-lista, eller förklaring öfwer föråldrade ord, som förekomma i den Heliga Skrift. U. o. o. å. 4:o 8 s. 2:a tillök', uppl. Sthm 1850. 4:a (11) s. (1 : a uppl. anon.) — Ett »Gif akt!» i sinom tid. Samling af förut tryckta uppsatser.. Sthm 1855. 76 s. (Anon.) — Tutkimuksia ja kirjoitelmia, suomentaneet S. Nuormaa ja Edv. Rein. Hfors 1909. (9), CXXV, (1), 293 s. (Finska litt. sällsk., Hfors, Toimituksia, Osa 105: 2.) — Dikter i Poetisk kalender 1815— 22 (sign. — w —och —der), Aura, H. 1, Åbo 1817 (sign. ¦— I och S; därjämte-en övers., undert. A.), Kalender för damer 1819 (sign. Aron, P. och 1. 9. 1.),. Mnemosyne (finska runor och estniska folksånger med sv. övers.); uppsatser, polemiska artiklar, recensioner och smärre bidrag i Sv. literätur-tidn. 1818, Mnemosyne, Åbo morgonblad 1821, Beiträge z. genauern Kenntniss d. ehstn. Sprache (1823), Freya 1824, Kometen 1825—27, Sv. tidningen tn. fl.; texten, till M. G. Anckarsvärds Svenska och norska utsigter, H. 8, Sthm 1836; levnadsteckningar över ,C. F. Dahlgren, And. Schönberg och Cl. Livijn (i nedan-nämnda uppl. av deras arbeten) m. m.

Översatt: Fr. Delbriick, Om jubelfesten i anledning af reformationen... En uppmaning till den evangeliska kyrkan. Öfvers. af A. I. A. Åbo 1817. (2),. 76 s. — Historia Volsungorum Suetice reddita. P. I—III*. Åbo 1820—21. XIX, 32, VIII s. (Diss.) — Norna-Gests saga. Öfvers. ifrån isländskan. Åbo 1821. 4: o 18 s. (Anon.) —. [J. J. v.] Görnes, Den heliga alliansen och folkslagen på kongressen i Verona. Sthm 1824. 162 s. — Edw. Blaquiéres, Historia om Greklands närvarande frihets-krig. Jemte en framställning af grekernas religion, seder och national-lynne. Sthm 1826. 378 s. — Fr. Riihs, Finland och dess invånare, öfvers. 2: a uppl., tillökt och omarb. av A. I. Arwidsson. D. 1—2. Sthm 1827. XII, 180; 216, (1) s. — [Cl. Ch. Fauriel], Om ny-grekernas hemseder och litteratur. Sthm 1831. 12: o 134 s. (I Bibliothek för de nyaste resebeskrifningar, Bd 7.) — Frithiof den djerfves saga. Öfvers. från isländskan. Sthm 1839. 40 s. -j- pl. och musikbil. 2: a uppl., öfversedd. Sthm 1841. 46 s.

Utgivit-: Åbo morgonblad,'jan.—sept. 1821. [Indragen; de felande arken ersatta med Oskyldigt ingenting. Åbo 1821.] — Freya, apr.—juni 1824. — G. Regnér, Första begreppen af de nödigaste vettenskaper. Till svenska barns tjenst utg. 8:e å nyo öfversedda... uppl. D. 1—2. Sthm 1825. X, 286; 165 s. — Matthias Calonii Opera omnia. Vol. 1—5. Sthm 1829—36.

— Reglemente för Kongl. Maj: ts flotta vid tjenstgöringen samt hushållningen och redogörelsen under sjö-expeditioner. Afd. 1—-2. Sthm 1834. VI, 257, (1) s., 16 tab.; VI, 76 s., 38 tab. — Svenska fomsånger. En samling af kämpavisor, folk-visor, lekar och dansar, samt barn- och vall-sånger. D. 1—3. Sthm 1834—42. XXIII, 424 s. -f musikbil.; XVI, 482 s. + musikbil.; XXVI, 562 s. — Saga. Jul-kalehder för ungdom. Arg. 1, 1836. Sthm. 12: o 120, (1) s. — Signal- och evolutions-bok för Kongl. Maj: ts förenade'rikens flottor. Sthm 1840. 4: o XXVIII, 290 s. [Även på norska. Sthm 1841. 4: o (4), 300, XXXI s.] — Signal-och evolutions-bokför Kongl. Maj: ts förenade rikens skärgårds-fartyg. Sthm 1841. XXII, 149 s. — Telegraf signal-bok för Kongl. Maj: ts förenade rikens flottor. Sthm 1842. 4: o (6), 253 s. [Även i norsk uppl.] — Handlingar till upplysning af Finlands häfder. D. 1—10. Sthm 1846—58. — C. Fr. Dahlgren, Samlade arbeten. Utg. efter förf:s död. D. 1—5. Sthm 1847—52. (Tills, med P. O. Bäckström och J M. Törner.) •— Anders Schönbergs Historiska bref öm det svenska regeringssättet, i äldre och nyare tider. D, 1—3. Sthm 1849—51. XL, 337; 419; 362 s.

— Cl. Livijn, Samlade skrifter. D. 1—2. Örebro 1850. XXIV, 442, (1); (4), 386 s.

Handskrifter (i KB): Mina lefnads-händelser. [Avslutade 1 febr. 1823; 1 vol. 4: o.] — Handskrifterna till Svenska fornsånger, D. 1—2 -j- Varianter (från Östergötland af D. S. och J. L. Wallman). 3 bd fol. — Anteckningar, manuskript till artiklar m. m., inbundna i en ny volym betitlad »Biografiska handlingar», även innehållande verkl. dylika ss. fullmakter, ledamotsbrev o. dyl. ¦— Om diktmanuskr. i Sv. litt.-sällsk. arkiv se ovanl

Källor och litteratur

Källor: A:s papper, KB; K. bibliotekets ämbetsarkiv; eckl.-dep. handl. 27 mars 1843 (meritförteckn.), RA; Biogr. lexikon, 1 (1874), N. F., 1 (1857—58); smärre meddelanden och aktstycken i Sv. litt.-sällsk. i Finland, Forhandl. och uppsatser (1892, 95, 1902, 05, 08, 10), Sv. litt.-sällsk. i Finland 1885— 1910, Minnesskr. (1910) och Finsk tidskr. (1909, 10); C. G. Estlander, Adolf Iwar Arwidsson som vitter författare (1893; progr.); dens., Arwidsson som publicist i Åbo (Finska litt.-sällsk. i Finland, Forhandl. och uppsatser, 8, 1893—94); G. Heinricius, Om A. I. Arwidssons förvisning från Abo akademi och bortflyttning från Finland (ibid., 22, 1908); dens., Från A. I. Arwidssons korrespondens med E. A. Crohhjs, J. J. Pippingsköld, E. Rancken och Lorenza Hammarsköld (ibid., 23, 1909); J. O. S. Rancken, A. I. Arwidssons landsförvisning (Helsingfors dagblad, 1879); W. Söderhjelm, Åboromantiken och dess samband med utländska idéströmningar (1915). — Se i övrigt: J. R. Danielson, A. I. Arwidsson in elämäkerrasta (Kirjallinen kuukauslehti, 1873; i sv. övers, i Morgonbladet, 1874); G. Heinricius, En glömd diktare: Gustaf Idestam (Finsk, tidskr., 65, 1908); dens., Selma-förbundet (ibid., 67, 1909); dens., Skildringar från Åbo akademi 1808—1828 (1911); dens., Anteckn. om Immanuel Ilmoni enligt bref och dagböcker (1912); M. Moe, Det nationale gjennembrud og dets maand (Nordmasnd i det 19 :e aarhundrede, uås. ved Gerhard Gran, 2, 1914).

Gjorda rättelser och tillägg

1.Korrigering av tidigare uppgift, rättad i enlighet med tryckta utgåvan, bd 2., 2014-08-27


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Adolph Ivar Arwidsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18860, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sverker Ek.), hämtad 2018-12-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18860
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Adolph Ivar Arwidsson, urn:sbl:18860, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sverker Ek.), hämtad 2018-12-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se