Otto N T Ahnfelt

Född:1854-09-13 – Dalby församling (M-län), Skåne län
Död:1910-02-03 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län

Biskop, Teolog


Band 01 (1918), sida 339.

Meriter

5. Otto Nathanaël Theophilus Ahnfelt, f. 13 sept. 1854 i Dalby församling, Malmöhus län, d. 3 febr. 1910 i Linköping. Föräldrar: dv. prebendekomministern, sedermera kyrkoherden i Tranås av Lunds stift Karl Niklas Ahnfelt och Matilda Maria Bernhardina Ekstrand. Genomgick Lunds h. elementarläroverk; avlade mogenhetsexamen i Lund 20 maj 1871; student vid Lunds universitet 7 okt. 1872; avlade teol. fil. examen 30 jan. 1875; teol. känd. 9 apr. 1881; prästvigd 3 juni s. å. Docent i systematisk teologi 27 dec. 1881; uppförd å tredje förslagsrummet till professur i praktisk teologi 28 febr. 1886; tjänstgjorde som lärare vid Lunds privata elementarskola 1875–94, som föreståndare 1887–92; utnämndes till e. o. professor i moralteologi och symbolik samt kyrkoherde i Husie och Västra Skrevlinge 10 mars 1892; uppförd å andra förslagsrummet till förste, teol. professor och domprost 18 nov. 1893; efter kallelse av fakulteten professor i kyrkohistoria och symbolik samt kyrkoherde i Västra Kärrstorp och Glostorp 14 juni 1894; fakultetsombud vid kyrkomötet 1898; ledamot av läroverkskommittén 26 maj 1899–8 dec. 1902; uppförd å förslag i andra rummet till biskop i Kalmar 26 sept. 1900, i tredje rummet till biskop i Skara 21 juni 1905; biskop i Linköping och kyrkoherde i Kärna 3 maj 1907 (tillträdde 1908). Teol. doktor 6 sept., 1893; LNO 1902; LSkS s. å. samt ledamot av utländska lärda sällskap.

Gift 10 dec. 1887 med Kristina Maria Flensburg, f. 17 okt. 1860, dotter till biskop V. Flensburg.

Biografi

A. var en harmonisk personlighet med allsidig teologisk och humanistisk bildning, varom också hans verksamhet som skriftställare och andlig talare bär vittnesbörd. I hans systematiska författarskap, varvid hans etik särskilt kommer i betraktande, medförde intresset för harmonisk slutenhet stundom en avtrubbning av problemen. På det kyrkohistoriska området har han gjort viktiga insatser dels genom publicerandet av historiska dokument från svenska reformationstiden, dels genom historiska undersökningar, framför allt det innehållsrika, banbrytande arbetet »Utvecklingen af svenska kyrkans ordning under Gustaf den förstes regering».

A: s teologiska och kyrkliga släkttraditioner hörde hemma i det läger, som var det högkyrkliga, genom Svensk kyrkotidning representerade partiet motsatt. Under sin teologiska utbildning kom han emellertid att röna huvudsakligt inflytande av män, tillhörande sistnämnda riktning, såsom V. Flensburg, K. Olbers, G. Billing. Mera i enlighet med släkttraditionen var det, att Grundtvig kom att spela en roll i hans utveckling. Det skedde dock först sent. Under den. teologiska brytningstid, som i Sverige inträdde omkring 1890 och här förmedlades genom studiet av A. Ritschl, såg sig A. tvungen att i viss mån revidera sin religiösa och teologiska position. Hans kyrkliga kunde endast stärkas genom Ritschl. »Här var det, han i en välsignad stund såg Grundtvigs hand peka på det urkristliga i dop och nattvard. Och så trädde det fram för honom i allt mer stigande klarhet, att det, varpå han levde, var försoningen i Jesus Kristus, uppenbarad vid hans bord, dit vägen, liksom i fornkyrkans dagar, går genom dopet med trosbekännelsen» (Ur mina minnen 1). I de teologiska striderna hänvisades A. av sin kärlek till frid och lugn till medlarens merendels otacksamma roll. — Ett svårartat astmatiskt lidande försvagade A:s hälsa under hans sista år. Trots den korta tjänstgöringstiden i Linköping och de försvagade arbetskrafterna lyckades han förvärva stiftsprästerskapets synnerliga förtroende och tillgivenhet.

Författare

Edv. Rodhe.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Skriftens och bekännelsens lära om nattvarden. Norrk. 1880. 50 s. — Om nådens ordning i dess inre sammanhang. Ett försök i systematisk theologi. Lund 1881. 4: o 76 s. (Avh. f. docentur; även i LUÅ, T. 17.) — Schleiermachers lära om ångern. Lund 1882. 4: o 45 s. (LUÅ, Tj. 19.) — Om absolutionens förhållande till den öfriga nådemedelsförvaltningen. Referat (Sv. luthersk kyrkotidn., Årg. 7, 1883, ser. A, s. 21—28). — Cultuspredikans begrepp. Ett försök i praktisk theologi. Lund 1885. ' 98 s. (Avh. f. professur.) — Den kristliga trons visshet. Högtidstal vid Kyrkans vänners årsfest i Jönköping 1886. Norrk. 1886. 17 s. — Tal vid Lunds stifts bibelsällskaps allmänna sammankomst d. 29 aug. 1887 (Lunds stifts bibelsällsk. handl. 1887, s. 1—20). — Om dogmens värde (Forhandl. vid allm. sv.-lutherska prestkonferensen i Stockholm 1887, s. 215—230). — Den kristliga trosläran. Till skolundervisningens tjänst framställd. Lund 1889. 170 s. — Den teologiska etikens grunddrag. D. 1-2 : 1—2. Lund 1890, 1904, 06. 172, 72, 232 s. — Den teologiska vetenskapens närvarande ställning och uppgifter (Tidskr. f. teologi, Arg. 1, 1891, s. 1—5). — Om Torgauerartiklarna (ibid., Årg. 1, 1891, s. 253 —317, 359—451). — Om den s. k. Ritschlska skolan (ibid., Årg. 2, 1892, s. 1—20). — Om den ursprungliga lutherdomens ställning till articuli fidei (ibid., Arg. 2, 1892, s. 115—145, 213—245). — Om Melanchtons i maj 1530 fullbordade exordium till Apologien (ibid., Arg. 2, 1892, s. 246—262). — Petri Benedicti redaktion af beslutet vid 1527 års riksdag i Vesterås. Possevinos afskrift (ibid., Arg. 2, 1892, s. 339—351). — Articuli ordinantia:. Förut otryckt handskrift (ibid., Arg. 2, 1892, s. 352—422). — Laurentii Petri handskrifna kyrkoordning af år 1561. Lund 1893. 4: o 40 s. (LUÅ, T. 29.) — Utvecklingen af svenska kyrkans ordning under Gustaf den förstes regering (Tidskr. f. teologi, Årg. 3, 1893, s. 1—81, 141—221, 271—375, jämte tillägg ibid., s. 482—490; även sep. jämte bilagor. Lund 1893. 265, 97, 9 s.). — Det nyupptäckta fragmentet af det pseudopetrinska evangeliet (ibid., Arg. 3, 1893, s. 259—270). — Ytterligare om det s. k. Petrus-evangeliet och därmed sammanhängande frågor angående fornkristlig literatur (ibid., Årg. 3, 1893, s. 388—398). — I psalmboksfrågan (ibid., Årg. 3, 1893, s. 399—406). — Bidrag till svenska kyrkans historia i sextonde århundradet. 1—3. Lund 1894, 95, 99. 4: o 90, 47, 55 s. (LUÅ, T. 30, 31, 35.) — Den kristna tros- och sedeläran. Till skolundervisningens tjänst .framställd. Lund 1895. VI, 175 s. (Tills, med B. J:son Bergqvist.) 6:e uppl. Lund 1914. IV, 169 s. — Om Grundtvigs Kirkespeil (For Kirke og Kultur, Bd 2, 1895, s. 200—215). — Ett sekularminne (Kyrkl. tidskr., Arg. 2, 1896, s. 1—17). — Om kanslern Laurentius Andreas (Hist. tidskr., Årg. 16, 1896, s. 185—192). — Om revisionen af Lunds domkapitels statuter efter reformationen (Kirkehist. samlinger, R. 4, Bd 4, 1896, s. 301—331). — Per Brahe den äldres fortsättning af Peder Svarts krönika. Lund 1897. 4: o XII, 92 s. (LUA, Bd 34, Afd. l,N:o 1; utg. såsom bihang till akad. progr. 1896, 97.) — Filip Melanchton (Kyrkl. tidskr., Arg. 3, 1897, s. 21—56). — Hvilka äro... de väsentliga betingelserna för dopets giltighet såsom nådemedel ? (Lutherskt månadsblad, Arg; 7, 1897, s. 129—139). — Hvad det svenska folket har att besinna, då det firar sin konungs jubelår. Predikan. Lund 1897. 12 s. — Olavus Petris Undervisning om menniskans ärliga skapelse, fall och upprättelse, samt tvänne fragment om helgon och om änglar. Efter förf:s egenhändiga manuskript. Upps. 1898. VII, 92 s. -f- 1 facs. (Skrifter utg. af sv. litteratursällsk., 11: 7.) — En skriftebok från Göinge härad på 1600-talet (Kirkehist. samlinger, R. 4, Bd 5, 1897—99, s. 334—345; 6, 1899—1901, s. 206—208). — Lunds domkapitels stadgar af år 1590 (ibid., R. 4, Bd 6, 1899—1901, s. 405—416). — Det kongl. brefvet d. 25 nov. 1690 beträffande hemligt giftermål (Kyrkl. tidskr., Arg. 7, 1901, .s. 186—191). — Om biskop Olaus Stephani Bellini lefnadsålder (Hist. tidskr., Årg. 21, 1901, s. 146—152). — Referat i Oxie härads prestsällskap d. 11 juni 1901. Lund 1901. 18 s. — En af forskningen hittills okänd källa till Swebilii katekes (Kyrkohist. årsskr., Årg. 2, 1901, s. 108—121). — Några kyrkliga stadgar och ordningar från 17. århundradet. Ur biskopen öfver Skåne stift Peder Winst-rups kopiebok (Kirkehist. samlinger, R. 5, Bd 1, 1901—03, s. 208—235). — Förhandlingar vid 10 :e allmänna lutherska konferensen i Lund d. 3—6 sept. 1901. Sthm 1902. 263 s. Även i tysk uppl. Sthm 1902. 265 s. — Om det urkristliga nattvardsfirande (Kyrkl. tidskr., Arg. 8,1902, s. 204—217). — Referat i Lunds stifts prestsällskap d. 26 aug. 1902. Lund 1902. 25 s. — Berättelsen om Upsala möte i Linköpingshandskriften T. 136 (Kyrkohist. årsskr., Årg. 3, 1902, Meddel. och aktst., s. 30—45). — Om profeterna såsom liturger enligt Didache (Kyrkl. tidskr., Arg. 9, 1903, s. 119—128). — J. H. Lidens dagboksanteckningar om Blekinge och Skåne år 1768 (Hist. tidskr. f. Skåneland, Bd 1, 1903, s. 254—30.6). — Forskningarne beträffande processen i Rom under året 1520 angående Luther (Kyrkohist. årsskr., Arg. 4, 1903, Meddel. och aktst., s. 89—95). — Den helige Johannes och Klemens af Rom. Dialog. Lund 1904. 16 s. — Några anteckningar om släkten Ahnfelt under 1600—1700-talen (Personhist. tidskr., Arg. 7, 1905, s. 13—19). — Ur mina minnen [D. 2: och ur gamla papper]. 1—2. Sthm 1905, 07. (4) 72; (4), 124 s. — Henrik Schartau. Föredrag. Lund 1906. 15 s. — Hvad innebär för den prästerliga verksamheten förpliktelsen till vår kyrkas bekännelseskrifter? Föredrag. Lund 1907. 15 s. — Schartausminnet. Predikan. Lund 1907, 12 s. — Till vördiga prästerskapet i Linköpings stift. Link. 1907. 4: o 21 s. (Herdabrev.) — Afsked till Lunds studenter. Lund 1908. 9 s. (Univ.-predikan; tal.) — Några blad ur vår fattigvårds historia. Sthm 1908. 16 s. (Religiösa folkskrifter, 5.) — »Den andliga människan». Tal d. 20 dec. 1909 (Biskop Otto Ahnfelt. In memoriam, Link. 1910, s. 14—19). — Smärre upps. och rec. i Sv. luth. kyrkotidn. (1878, 82, 83), Ny sv. tidsto. (1884), Luth. veckoblad (1886), Kirkelig literaturtidende (1888), Tidskr. f. teologi (1891—93), Hist. tidskr. (1894—96, 98, 1901, 05), Luth. månadsblad (1895, 97), Kirkehist. samlinger (1898, 99, 1902), Kyrkl.. tidskr. (1902, 05, 07), Kyrkohist. årsskr. (1904) samt i tidningar; enstaka tal och predikn.; ett stort antal artiklar i Kirkelexikon for Norden.

Utgivit: Redogörelse för Lunds privata elementarskolas verksamhet läsåren 1887—92. — Tidskr. f. teologi, Arg. 1—3, 1891—93.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 10 mars 1892, 14 juni 1894, 3 maj 1907 (meritförteckn.), RA; Biskop Otto Ahnfelt. In memoriam (Ur Julhälsningar från präster, i Linköpings stift, 1910); J. Sjöholm, Minnestal öfver biskopen O. N. T. Ahnfelt (1913); Lunds univ:s matrikel 1899.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Otto N T Ahnfelt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5634, Svenskt biografiskt lexikon (art av Edv. Rodhe.), hämtad 2019-01-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5634
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Otto N T Ahnfelt, urn:sbl:5634, Svenskt biografiskt lexikon (art av Edv. Rodhe.), hämtad 2019-01-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se