Pehr Gustaf Alander

Född:1807-01-29 – Norra Vings församling, Skaraborgs län
Död:1874-07-01 – Släps församling, Hallands län (på Särö.)

Gymnasielärare, Läroboksförfattare


Band 01 (1918), sida 356.

Meriter

Alander, Pehr Gustaf, f. 29 jan. 1807 i Ving (Valle härad), d 1 juli 1874 på Särö. Föräldrar: kyrkoherden Peter Alander och Sara Maria Hellstenius. Student i Lund 9 okt. 1826, i Uppsala 1827; disp. 12 maj 1830 (De idea sacerdotii spiritualis in ecclesia primsevi, pres. A. E. Knös); fil. kand. 12 dec. 1832; disp. 18 maj 1833 (De poesi sacra latina medii sevi in Svecia, p. IV, pres. J. H. Schröder); fil. magister 14 juni s. å.; teol. kand. 11 febr. 1837; företog sommaren 1864 med offentligt understöd en resa till Tyskland och Frankrike i pedagogiskt ändamål, varvid han bl. a. besökte Berlin, Hannover, Köln, Bonn, Heidelberg, München, Erlangen, Strassburg och Paris. Lärare vid Uppsala lyceum 1834–35; e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket 4 apr. 1835; v. lektor 1837 och lektor i historia 3 juni 1840 vid Skara gymnasium; rektor vid h. elementarläroverket därstädes 3 juli 1857–1868 och ånyo 30 juni 1871–1872; kommunalman; riksdagsman i borgarståndet 1862–63. KorrespHA 1861; RNO 1859.

Gift 1) 21 juli 1840 med Elisabet Linderholm, f. 9 jan. 1814, t 9 apr. 1866, dotter till kontraktsprosten Olof Linderholm; 2) 30 aug. 1868 med Maria Charlotta Kullgren, f. 19 nov. 1820, d 22 sept. 1890, dotter till handlanden Gustav Kullgren.

Biografi

Man har från A:s kanske mest betydande lärjunge, Kl. T. Odhner, ett intyg om hans framstående duglighet som lärare under sin krafts dagar. Yngre lärjungar minnas, hur A. på senare år, när han för inhämtande av pensa brukade hänvisa till sina då utkomna läroböcker, gärna tillät sig varjehanda utvikningar i olika ämnen från den fastställda kursplanen. Tack vare en sällsynt förening hos A. av praktisk, utåtriktad verksamhetslust och tänkande, ideell läggning kunde dessa utvikningar bliva »både intresseväckande och gripande». Samma drag återfinnas även i berättelsen från studieresan. — A:s läroböcker i såväl allmän som svensk historia hade i mycket en ålderdomlig, att icke säga föråldrad prägel. De voro kortfattade, stundom skelettartade minnesläxor, schematiskt uppdelade på olika paragrafer om regenter, krig, »inre utveckling» samt kulturella förhållanden. Noggranna föreskrifter lämnades om den ordning, i vilken »detta historiens abc» på olika skolstadier skulle inläras. Det hade hos olika 1700-tals-pedagoger varit ett bruk att gruppera hela den allmänna historien efter stater och folkslag. Läroböckerna under följande århundrade började däremot uppdela medeltiden och nyare tiden i skilda tidevarv. A. använde båda dessa indelningar jämsides med varandra. Han uppförde nämligen under tidevarven endast de stora, för utvecklingen gemensamma huvuddragen, som hos de samtida författarna syntes honom alltför mycket undanskymda. Övriga fakta hänfördes till de särskilda länderna. — Det berättande element, som A. helt och hållet avlägsnat ur läroböckerna, ville han förlägga till läseböcker; själv medhann han dock endast en dylik, för den svenska historien. A. var här beroende av Fryxell och dennes utländska förebilder i fråga om såväl förtjänster som brister. Men han är veterligen den förste, som gjort en sammanfattning för skolbruk av den förres skildringar eller källor, och han hade glädjen att se flera upplagor av sin svensk-historiska läro- och läsebok behövliga. Ehuru gammaldags dogmatisk i vissa hänseenden, trevade A. samtidigt efter nya former och återspeglar i sin produktion på ett belysande sätt det brytnings- och övergångsskede, i vilket vår historisk-pedagogiska litteratur befann sig före framträdandet av Odhners, Schottes och Pallins klassiska verk. Från en mera självständig kritisk-vetenskaplig sovring hindrades A. av sitt rastlösa arbete som domkapitelsledamot, rektor — »Skara läroverk hade i honom funnit sin man» — och kommunalman. Av ingen bland A:s samtida i Skara sägas »så många initiativ till stadens framåtgående blivit tagna som av honom».

Författare

W. Carlgren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De religione christiana in Vestrogotiam introducta. P. 1—2. Upps. 1839. 4: o 28 s. (Diss.) — Lärokurs i medeltidens historia jemte romerska kejsarehistorien för gymnasier. D. 1. Lärobok.* Skara-1845. (4), 160 s. — Fullständig lärokurs i svenska historien för elementarläroverk. Afd. 1. Lärobok.. Skara 1846. III, 58 s. 5:e förbättr. uppl. Skara 1863. (4), 76, (8) s. Afd. 2. Läsebok. Mariestad 1853. X, s'762 s. 4:e uppl. Skara 1867. XIV, 642 s. — Lärobok i allmänna historien för elementarlärowerk. Skara 1.856. (6), 278 s. 3:e omarb. uppl. Skara 1868. VIII, 288 s. (Till l:a uppl. utkom såsom särsk. bihang: Grunddragen af den historiska geografien, företrädesvis gamla tidens. Skara 1858. 28 s. Detta bihang inarb. i följ. uppl.) — ['I läroverksfrågan'] (Skara h. elementarläroverks årsredogörelse, 1858, s. 3—6). — Om enskild undervisning vid allmänna elementarläroverket (ibid., 1859, s. 3—6). —¦ Om »gånggrifterna» i Vestergötland. Ett bidrag till fornkännedomen om detta landskap (ibid., 1860, s. 3—17 + 1 pl., jämte bihang, ibid., 1862, s. 6—10). — Om lämpligaste fördelningen af den dagliga lästiden vid elementarläroverklen (ibid., 1862, s. 3—6). — Berättelse, ingifven till Kongl. ecklesiastikdepartementet, om en under sommaren 1864 till utlandet företagen resa i pedagogiskt ändamål (ibid., 1865, s. 3—14). — Några ord om lärarebildning (ibid., 1867, s. 3—5). — Lärokurs i svenska historien för elementarläroverkets tre lägste klasser. Skära 1870. (4), 80 s. — Några ord om Skara läroverk i äldre och nyare tider (Inbjudningsskrift vid invigningen af Skara h. elementarläroverks nya lärohus 26 sept. 1871, s. 3—11 -j- 1 pl.; omtr. i Minnen från Vestergötland, Upps. 1901, s. 43—51).- — Om ordningen inom elementarläroverken för studiet af allmänna historien (Skara h. elementarläroverks årsredogörelse, 1872, s. 3—4). — Lärokurs i svenska historien för elementarläroverkets två högsta klasser. Skara 1873. (4), 40 s.

Utgivit: Skara h. elementarläroverks årsredogörelser 1858—62, 1864—68 och 1872 samt ovannämnda inbjudningsskrift 1871.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. registr., RA; Skara domkapitels prot.; Skara läroverks årsredogörelser; Skara tidning 2 juli 1874 (nekrolog); muntliga uppgifter av lärjungar. — Jmfr Frey 1845 (rec. över A:s Lärokurs L medeltidens historia).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Gustaf Alander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5642, Svenskt biografiskt lexikon (art av W. Carlgren.), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5642
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Gustaf Alander, urn:sbl:5642, Svenskt biografiskt lexikon (art av W. Carlgren.), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se