Nicolaus (Niclas) Silfverskiöld

Född:1635-01-18 – Ölmstads församling, Jönköpings län
Död:1702-01-11 – Klara församling, Stockholms län

Rättsvetenskapsman


Band 32 (2003-2006), sida 196.

Meriter

1 Silfverskiöld, Nicolaus (Niclas) (före adl Hyltenius, Hyltén), f 18 jan 1635 i Ölmstad, Jönk (originalgeneal:er, RHA), d 11 jan 1702 i Sthlm (bet för ringn, där, Klara, 17 jan). Föräldrar: kyrkoherden Andreas Jonas Hyltenius o Anna Jönsdtr Gahm. Inskr vid UU 28 sept 53, disp där april 58, handsekr hos hertig Adolf Johan (bd 1) 62, prof i svensk o dansk rätt vid LU 30 nov 67-96 (tjänstl från 87) o från 28 aug 00, sekr 15 febr 68, rektor 72 o 76, allt vid LU, adl 8 maj 86.

G 1) 30 maj 1671 i Lund m Abela Kiemter, f på Fyn (brev från S i maj 1677, se Burgman 1989, s 40), d 1677, senast i maj, dtr till en k betjänt (brev från S i maj 1677); 2) 1686 (originalgeneal:er, RHA) m Juliana Sigrid Gripenflycht, dp 11 april 1668 i Sthlm, Ridd, d 4 sept 1728 i Össjö, Krist (originalgeneal:er, RHA), begr 2 okt där, dtr till amiralitetsmedikus Peter Schallerus, adl G, o Anna Seitserf.

Biografi

S fick grundläggande undervisning av fadern i hemmet. Vid 13 års ålder blev han inskriven i Per Braheskolan på Visingsö tillsammans med sin två år yngre broder Lars. Skolan var jämställd med trivialskolorna i stiftstäderna och kunde dimittera sina elever direkt till universitet. Ett av skolans huvudämnen var latin. Efter fem år på Visingsö inskrevs S och brodern vid UU. Tre år senare skall S ha deltagit i ett tumult, där nyinskrivna studenter utsattes för pennalism. Han dömdes att förlora sitt stipendium på en termin och insättas tre dygn i "carcer", studentfängelset. Samtidigt fick hans kamrat och sedermera professorskollega i Lund Canutus Hahn (bd 17) böter och ett dygn i samma fängelse.

Vid UU disputerade S för Petrus Gavelius i april 1658 över Hugo Grotius men promoverades aldrig till magister. Han utförde i stället en oration 13 febr 1661 över den året innan avlidne Karl X Gustav, på årsdagen av kungens död. För att ha framgång måste en student skaffa sig mäktiga beskyddare, s k patroner, och S önskade väcka uppmärksamhet i kungahuset och hos den ledande i Karl XI:s förmyndarregering, Magnus Gabriel de la Gardie (bd 10), som var universitetets kansler. S kom dock i strid med konsistoriet genom sin dristighet att dedicera orationen till Karl XI och utan tillåtelse påbörja dess tryckning. S vädjade till kanslern, som ansåg att S skulle få trycka sitt tal utan dedikation. Märkligt nog skedde tryckningen trots detta med dedikation. S skrev också ett skamligt brev till prof Johannes Schefferus (bd 31). Händelsen kan anses förebåda S:s stridbarhet vid LU. Att han väckt konsistoriets missnöje bidrog säkerligen till att han aldrig promoverades.

S hade dock vunnit sitt syfte att uppmärksammas av kungahuset. Han anställdes som sekreterare hos den avlidne kungens bror, hertig Adolf Johan på Stegeborgs slott. Innan han tillträdde sin tjänst höll han en oration över denne i maj 1662. S lyckades också erhålla hertigens ekonomiska stöd för en resa till England, vilken skedde med ett fartyg från Sthlm. I okt 1662 anlände han till London. Den genom stormar besvärliga resan och sina upplevelser i Karl II:s England beskrev han i brev till Adolf Johan. I aug 1664 lämnade S London och reste med ett par andra studenter med båt till Frankrike för att vandra till Paris. Han återvände efter en dd till Sverige, dock inte till Adolf Johans tjänst.

1665 skrev S ett brev till kanslern De la Gardie och rekommenderade sig själv till professuren i juridik vid UU efter Daniel Lipstorpius. Någon utnämning skedde inte, varför S åter reste utrikes, för medel han ärvt vid sin fars död. Det är inte känt vart resan ställdes. Utrikes nådde honom beskedet att han utnämnts till professor i svensk och dansk rätt vid Lunds nygrundade universitet. Som kollegor i juridik fick han där Samuel v Pufendorf (bd 29) och Nils Beckman (bd 3). Lönen utgjordes av avkastningen från hemman i Fjelie, Malm, och sina föreläsningar höll han i domkyrkan. Vid invigningen av universitetet 28 jan 1668 höll S tacksägelsetalet.

I Lund kom S att utkämpa strider med prokanslern Bernhardus Oelreich (bd 28) samt med Beckman. Oelreich lyckades 1668 få S avsatt, men han återinsattes "med vänners och patroners hjälp", sannolikt De la Gardie, drotsen Per Brahe och k sekreteraren Nils Gyldenstolpe. För S var det en framgång när Oelreich 1672 fick lämna sitt prokanslersämbete liksom att Beckman följande år lämnade sin professur. Rektorsämbetet gick i turordning bland professorerna och 1672 blev S rektor. Han skötte sitt ämbete med makt och myndighet. Han framträdde ofta som talare på latin och på Karldagen 1673 höll han en oration med anledning av Karl XI:s tronbestigning året innan. Kungen skulle på sin Eriksgata 1673 ha besökt Lund men till akademins besvikelse passerade han förbi. S lät dock trycka sin oration.

I sept 1675 gick Danmark till angrepp mot Sverige och en dansk armé landsattes i Skåne i juni 1676, varvid Landskrona och Kristianstad erövrades. Professorerna i Lund flydde, några av dem, liksom S, till det befästa Malmö. Under sin tid som flykting där förde S en dagbok, som ger en levande bild av förhållandena i den belägrade staden.

Efter slaget vid Lund kunde S återvända till universitetsstaden, men en dansk ryttartrupp bortförde honom i maj 1677 till Khvn. Tack vare en skrivelse till danska krigsrådet Niels Meyer, där han bl a åberopade att hans då avlidna hustru varit danska, frigavs S. Han begav sig till Malmö, där han sammanträffade med generalguvernören Johan Gyllenstierna (bd 17). Denne skrev till Karl XI och berättade att S hade upplysningar om inre danska förhållanden. Troligen fick S träffa kungen, som då befann sig i Norrvidinge, Malm.

När fredsförhandlingar inleddes i Lund hösten 1679 bodde de danska delegaterna i S:s hus, Dekanhuset. Troligen underskrevs också fredtraktaten där. Samtidigt undertecknades en vänskapstraktat i Dekanhuset, vilken överenskom om ett gifte mellan Karl XI och den danska prinsessan Ulrika Eleonora. Vid S:s adlande framhölls det värdefulla stöd han givit konungens ambassadörer under fredsarbetet.

Skåne var 1679 starkt krigshärjat. Generalguvernören Johan Gyllenstierna utdelade ödegårdar och gav skattefrihet åt nya sv ägare. S, som i avsaknad av universitetsundervisningen behövde skaffa sig inkomster, erhöll 1680 kanikgårdarna i Tågerup, Saxtorp, Malm, även timmer till uppbyggnad av gårdarna. Huvudgården i Tågerup blev S:s residens. Han drev också en kvarn och ett stuteri samt var verksam vid ett tegelbruk i Helsingborg.

Vid det efter kriget återupprättade universitetet blev S ende professor i juridik. Han höll vid återinvigningsfesten 17 juni 1682 en oration (nu i LU), i vilken han prisade Karl XI:s insatser under kriget i Skåne. S hade av kungen uppmärksammats för sitt arbete i juridiska kommissioner och belönades 1673 med kyrkotionden från Uppåkra och Skrävlinge, Malm. På 1680-talet verkade han vidare i kungens tjänst, vilket ådrog honom kritik från kolleger, som menade, att verksamheten var privat och tog tid från hans undervisning. S fann sina uppdrag i k tjänst så betungande att han 1687 begärde avsked från sin professorstjänst. Han önskade som ersättare i ämbetet få sin blivande svärson Richard Gjedde Ehrenborg (bd 12, s 233). I sin utnämning av denne skrev Karl XI att S blivit mycket hindrad och "avfallen" samt så försvagad i sin syn att han hade svårt att läsa finstil. När Ehrenborg avled efter fyra års tjänst 1700, hände det märkliga att S, av ekonomiska skäl, begärde och vid 65 års ålder återfick sin professur. Han kom dock inte att delta i konsistoriesammanträdena och hans hälsa var vacklande. Han avled under ett tillfälligt besök i huvudstaden och begravdes i Klara kyrka.

S:s person och verksamhet har av eftervärlden varit föremål för skiftande omdömen. Man har konstaterat att han inte var någon vetenskapsman men däremot en skicklig lärare och administratör; särskilt utmärkte han sig som akademisekreterare. Utan tvivel var han också en effektiv jurist vid arbetet i k kommissioner. S skapade sig en stor personlig förmögenhet. De nio barn som överlevde honom nådde framgång i sina respektive karriärer.

Författare

Torsten Burgman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s dagboksbl i UUB. - Brev från S i RA (bl a till hertig Adolf Johan o många till P Brahe) o i UUB (bl a till N Gyldenstolpe); dagboksbl o delar av breven tr, se källor o litt nedan.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Panegyricus regum maximo .. Carolo Gustavo ... consecratus: et Ubsaliae ... dictus å Nicolao Hyltenio anno 1661. U o o å. Fol. (32) s. - Solennia Carolina? cum imperium ... Carolus XI. ... adiret: ex decreto Senatus academici per N Hyltenium ... celebrata. Londini Scanorum u å [1672]. Fol. (40) s. -Panegyricus ... Carolo XI. ... Academise Carolinas no-mine... die 20. Augusti anno 1673 dictus åj Hultenio. Londini Scanorum u å [1673]. Fol. (48) s. - Dagboken "Diarium secessus malmogiensis" (T Burgman, Nils Hyltenius-Silfverskiöld, professor och akademirektor i Lund. Hans dagbok från Malmö belägring 1676, Sthlm 1989, s 89-116). -T Burgman, Nils Hyltenius Silfverskiöld och hans brev från London 1663 [till hertig Adolf Johan 2, 9 o 16/1, 3 o 22/4, 16/6 samt Nils Gyldenstolpe 30/6] (KFÅ, 1990, Lund 1991, s 7-38). - Dens, Ur Nicolaus Silfverskiölds brevväxling [brev till E Benzelius d ä 15/5 1669 o 6/9 1672, M G De la Gardie febr 1668 samt P Brahe d y febr 1668, 28/2 1669 o 16/2 1670] (VSLÅ, 1991, Lund, s 5-37).

Källor och litteratur

Källor o litt: T Burgman, Nils Hyltenius-S: prof o akademirektor i Lund, hans dagbok från Malmö belägr 1676 (1989); dens, Nils Hyltenius S o hans brev från London 1663 (KFÅ 1990); dens, Ur Nicolaus S:s brewäxl (VSLA 1991); dens, Fönsterkrossningen i Dekanhuset i Lund 1716: processen mellan Ida S o studenten Anders Holzberg (VSLA 1994); dens, Adel, präster, borgare o bönder: essäer om förfäder o släkt (2000); T Rosén, 1668-1709 (LU:s hist, 1, 1968).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nicolaus (Niclas) Silfverskiöld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5921, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torsten Burgman), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5921
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nicolaus (Niclas) Silfverskiöld, urn:sbl:5921, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torsten Burgman), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se