K G Torsten Sjögren

Född:1896-01-30 – Södertälje församling, Stockholms län
Död:1974-07-27 – Göteborgs Johannebergs församling, Västra Götalands län

Läkare, Psykiater, Genetiker


Band 32 (2003-2006), sida 381.

Meriter

1 Sjögren, Karl Gustaf Torsten, f 30 jan 1896 i Södertälje, d 27 juli 1974 i Gbg, Johanneb. Föräldrar: förste stadsläkaren ML Gustaf Vilhelm S o Ingeborg Gustafson. Studentex vid Norra latinlärov i Sthlm 13 maj 14, inskr vid UU vt 15, MK där 5 sept 18, inskr vid KI ht 19, tf amanuens o extra läk vid Sthlms hospital periodvis 1 april 22–30 nov 24, ML vid KI 12 mars 25, läk:förord:n vid bl a Maria sjukhus i Sthlm o Solna sjukhem 25–26, e o amanuens vid Serafimerlasarettets neuroklinik kortare perioder 25–27, assistent vid Statens inst för rasbiologi periodvis 26–27 o 29, led av styr där 46, hospitalsläk vid Lunds hospital 1 mars 27–31 dec 30, överläk av 3 kl vid S:t Lars sjukhus i Lund 1 jan 31–30 juni 32, inskr vid LU vt 31, disp 31 jan 31, doc i psykiatri 26 mars 31–32, MD 30 maj 31, allt vid LU, överläk o styresman vid Lillhagens sjukhus, Gbg, 1 juli 32–3 april 35, vid Sahlgrenska sjukhusets psykiatriavd o Gbgs familjevård för psykiskt sjuka 1 maj 35–30 april 45, led av The International federation of eugenics association 33, president där 36–48, led av International committee of human heredity 35–49, förest för Gbgs rådgivn:byrå för uppfostringsfrågor 1 okt 35-31 mars 39, sakk i befolkmkommissio-nens arvsbiologiska delegation 36, prof i psykiatri vid Kl o överläk vid KS:s psykiatr klinik 25 maj 45-31 dec (k beslut 3 mars) 61, led av Med:styr:s vetensk råd 46-59, av 1948 års läk:utbildn:komm okt 48-febr 53, expert i 1944 års nykterhetskomm 50-51, led av Statens med forskmråd 55-61, expert 1955 års läk:utbildn:komm okt 56–okt 57, i FN:s världshälsoorganisation (WHO) 58–63. – LVVS 43, LVA 51.

G 1) 26 april 1925(–62) i Sthlm, Klara, m Yvonne Anaïs Petre, f 15 mars 1892 där, Hedv El, d 14 febr 1984 där, Osc, dtr till bruksägaren Thorsten Thoresson P o Jeanne Francoise Fonzes Lafoux; 2) 21 okt 1962 i Sthlm, Osc, m forskningsassistenten Göta Viola Petersson, f 12 sept 1919 i Tölö, Hall, d 30 okt 1999 där, dtr till lantbrukaren Lars Birger P o Nelly Sofia Johansson.

Biografi

Torsten S växte upp i Södertälje. Fadern var socialt engagerad och hemmet, där S och S 2 var de äldsta av fyra barn, var präglat av humanistisk bildning och idealism. Skolåren tillbragtes vid Norra latin i Sthlm och medicinarstudierna förlades till Kl. Efter sin med lic-examen 1925 tjänstgjorde S några år vid Lunds hospital (senare benämnt S:t Lars sjukhus), och det var framför allt sjukhusets patienter som kom att utgöra underlaget för hans avhandling om juvenil amaurotisk idioti (1931), en ärftlig form av sinnesslöhet förenad med blindhet. S hade någon tid dessförinnan tjänstgjort hos Herman Lundborg (bd 24) vid Rasbiologiska institutet i Uppsala. 1932 tillträdde S en tjänst som överläkare och styresman vid det nyligen uppförda Lillhagens sjukhus i Gbg. Sjukhuset var beläget utanför staden och mottog mentalsjuka patienter från staden Gbg, medan det närbelägna S:t Jörgens sjukhus, som var statligt, hade ett större upptagningsområde. Här fick S också uppdraget att planera för en ny psykiatrisk avdelning vid Sahlgrenska sjukhuset, och han blev dess chef vid dennas inrättande 1935. Där stannade S tills han 1945 kallades till Kl för att efterträda Viktor Wigert som professor i psykiatri.

S:s vetenskapliga kompetens var från böljan starkt inriktad på neuropsykiatriska och ärftlighetsteoretiska frågor. Jämte lundensaren Erik Essen Möller måste han räknas som pionjären inom sv biologiskt inriktad psykiatri. S grundlade en forskningsinriktning i Sverige som under 1900-talets senare decennier nådde stora framgångar. Han själv kunde blott ana de framtida möjligheterna att molekylärbiologiskt förstå genernas natur. Hans egna undersökningar rörde olika arvsbiologiska problem. Denna biologiska grundsyn kom han att under det för sv medicin så expansiva 1950-talet föra vidare i psykiatriundervisningen till sina många elever.

S:s stora sakkunskap och effektivitet gjorde att han vid flera tillfällen anlitades som sakkunnig både inom KI och i statliga utredningar. Han var tidig med att etablera kontakter med forskare i psykiatri utomlands. Som internationellt uppmärksammad eugeniker blev han 1935 ledamot av International committee of human heredity och året därpå president för The International federation of eugenics association.

Under 1930-talet argumenterade S kraftfullt för ett utvidgat steriliseringsprogram, inte minst när han anlitades som sakkunnig i befolkningskommissionens arvsbiologiska delegation. Under S:s tid i Gbg ledde hans inställning i frågan till en mycket vid tillämpning av steriliseringslagen med oproportionellt många fall av steriliseringar just där. På 1950-talet engagerade han sig i abortdebatten och förespråkade en liberal och kvinnovänlig linje. Det var en personlig motgång för S då han vid tillsättandet av chefsposten i Rasbiologiska institutet efter Lundborg 1936 blev förbigången av medicinaren Gunnar Dahlberg, trots att sakkunniga och styrelsens majoritet förordade S. I ärendet kom Dahlbergs politiska kontakter inom socialdemokratin att bli avgörande (Broberg).

En huvudfråga för S blev att fastställa graden av nervsjukdomarnas ärftlighet. Han studerade framför allt populationer i Norrland och Bohuslän där man länge levt isolerat, vilket underlättade upptäckten av ärftliga sjukdomar. S samlade ett stort släktmaterial från kyrkböcker, spårade upp personer via journaler och register och reste sedan runt i de aktuella landsdelarna för att undersöka individer som kunde misstänkas bära på ärftligt betingade neurologiska sjukdomar. Dessa fältundersökningar var tunga att genomföra. En nyttig medhjälpare under många år fann S i statistikern och försäkringsdirektören Tage Larsson. En av de sällsynta ärftliga sjukdomar de upptäckte bär idag deras namn, Sjögren-Larssons syndrom.

Under de 16 åren som professor vid Kl förde han fram ett stort antal avhandlingar i psykiatri. Utan att försumma sina kliniska arbetsuppgifter stärkte han påtagligt fokuseringen på forskning vid den psykiatriska kliniken. Många inspirerades att följa i S:s fotspår och studera genetiskt betingade tillstånd: Lennart Ljungberg forskade om hysteri, Åke Stenstedt om manisk-depressiv sjukdom och Curt Åmark om alkoholism. Även ämnen och forskningsprojekt som låg utanför S:s egna intressen studerades på hans klinik, t ex Börje Cronholms forskning om fantomsmärtor efter amputation och Gunnar Holmbergs och Jan-Otto Ottossons om elektrokonvulsiv behandling (ECT). Däremot hade S ingen förståelse för den psykodynamiska traditionen; läkare med intresse för psykoanalys fick vända sig till den andre psykiatriprofessorn vid KI, Carl Henry Alström.

S:s starka intresse för genetik var alltid kopplat till ett engagemang för terapeutiska åtgärder. Han följde intresserat framväxten av nya metoder inom psykiatrin – insulinkomabehandling, ECT, olika psykofarmaka – men framför allt propagerade han för ökade socialpsykiatriska åtgärder. Enligt S kunde även de ärftligt betingade sjukdomarna påverkas genom rehabilitering och arbetsträning.

Privat kunde S upplevas som både tillbakadragen och charmerande. Från barndomshemmet hade han ärvt ett starkt musikintresse, och han var en skicklig organist. Forskningen förefaller dock ha varit det helt dominerande intresset för honom. S hade stor arbetskapacitet och omutlig pliktkänsla. Han följde med sin ovanligt stora receptivitet den nyaste medicinska forskningens resultat. Ensam eller tillsammans med sina elever, och inte minst med den yngre brodern S 2, genomförde han med stor effektivitet omfattande epidemiologiska undersökningar, som väckte internationellt intresse. Relationen till medarbetare och elever präglades helt av professionalism och kritiskt kunskapssökande. Politiskt var S konservativ och i sin yrkesroll än mer patriarkalisk än tidens norm. Han var starkt hängiven sin forskning, och där gavs inget utrymme för personliga relationer och gemenskap (Ottosson).

Författare

Ingemar Nilsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från S i UUB (bl a till Axel Johansson).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: On peculiar states of confusion in insulinism (Acta medica Scandinavica, vol. 65, Sthlm 1927, s 684-696; tills medj. Tillgren). - Om juvenil amaurotisk idiod ([Hospitalstidende, Aarg 72, 1929, Khvn, 2. Bilagor, 3.] Det oftalmologiske Selskab i K0-benhavn'sForhandlinger [rubr],s 16—18). - Diejuve-nile amaurotische Idiotie. Klinische und erblichkeits-medizinische Untersuchungen (Hereditas, genetiskt arkiv utg av Mendelska sällskapet i Lund, bd 14, 1930-31, Lund 1931, s 197-425; även med titelbl o omsl som akad avh, Lund). - Klinische und vererb-ungsmedizinische Untersuchungen uber Oligophre-nie in einer nordschwedischen Bauernpopulation. Khvn 1932.121 s, 1 pl-bl, 2 tab. ([Omsl:] Acta psychiatrica et neurologica, Supplementum 2.) - Investiga-tions of the heredity of psychoses and mental defi-ciency in two north Swedish parishes (Annals of euge-nics, vol. 6,1934-35, London, 4:o, s 253-318, 2 tabell-bi, 3 pl-bl). - Vererbungsmedizinische Untersuchungen uber Huntingtons Chorea in einer schwedischen Bauernpopuladon (Zeitschrift fur menschliche Ver-erbungs-und Konstitutionslehre, Bd 19,1935, Berlin, s 131—165). — Klinische und vererbungsmedizinische Untersuchungen fiber Oligophrenie mit congenitaler Kataract (Zeitschrift fur die gesamte Neurologie und Psychiatrie, Originalien, Bd 152, Berlin 1935, s 263-292). - Klinische und erbbiologische Untersuchungen fiber die Heredoataxien. Khvn (tr Sthlm) 1943. 200 s. (Acta psychiatrica et neurologica, Suppl, 27.) -Om arvshygien. Lennanderföreläsning hållen i Sv läkaresällskapet d 13/4 1943 (Nordisk medicin, bd 29-32,1946, Sthlm, 4:o, s 1689-98 [i 31]).- Heredita-ry congenital spinocerebellar ataxia combined with congenital cataract and oligophrenia (Acta psychiatrica Scandinavica, Supplement 46. Nils Antoni... anno aetatis LX Hafnias 1947, s 286-289). - Genetic-sta-tistical and psychiatrie investigations of a West Swedish population. [Khvn, tr] Sthlm 1948. 102 s, 1 vikt tab. ([Omsl:] Acta psychiatrica et neurologica, Suppl 52.) - Microphthalmos and anophthalmos with or without coincident oligophrenia. A clinical and gene-tic-stadsdcal study. Khvn 1949. 103 s. (Tills med Tage Larsson; ibid 56.) -Ageneuc-psychiatric invesdgation of a Swedish rural population (Supplementary vo-lume of Hereditas [förtitel]. Proceedings of the Eighth international congress of genetics 7th-14th of July, 1948 Stockholm, ed by G Bonnier and Robert Larsson, Lund 1949, s 429-445). - Hereditary congenital spinocerebellar ataxia accompanied by congenital cataract and oligophrenia. A genedc and clinical investigation (Confinia neurologica, vol. 10,1949/50, Basel, New York, s 293-308). - Genetics in neurology and psychiatry (Progress in neurology and psychiatry, vol 7, 1952, New York, s 432-444; tills med B Hallgren). - A genetic study of Morbus Alzheimer and Morbus Pick (Acta psychiatrica et neurologica Scandinavica Suppl 82 [omsl]. T Sjögren, H Sjögren & A G. H. Lindgren, Morbus Alzheimer and Morbus Pick, a genetic, clinical and patho-anatomical study, [Khvn, tr] Sthlm 1952, s 5-66). - A methodological, psychiatrie and statistical study of a large Swedish rural population. [Khvn, tr] Sthlm 1954. 250 s. (Tills med T Larsson; ibid 89.) - Recent progress in psychiatrie and neurologie genetics (Caryologia, Supplemento al vol 6. Atti del IX congresso internazionale di genetica Bellagio (Como) 24-31 agosto 1963 / Proceedings of the 9* international congress of genetics, P 1-2, Fi-renze 1954, s 531-550). - Distribution of genes affect-ing characteristics of the population. Probable trends. Presented at the World population conference, Ro-me, Sept 1934 (Eugenics quarterly, vol 1, 1954, New York, N. Y, s 225-229). - Oligophrenia combined with congenital ichtyosiform erythrodermia, spastic syndrome and macular-retinal degeneration. A clinical and genetic study (Acta genetica et statistica medica, vol. 6, 1956, Basel, New York, p 2, s 80-91). - Oli-gophrenia in combination with congenital ichtyosis and spastic disorders. A clinical and genetic study. [Khvn, tr] Sthlm 1957. 112 s, 1 vikt pl. ([Omsl:] Acta psychiatrica et neurologica Scandinavica Suppl 113 [ad] vol 32.) - A clinical and genetico-statistical study of schizophrenia and low-grade mental deficiency in a large Swedish rural population. Khvn (tr Sthlm) 1959. 65 s. (Tills med B Hallgren; Acta psychiatrica et neurologica Scandinavica Suppl 140 (35).) - The ge-netics of schizophrenia (II"'1 international congess for psychiatry ... [titel även på tyska mm], Ztirich (Swit-zerland) Sept 1" to 7'1' 1957, Congress reportvol 1, Ziirich 1959, s 312-318). - The changing age-struc-ture in Sweden and its impact on mental illness (Bulletin of the World Health Organization [även fr titel], vol 21, 1959, Geneve, s 569-582; tills med T Larsson). - Essential tremor. A clinical and genetic population study. Khvn (tr Sthlm) 1960. 176 s, 1 vikt pl. (Tills med T Larsson; [omsl:] Acta psychiatrica et neurologica Scandinavica Suppl 144 (36).) - Psykiatri (Karolinska mediko-kirurgiska institutets historia 1910-1960 d 3. Forskning och undervisning inom olika ämnen, Sthlm ... 1960, s 693-705). - Senile dementia, a clinical, sociomedical and genetic study. Khvn (tr Sthlm) 1963. 259 s. (Tills med T Larsson o George Jacobson; Acta psychiatrica Scandinavica Suppl 167 (39).) - Population genetics in clinical research (Acta psychiatrica Scandinavica, bd 41, 1965, Khvn, s 333-347; tills med T Larsson). - Dystonia musculorum de-formans, a genetic and clinical population study of 121 cases ... with the assistance of G Sjögren. Khvn 1966. 232 s, 1 pl-bl. ([Omsl:] Acta neurologica Scandinavica Suppl 17 (ad vol 42).) - Enl uppg även: Dystonia musculorum deformans, a clinical and genetic population study (i Communication no 196 at the Se-cond international congress of human genetics, Rome, September 6-12, 1961, Rome 1963).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 25 maj 1945, nr 14, RA.

G Broberg o M Tydén, Oönskade i folkhemmet: rashygien o sterilisering i Sverige (1991); Celebration volume for T S ... 1962 (Acta psychiatrica Scandinavica, 39, 1963); J-O Ottosson, Psykiatrin i Sverige (2003); M Runcis, Steriliseringar i folkhemmet (1998); SLH 4:4 (1934); SMoK; Södermanlands-Neri-kes nation i Uppsala ht 1916-ht 1928 (1929); Väd 1973; L Öberg, T S, minnestal (WSÅ 1975).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K G Torsten Sjögren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5994, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Nilsson), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5994
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K G Torsten Sjögren, urn:sbl:5994, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Nilsson), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se