Meriter

Sjöstedt, Carl-Erik, f 31 juli 1900 i Eskilstuna, d 8 febr 1979 i Uppsala, Domk. Föräldrar: verkmästaren Carl August S o Matilda Aström. Studentex vid Eskilstuna kommunala gymnasium 14 maj 19, inskr vid UU 29 aug 19, FK15 dec 21, FM där 29 maj 22, lär vid Uppsala ensk lärov o privatgymn vt 24–vt 31, FL vid UU 2 april 27, disp 30 nov 29, FD 31 maj 30, lic:avh i teor filosofi bedömd 18 dec 30, allt vid UU, lektor i matematik vid H a l i Östersund 27 mars (tilltr 1 april) 31, rektor vid H a l i Borås 25 nov 38 (tilltr 1 jan 39), tf undervisn:råd o led av Skolöverstyr 25 aug 39, ord 22 dec 39 (tilltr 1 jan 40)–62, chef för organisationsavd 52–62, stf generaldir 61–62, allt vid Skolöverstyr, led av styr för Psykologisk-pedagogiska inst 44–51, av styr för stiftelsen Bokförlaget Natur o kultur 47, ordf i sakk ang organisationen av arbetet på rektorsexp:na vid bl a de allm lärov:en juni–dec 47, expert hos Skolöverstyr:sakk juni 49–juni 51, hos 1955 års sakk ang den centrala ledn av hela yrkesutbildn 61–jan 63, ordf i fackskoleutredn febr 62–mars 63.

G 7 juli 1927 i Uppsala m Svea Augusta Malmberg, f 24 mars 1896 där, d 15 dec 1988 där, Domk, dtr till tjänstemannen Johan August M o Edla Charlotta Brunn.

Biografi

Efter avlagda grundexamina bedrev S forskarstudier i matematik vid UU och disputerade 1929 på en avhandling i geometri. I anslutning till sin forskning knöt han kontakt med filosofen Adolf Phalén (bd 29) och presenterade denne en "avhandling" om geometrins kunskapsteori. Detta arbete är känt genom att en vidareutvecklad version publicerades som S:s bidrag till en minnesskrift över Phalén 1937. S utvecklade där tankar om axiomatisk vetenskap och dess verklighetsanknytning, vilka han gärna refererade till när han senare i livet debatterade frågor kring geometrins roll i skolundervisningen.

I Uppsala härskade vid 1930-talets mitt split och osämja mellan filosoferna. En central tvistefråga var filosofiämnets relation till andra ämnen. S ingick i den phalénska kärntruppen, där den kollektiva identiteten var knuten till Phaléns lärargärning. Gruppen var en sorts klubb, som valde in medlemmar och höll sammankomster i privata miljöer. Deras känsla av gemenskap baserades helt på arbetet att föra de phalénska traditionerna vidare. Den 1937 publicerade minnesskriften var främst en del av detta filosofiska propagandakrig.

Sin yrkeskarriär gjorde S inom skolväsendet. Efter förordnanden som lektor och rektor innehade han 1939–62 en befattning som undervisningsråd vid Skolöverstyrelsen. I sin pedagogiska grundsyn var S under hela sitt liv trogen den skolform som han själv ansåg sig ha haft förmånen att fostras av och verka inom. Fram till andra världskriget ansågs skolans viktigaste uppgift vara att ge det uppväxande släktet de kunskaper som samhället behövde. Från början av 1950-talet fick dock nya tankar om att skolan skulle bidra till att minska skillnader och motsättningar mellan olika samhällsklasser ett allt större inflytande bland ledande politiker och bland tjänstemän inom Ecklesiastikdepartementet. Alla barn skulle få gå i samma typ av skola. S blev en framträdande motståndare till dessa reformsträvanden. Förslaget om en odifferentierad undervisning ända upp till nionde skolåret betecknade han som "en pedagogisk utopi av kolossala mått" (Lindholm, s 77). Till slut blev motsättningarna mellan honom och departementet alltför stora.

S ingick inte i den utredning om gymnasiets framtid som tillsattes 1960, men när denna senare kompletterades med en utredning om fackskolan blev han dess ordförande. Det förutsattes dock att fackskoleutredningen skulle samarbeta med gymnasieutredningen, vilket kom att leda till starka motsättningar. Gymnasieutredningen arbetade för en stark samordning av fackskolan och gymnasiet, medan S ville ge fackskolorna en betydligt mer självständig ställning. När det framkom att departementet stod bakom gymnasieutredningen, begärde han att bli entledigad ifrån sitt uppdrag.

Som undervisningsråd kämpade S mot nya tendenser även inom geometriundervisningen. Bland de matematisk-naturvetenskapliga ämneslärarna fördes det en livlig diskussion om vilket lärostoff som kunde strykas i den euklidiska geometrin. S uppträdde till dennas försvar och menade att den euklidiska bevisföringen var en nyttig hjärngymnastik som gav de unga sinnena en grundläggande träning i logiskt tänkande.

S framträdde tidigt som författare av såväl läroböcker som populärvetenskaplig litteratur i både matematik och filosofi. På bokförlaget Natur och kultur blev han den första läroboksförfattaren till böcker om geometri. Han svarade för de 1936 resp 1938 utgivna Lärobok i geometri för realskolor och Geometri för realgymnasiet. Under 1950-talet skrev han sedan flera vik- tiga läroböcker för gymnasiets matematikkurser. S:s matematikböcker blev spridda över hela Sverige och utkom i många reviderade upplagor. De kom på så sätt att i viss mån forma en hel generation av sv civilingenjörer.

I filosofiämnet var "lundafilosoferna" dominerande på läroboksmarknaden, och denna övervikt oroade givetvis uppsalafilosofins anhängare. Det var därför naturligt att S, som var intresserad av gymnasiernas filosofiundervisning, diskuterade detta problem med phalénanhängarna i Uppsala. Han hade helst sett att Einar Tegen åtagit sig uppdraget men gjorde det nu istället själv. 1936 utkom hans arbete De filosofiska problemens historia, en filosofihistoria som inspirerats av Phaléns föreläsningar och som avsågs vara mest lämpad för gymnasienivån. S gav s å ut Översikt av den formella logiken. Dessa böcker fick dock inte något större genomslag i undervisningen. I motsats till Boströms filosofi slog Hägerströms och Phaléns tänkande aldrig igenom vid läroverken.

S var intresserad av det konstgjorda språket interlingue (även benämnt interlingua eller occidental). Hans första publicerade skrift efter de matematiska avhandlingarna var en ordbok över detta språk, med titeln Dubbel occidental ordbok (1930). S medverkade sedan under flera decennier med artiklar i interlingue-unionens officiella tidskrift, och när han 1968 gav ut ett viktigt matematikhistoriskt arbete om parallellaxiomets historia skedde detta på interlingue.

Efter sin avgång från Skolöverstyrelsen ägnade sig S åt sina vetenskapliga intressen inom matematik och filosofi. Det hade tidigt stått klart för honom att delar av Phaléns efterlämnade manuskript borde ges ut, men den som då hade bestämmanderätten över kvarlåtenskapen motsatte sig detta. S fick därför vänta i flera decennier innan han kunde ta itu med ederingen. I rask följd publicerade han sedan nio volymer (1973–78), innefattande allt i det postuma materialet som han fann angeläget att tillgängliggöra. S:s hängivenhet för detta uppdrag kombinerades med skicklighet, noggrannhet och säkert omdöme. Han avstod från bearbetning och läsarvänlig redigering av texterna. Det är därför legitimt också i strikt vetenskapliga sammanhang att använda S:s utgåva.

S tog även andra initiativ för att stimulera och fördjupa studiet av den phalénska och den av Phalén inspirerade filosofin; det gällde nypublicering av elva relativt korta skrifter ur den produktion Phalén själv låtit trycka och edering av ett omfattande manuskript om sannolikhetsbegreppet i Phalénlärjungen Gunnar Oxenstiernas (bd 28) litterära kvarlåtenskap.

Genom sin nära knytning till Phalén har S rönt en viss uppmärksamhet i litteraturen om den sv receptionen av Einsteins relativitetsteori. Även efter andra världskriget fanns det sv filosofer som försvarade den kritik av relativitetsteori och kvantmekanik som Phalén och uppsalaskolan hade framfört. Bland dem som bevarade sitt Einstein-motstånd nämns Harald Nordenson (bd 27) och S. Dessa bägge skall även fortsatt ha betraktat Phaléns Einstein-kritik som giltig, om än det för S:s del gällde att ge stöd åt meningsfränder snarare än att framföra en självständig argumentation i frågan.

Författare

Sten Kaijser med bidrag av Mattias Andersson

Arkivuppgifter

Brev från S i LUB (bl a till C W v Sydow o A Wifstrand), RA (till K Kärre) o i UUB (bl a till I He-denius).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: (a, B)-Korrespondenzen, a, 3 £ 2, auf ellipuschen und hyperelliptischen Kurven. Inau-guraldiss ... Upps 1929. 129 s. - Dubbel occidental-ordbok. Upps 1930. 98 s. - Projektiv geometri. [Östersund, tr] Upps 1932.85 s. ([Omsl:] Bilaga till Redogörelse för Högre allmänna läroverket i Östersund, läsåret 1931-1932.) - Geometriska övningsuppgifter och lösningsmetoder. Östersund 1932 [omsl]. 38 s. 2. uppl 1936. 39 s. 3. uppl 1941. 35 s. 2. tr 1948. 4. uppl 1960. 49 s. - Översikt av den formella logiken. Sthlm 1936.59 s. - De filosofiska problemens historia. Sthlm 1936. 163 s. (Natur och kultur 130.) 2. uppl 1949. -Lärobok i geometri för realskolor och därmed jämförliga läroanstalter. Sthlm 1936. 99 s. 2. uppl 1939. 3. uppl 1941. 104 s. 4. uppl 1944. 2. tr 1945. 5. uppl 1947. 2. tr 1948. 6. uppl 1950. 107 s. 2. tr 1951. 7. uppl 1952. 107 s. 8. uppl 1953. 2.-3. tr 1954, 1955. - Geometri för realgymnasiet. Likformighetslära, planimet-ri o rymdgeometri. Sthlm 1938. 137 s. 2. uppl 1943. 3. uppl 1946. 2. tr 1948.4. uppl 1950 [omsl, även:] 1951. 139 s. - Några filosofiska problem. En översikt. Borås 1939. 33 s. ([Omsl:] Bilaga till Redogörelse för H allm lärov i Borås läsåret 1938-1939.) - J Möller, Algebra för realgymnasiet. Omarb. Lund 1944. 219 s. 2. uppl 1948. [Utg i eget namn se nedan 1953-54.] - Dens, Algebra, förberedande kurs. Bearb. Lund 1945. 229 s, Tabeller ... 9 s. 2. uppl 1951. 252 s, Tabeller ... 9 s. 3. uppl 1956. 258 s. 4. uppl 1961. 272 s. - Icke-euklidisk geometri. Sthlm 1945. 90 s. (Natur och kultur 105.) -Projektiv geometri. Sthlm 1946. 80 s. (Ibid 106.) - Matematisk formelsamling. En uppslagsbok i elementar-matematik, sammanställd. Sthlm 1946. 151 s. 2. uppl 1956. 138 s. 2. tr 1960. - Geometri och geometriundervisning. Lund 1948. 59 s. (Skrifter utg av Sveriges yngre läroverkslärares förening, 2.) - Kurvor och kurvkonstruktioner. Sthlm 1948. 80 s. - Lärobok i filosofi. D 2. Logik - De filosofiska problemen. Sthlm 1952.177 s. (D 1 av H Sundén.) 2. uppl 1962. 190 s. -Geometri för gymnasiet. D I—II. Sthlm 1953-54.1 A. Allmänna linjen. Repetition av realskolans geometrikurs. Likformighetslära, planimetri, rymdgeometrisk översikt. 1953. 64 s. 2.-3. tr 1955, 1957. 63 s. 4. tr okänd. 5.-7. tr 1961,1962,1964.1R. Reallinjen. Repetition av realskolans geometrikurs. Likformighetslära, planimetri. 1954. 96 s, Facit u o o å, (4) s. 2. tr okänd. 3. tr 1957. 99 s. 2. uppl 1959. 2., [3.,] 4. tr 1960, 1961, 1962, I AB. Allmänna linjen. Reallinjens biologiska gren. Trigonometri, rymdgeometri. 1954. 71 s. 2. tr 1955. 2. uppl 1957. 72 s. 2.-7. tr 1958, 1960, 1960, 1962,1963,1964. IIM. Reallinjens matematiska gren. Trigonometri, rymdgeometri. 1954. 95 s. 2.-9. tr 1955, 1958, 1959, 1961, 1962, 1963, 1964, 1965.-Algebra för gymnasiet. D I—II. I A. 1953-54. Allmänna linjen. 1953. 130 s. 2.-3. tr 1956, 1958. 2. uppl 1960. 135 s. 2.-5. tr 1962, 1963,1965, 1965.1R. Real-linjen. 1953. 166 s. 2.-3. uppl s å. [2. tr] 1956. 3.-4. tr 1957, 1959. 5. tr 1960. 180 s. 4. uppl 1961. 175 s. 2.-3. tr 1963, 1964. Tilläggsuppgifter till Algebra 1R och 1A. 1959.15 s. II AB. Allmänna linjen och reallinjens biologiska gren. 1954. 49 s. 2.-10. tr 1957, 1968, 1960, 1962, 1963, 1964, 1965, 1966, 1966. 48 s. II M. Matematiska grenen. 1954. 57 s. 2.-6. o [7.] tr 1958, 1960, 1962, 1963, 1965, 1967. - Räknetabeller för gymnasiet. Sammanställda. Under medv av Bengt E. Nilsson, Hugo Olsson. Sthlm 1954. 52 s o pärm. 2. uppl 1956. 56 s. 3. uppl 1958. 2.-[3.] tr 1961. 4. uppl 1965. -Funktionslära. För reallinjens matematiska gren. Sthlm 1955. 205 s. (Tills med S. Thörnqvist.) 2. uppl 1959. 222 s. 2. tr 1960. 3. uppl 1961. 224 s. 2.-3. tr 1962, 1963. - Analytisk geometri. För reallinjens matematiska gren. Sthlm 1955. 148 s. (D:o.) 2.-4. tr 1956, 1959, 1960. 149 s. 2. uppl 1962. 150 s. 2.-5. tr 1962, 1963, 1965, 1965. - Analytisk geometri och funktionslära. För allmänna linjen och reallinjens biologiska gren. Sthlm 1956. 161 s. (D:o.) 2.-3. tr 1956, 1957, 2. uppl 1959. 166 s. 2.-7. tr 1960, 1961, 1963, 1964, 1965,1966. - Geometri. Uppl A. För enhetsskolans högstadium, alternativkurs 2 (den större kursen) och för realskolan (samt därmed jämförliga läroanstalter), fullständig kurs. Sthlm 1956.129 s. 2. tr 1957. - Geometri. Uppl B. För enhetsskolans högstadium, alternadvkurs 1 (den mindre kursen), och för realskolan (samt...), avkortad kurs. Sthlm 1956. 91 s. - Räknestickan och frekvensdiagram. För kommunala flickskolor. Lund 1957.16 s. 2.-3. tr 1958,1964. - Räknetabeller för realskolan, flickskolan och enhetsskolan. Sammanställda. Under medv av Bengt E. Nilsson, Hu- go Olsson. Sthlm 1958. 20 s. [Ny tr] 1961 [utg 1963]. 20 s. - Geometri. D 1-2. Sthlm 1958.1. För enhetsskolans högstadium och för realskolan (samt därmed jämförliga läroanstalter). Klasserna 7, l3, 24, 35. 1958. 41 s. 2. tr 1958, 2. uppl 1959. 2.-6. tr 1960,1962,1962, 1963,1964. 2. A. För enhetsskolans högstadium, alternativkurs 2 (den större kursen), och för realskolan (samt...), normalkurs. Klasserna 8, 23, 34,45 och 9,33, 44, 5S. 1958. 108 s. 2.-10. tr 1959, 1960, 1961, 1962, 1963, 1964,1964, 1965, 1968. 2 B. För enhetsskolans högstadium, alternativkurs 1 (den mindre kursen) och för realskolan (samt...), särskild kurs. Klasserna 8, 23, 34 och 45 och 9, 33, 44, 5S. 1958. 71 s. 2.-3. tr 1959, 1960. - Matematiken (B Thorén m fl, Studentexamen 100 år, Sthlm 1963, s 148-160). - Lärarhand-bok i geometri, för grundskolans högstadium. Sthlm 1964. 59 s. - Matematisk formelsamling. För gymnasiet SE-linjerna och fackskolan SE-linjerna. Sthlm 1967. 16 s. 2. uppl 1968. [Ny tr:] ... För gymnasieskolan 3-årig linje (SE) och 2-årig linje (SoEk). 1972. - Matematisk och fysikalisk formelsamling. För gymnasiet NT-linjerna, fackskolan T-linjen. Sthlm 1967. 43 s. (Tills med Bengt E. Nilsson.) 2. uppl 1968. 44 s. [Nya tr:] ... För gymnasieskolan 3- och 4-årig linje (NT) och 2-årig linje (Te). 1971,1972. - Matematik för fackskolan. Sthlm 1966-68. (Tills med H Brolin, S Thörn-qvist, O Vejde.) SE-linjerna, 1-2. 1. Åk 1. 1966. 227 s. 2. Åk 2.1967. 186 s. T-linjen, 1-2. Åk 1. 1967. 272 s. 2. uppl 1969. Åk 2. 1968. 333 s. 2. tr 1969. - Matematik för gymnasiet. Sthlm 1966-68. (Tills med desamma.) NT-linjerna, Åk 1-2. 1. 1966. 427 s. 2. uppl 1969. 428 s. 3. uppl 1971. 456 s. 2.1967. 381 s. 2. uppl 1969. 392 s. 3.1968. 404 s. [Nya uppl:] 1970,1971. 405 s. SE-linjerna, Åk 1-3. 1. 1966. 387 s. [2. uppl] 1969. 388 s. 2. 1967. 112 s. 2. uppl 1968. 114 s. 3. 1968. 231 s. [Ny uppl:] 1970. IX, 231 s. 1971. IX, 235 s. - Räknetabel-ler. Under medv av Bengt E. Nilsson, Hugo Olsson. Sthlm 1966-67. För grundskolan. 1967. 19 s. [Ny uppl] 1971. För gymnasiet NT-linjerna och fackskolan T-linjen. 1966. 66 s. 2. tr 1967. 2. uppl 1968. 70 s. För gymnasieskolans NT-linjer. [Ny uppl] 1976. 66 s. För gymnasiet SE-linjerna och fackskolan SE-linjerna. 1966. 48 s. [2.]-3. tr 1966,1967. För gymnasieskolans EHS-linjer. [Ny uppl] 1976.48 s.-Preface / Introduction (Le axiome de paralleles de Euclids a Hilbert, un probleme cardinal in le evolution del geometrie, Ex-cerptes in facsimile ex le principal övres original e tra-duction in le lingue international auxiliari Interlingue Sthlm 1968, s VII-IX, XI-XXVIII). -Vocabula-rie mathematic in Interlingue con traduction in ang-les (English), frances (frangais) e german (Deutsch). Sthlm 1970. 87 s.

Redigerat: G Boalt m fl, Problem i den moderna psykologien. Sthlm 1948.157 s. [Av S: Förord, s 7, Enkel apparatur för skolförsök i experimentell psykologi, s 126-134.] - Ny kunskap. Översikt över vetenskapens senaste forskningsresultat. [Vol 1*.] Sthlm 1952. 456 s. - A Phalén, Ur efterlämnade manuskript. 1-9. Sthlm 1973-78. [Föret; utg av G Hornwall m fl.] 1. Omdöme och verklighet. 1973. 139 s. 2. Omdömet. 1973.155 s. 3. Filosofiens uppgift och metod. Ontolo- giska, psykol o naturfilos frågor. 1974. 184 s. 4. Kunskapsläran under andken (utom Aristoteles). 1974. 135 s. 5. Aristoteles' kunskapslära. 1975.170 s. 6. Kunskapsläran från antiken till Kant. 169 s. 7. Kants kunskapslära. 1976. 245 s. 8. Några riktningar i nyare kunskapslära. 1977. 235 s. 9. Om erinringen. En psykologisk analys. 1978. 155 s.

Utgivit: Filosofisk läsebok. Sthlm 1950. 292 s. - Skola och undervisning i Sverige och andra länder. En jämförande översikt. Sthlm 1952. 351 s. (Tills med W. Sjöstrand.) 2. omarb uppl 1959. 366 s. 3. d:o 1962. 398 s. 4. d:o 1965. 420 s. [Nytr] 1967 med Tillägg... 1972,52 s. 5. d:o 1969. 401 s. - A Phalén, Mindre arbeten. Lund 1979. 503 s. - G Oxenstierna, Studier i sannolikhetens filosofi. [Bodafors, tr] Avesta 1983. 313 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 27 mars 1931, nr 48, o 25 nov 1938, nr 123, RA.

T Dahlquist, Adolf Phaléns efterlämnade ms (Lych-nos 1990); Inbjudn till fil drsprom . . . [UU] 31 maj 1930 (1930); H Lindholm, Föremarna för matema-tisk-naturvetensk undervisn (1991); S Marklund, Skolväsendets centrala ledn (1998); S Nordin, Från Hägerström till Hedenius (1983); T Silverbark, Fysikens filosofi: diskussioner om Einstein, relativitetste-orin o kvantfysiken i Sverige 1910-1970 (1999); SMoK; Sv folkskolans ledn i ord o bild (1942); C Österberg, Natur o kultur, en förlagskrönika 1922-1986 (1987).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl-Erik Sjöstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5996, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Kaijser med bidrag av Mattias Andersson), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5996
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl-Erik Sjöstedt, urn:sbl:5996, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Kaijser med bidrag av Mattias Andersson), hämtad 2024-04-23.