Somme, släkt



Band 32 (2003-2006), sida 651.

Biografi

Somme, släkt, härstammande från väpnaren Sven S (Sume; Sumbe; Sombe; Sum-me; d tidigast 1437) i Sjötorp i Linderås sn i Småland. Hans son Abraham S (Summe; d tidigast 1474) var häradsdomshavande i Norra Vedbo 1474 och blev far till Sven Abrahamsson (d tidigast 1491) i Göberga i Linderås.

Den sistnämndes son Måns Svensson (d 1571) var fogde 1527–31 i Åbo och 1533-35 i Sthlm, där han 1534 fungerade som åklagare mot anstiftarna av det s k klockupproret. Utan att kunna beläggas tidigare ha varit i krigstjänst eller verksam till sjöss utnämndes han 1535 av Gustav I under grevefejden till amiral för den sv flotta som tillsammans med danska och preussiska flottor besegrade den lübeckska flottan vid Bornholm och i Lilla Bält. Som en belöning för denna insats kan man troligen uppfatta M:s utnämning 1537 till lagman på Oland, vilket ämbete han behöll till sin död. Trots sin lågfrälse börd kunde han 1539 gifta sig med riddaren och riksrådet Ture Erikssons (Bielke; bd 4) dotter Anna. 1544 förklarades M olämplig för tjänst i flottan på grund av ett ont ben, och s å var han en av dem som var i slottsloven i Stegeborg. Han var också häradshövding i flera östgötska härad. Vid Erik XIV:s kröning 1561 dubbades M till riddare. Han var också engagerad i brudskatteuppbörden 1563 i Östergötland för kungens syster Anna och i bevakningen av hertig Johan (Johan III) på Gripsholms slott s å. I slutet av Erik XIV:s regering var M ståthållare i Kalmar, och 1569 blev han riksråd. Hans sätesgård var det från mödernet ärvda Västerby i S:t Johannes sn i Östergötland.

Hans sannolikt äldre bror Germund Svensson (d 1560), som 1525 var i slottsloven på Stegeborg, har i personregistren till de första banden av editionen av det k registraturet förväxlats (Lokalf, 2, s 50, not 3) med den även som fogde verksamme borgmästaren i Jönköping med samma namn, som dog 1527 eller 1528. M:s bror G var 1535–37 M:s efterträdare som fogde i Sthlm, där han 1536 avslöjade en sammansvärjning mot kungen och fungerade som åklagare mot de anklagade. Från 1541 till sin död – en ovanligt lång ämbetsperiod för att vara under Gustav I – var G ståthållare i Kalmar, där hans krigsfolk bidrog till kuvandet av Nils Dackes (bd 9) uppror och dennes avlivande. Han var också häradshövding i flera östgötska, småländska och öländska härad. G:s sätesgård var det fäderneärvda Göberga.

Hans son Abraham Germundsson (d 1587) till Göberga blev i äktenskap med Märta Christersdotter (Siöblad) far till Christer S (d 1618). Denne fick 1599 den militära titeln överste vaktmästare och blev s å överste hövitsman för fotfolket i Småland samt fick 1600 befälet över de knektar som från Småland skulle överföras till Livland. Hans morbrors styvson Karl Karlsson Gyllenhielm (bd 17) har i sina anteckningar nämnt, att S 1601 deltog i stormningen av staden Kokenhusen och därefter obarmhärtigt dödade polska fångar. Sedan Gyllenhielm besegrats av polackerna, måste S och Jesper Andersson Crus (bd 21, s 646) kapitulera i Kokenhusen och fördes som fångar till Riga. Sedan han sluppit lös ur den polska fångenskapen, arresterades han under hemresan i Helsingör (Palme). Åter fri ingick S 1602–03 i slottsloven på Narva, och 1603–04 var han ståthållare i Hapsal. Sistnämnda år blev han och Arvid Eriksson (Stålarm) besegrade av polackerna vid Weissenstein (Paide). Av k brev från de närmast följande åren framgår, att S var verksam i Sverige och Finland. 1605 utnämndes han till fältmarskalk (AOSB). 1609 deltog S i Jakob De la Gardies (bd 10) tåg till Moskva och blev sårad. Mest känd har han blivit genom att han 1611 blev kommendant på Kalmar slott och efter endast ett par veckor kapitulerade. Karl IX beskyllde S för förräderi, särskilt som han gick i dansk tjänst. Senare forskning har försvarat honom med påpekandet, att krutet tagit slut, murarna var sönderskjutna och den av kungen utlovade undsättningen uteblev. Av ett nu endast genom referat av Messe- nius känt brev från S framgår dock, att han kort dessförinnan fått örfilar av Karl IX och var missnöjd med hovkanslern Nils Chesnecopherus' (bd 8) och sekreteraren Erik Elofssons (bd 14) inflytande hos monarken, varför hämndlystnad kan ha bidragit till hans handlingssätt. Hans gods, bl a den fäderneärvda sätesgården Göberga och det uppländska donationsgodset Skokloster, fråntogs honom. Den danske kungen förlänade S Rolfsdorf i Holstein, där han blev mördad. S:s änka Maria Magdalena von Masenbach gifte om sig med ståthållaren Knut Drake (bd 11).

Släkten S dog ut på manssidan med S:s bror häradshövdingen Sven S 1624, på kvinnosidan med brorsdottern Märta S omkring 1650.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: J A Almquist, S-släktens Gö-berga (Från Sommabygd till Vätterstrand, 3, 1948); J E Almquist, Ätten S (SoH 1963); Biskop Hans Brasks släktbok (1970); H Gillingstam, Den sv adelns antagande av släktnamn (HT 1964), s 44 o 51; J Messenius, Theatrum nobilitatis svecanae (1616), s 84; J Raneke, Sv medeltidsvapen, 1 o 3 (1982-85); ÄSF.

Sven S: H Gillingstam, Kunde man under medeltiden upptaga vapen från sin hustrus släkt? (SoH 1960); L F Rääf, Samkar o anteckmar till en beskrifn öfver Ydre härad i Östergötland [, 1] (1856), s 242; SD 2 (1879-87); SMR.

Abraham S: Lags o doms; Sveriges medeltida personnamn, 1 (1967-76), sp 10.

Sven Abrahamsson: Frälseg, 4:3 (1976); A Norden, Norrköpings medeltid (1918), s 224 f; C G Styffe, Skandinavien under unionstiden (3. uppl, 1911); S Östenson, Randanmärkmar ull biskop Hans Brasks släktbok (PHT 1975).

Måns Svensson: RR 1563: I, f 136, o II, f 615, samt 1567, f 96, Skriv:r till Konungen 1531-35, Kans-Htjänstemäns... mottagna skriv:r, vol 6:Jöran Persson, Frälse- och rusttjänstlängder, vol 10:61, RA; N Ahn-lund, Ståndsriksdagens utdaning 1592-1672 (1933), s 577; dens, Sammansvärjn:en i Sthlm år 1536 (SSEÅ 1951), s 15, 20 o 25;J A Almquist, Anteckmar från det sextonde seklet (HH 20, 1905), s 24 ff, 95 o 165; J E Almquist, 1569 års adelsprivilegier o våra äldsta bevarade häradshövdingereg (PHT 1953); dens, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); dens, Den jordbesittande adeln i Västmanland år 1562 (SoH 1972); dens, Den jordbesittande adeln i Värmland och Dalsland 1562-63 (SoH 1973); Berättelse om Kon Erik XPV:des Krönings-Act o påföljande Riddare-Dubbning (Sthlms Magazin 3,1781), s 102; H Böljeson o G Hafström, Skeppshövidsmän vid örlogsflottan under 1500-talet (1949); Det medeltida Sverige, 1:5, 1:8 o 4:3-4 (1986-99); FMU 8 (1935); Fortifik, 1 (1902); Frälseg; V Granlund, Byggnads- o be-fäsur.företag, 2 (HB 2, 1876), s 71; GIR 4-12, 14-17, 19, 23, 25-26 o 29 (1868-1916); A Hammarskjöld, Sv flottan under Vasakonungarna (HT 1891), s 341 f; dens, Bilder ur sv flottans hist (Försvarsvännen 1893), 1-8,10 o 14-15; E Hildebrand, Måns Svensson Some o Peder Skräm (HT 1899); dens, Gustav Vasa (Sveriges hist till våra dagar, 4,1920), s 214; HT 1900, s 306; Kongl kansliets diarium öfver ingångna skrifvelser 1566 (HH 8:2, 1878), s 96; Konung Erik XPV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884), s 5, 23, 37 o 120; Lags o doms; A Larsen, Hvem anf0rte den forenede sv-dansk-preussiske Flaade Sommeren 1535? (DHT 6:4, 1892-94); S Ljung, Erik Jöransson Tegel (1939); Lokalf; S Lundkvist, Gustav Vasa o Europa (1960); H Normans resa till Erik XFV:s kröning 1561 (HT 1885), s 279; M Olsson, Kalmar slotts hist, 2 A-B (1961); C Pa-ludan-Muller, Grevens Feide, 1 (1853), s 365, 430 o 434; I Peterzén, Studier rör Sthlms hist under Gustav Vasa (1945), s 29 f, 42, 49,128 f o 197; J Rosén, rec av S A Nilsson, Krona o frälse i Sverige 1523-94 (Sc 1947), s 114 ff; Rusttjensts- o andra beskattndängder från sextonde årh (HH 3, 1863), s 7, 18 o 37; J W Ruuth, Åbo stads hist under medeltiden o 1500-talet, 2 (1912), s 118; SBL: N F, 10 (1907); H Schuck, Olof Jonssons i Högsrum ättlingar (PHT 1955); D Schäfer, Der Flottenftihrer der Verbundeten in der Grafenfeh-de (Hansische Geschichtsblätter 1899); SMoK; SRA 1521-1718, 2 (1899), s 404, 430, 1123 o 1131; A A v Stiernman, Swea o Götha höfdinga-minne, 1-2 (1835-36); Sv flottans hist, 1 (1942), s 130 f; P G Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1929); A Viljanti, Gustav Vasas ryska krig, 1-2 (1957); A Zettersten, Sv flottans hist åren 1522-1634 (1890), s 40 f o 404 ff; Ös-tenson, a a; N Ostman, De förlorade tänkeböckerna (SSEÅ 1931), s 198,200 f o 204f.

Germund Svensson: Skriv:r till Konungen 1536-45, Kanslitjänstemäns ... mottagna skriv:r, vol 1: Klemet Hansson, Frälse- o rusttjänstlängder, vol 8:1:52 o 17:1, p 298-309, RA; Ahnlund, a a 1951, s 25 f, 28,31 f o 37; J E Almquist, a a 1960; dens, Svjuridisk litthist (1946), s 94 f o 97; G Berg, Bidr dll den inre statsförvaltn:ens hist under Gustaf den förste (1893), s 25; R Björkman, Det forna Jönköping (Jönköpings hist, 1,1917), s 230 f, 251, 274 o 292; Det medeltida Sverige, 4:2-4 (1990-99); Fortifik, 1; Frälseg, 3:1-2, 4:1 o 4:3 (1947-76); GIR 1-4, 6-7 o 9-29 (1861-1916); G Hafström, Nils Dacke före Dackefejden (PHT 1928), s 189; Hildebrand, a a 1920, s 282; Lags o doms; L-O Larsson, Det medeltida Värend (1964); dens, Dacke-land (1979), s 119 f, 194 o 280 f; dens, Gustav Vasa (2002); Lokalf; Lundkvist, a a; NI Löfgren, Kalmar o dess stift i Småland (1828), s 99-102; Olsson, a a; Peterzén, a a, s 38,40,129,135 f, 171, 209 o 211; Rasmus Ludvigssons krönika om k Gustaf (HH 20,1905), s 32, 60 f, 91 f o 94 f; Rusttjensts- o andra beskattndängder från sextonde årh, s 7; SBL: N F, 10; Schuck, a a; Stiernman, a a, 1; I Svalenius, Georg Norman (1937); C Svenson-Graner, Landshövdingarna o länsstyrelsen i Kalmar (Södra Kalmar län, 4, 1935), s 16 f o 23 f; E Jörensson [Tegel], Her Gustaffs fordom Sweriges, Göthes o Wendes konungs etc histories ... andra deel (1622); A Vejde, Erik XIV o ödeläggeisen av Ronneby 1564 (Sc 1929), s 61; GOF Westling, Det nord sjuårskrigets hist (HB 6,1879), s 424; Viljanti, a a; Ös-tenson, a a; Ostman, a a, s 204 f o 207.

Christer S: RRjan -juni 1599, f 256,jan -juni 1600, fl 30 v, jan-juni 1602, f 173, 1603, f 194 o 245, 1605, f 133 v o 136 v, 1606, f 636, 1607 suppl, f 135 v o 159 v, samt 1608, f 191 v, 288 o 292 v; Skriv:r till Karl IX, Kanslitjänstemäns... mottagna skriv:r, vol 11: Erik Elofsson o E 3706 (Gyllenhielms saml), RA; H Almquist, Sverge o Ryssland 1595-1611 (1907), s 151,153 f o 157; J E Almquist, a a 1960; I Andersson, rec avWa-dén, nedan a a 1936 (Sc 1936); E Anthoni, Konflikten mellan hertig Carl o Finland: avvecklingen o försoningen (1937); AOSB 1:1 o 2:10 (1888-1900); P G Berggren, Kalmar stad o dess hist (1936); Björkman, a a 1917, s 426 f, 429 ff o 439; dens, Det nya Jönköping (Jönköpings hist, 3, 1919), s 156 o 185; E M Fant, Handhar til uplysn af svhist:en, 1 (1789), s 114-117; G Forsberg Warringer, Kalmar slott - befästa och kungaboning (Kalmar stads hist, 2,1982), s 320 f; Fortifik, 1; Frälseg, 1:2, 2:2, 3:2 o 4:1-3 (1931-76); C C:son Gyllenhjelm, Egenhändiga anteckmar rör tiden 1597-1601 (HH 20, 1905), s 338, 341 f o 353 f;J Hedberg, K artilleriet: yngre vasatiden (1985); B Helm-frid, Tiden 1568-1655 (Norrköpings hist, 2:5, 1965); E Hildebrand, Gustav Vasas söner (Sveriges hist till våra dagar, 5,1923), s 342 o 353; Kancelliets Brevbpger 1609-15 (1916);ALarsen,Kalmarkrigen (1889);Lok-alf; KRMelander, Ruotsin neuvotteluja Persianja Kri-min kaanikunnan kanssa 1600-luvulla kauppa - yhtey-destäja liitosta (HArk 34:3, 1925), s 11 f; J Messenius, Scondia illustrata (1700-1703); Olsson, a a; S U Palme, Sverige o Danmark 1596-1611 (1942); L Rosander, Sveriges fältmarskalkar (2003); J Samuelsson, Aristokrat eller förädlad bonde? (1993), s 96 f; SBL: N F, 10; W v Schulmann, Die zivile Staatsbeamtenschaft in Estland zur schwedischen Zeit (1939); SMoK; Sven-son-Graner, a a, s 31 f; Sveriges krig 1611-32,1 (1936); W Tawaststjerna, Kaarle IX:n ja Sigismundin taistelu Viron ja Liivinmaan omistamisesta (1935); W Tham, Axel Oxenstierna 1583-1612 (1935); dens, Riksrådet Henrik Carlsson Horn: anteckmar kring en stambok (PHT 1936); dens, rec av Wadén, nedan a a 1936 (ibid); G Tranér, Konung Carl IX:s fälttåg i Livland år 1601 (1872), s 9 f o 18; dens, Konung Carl IX:s krig i Livland åren 1602-05 (1876), s 30; J E Waaranen, Handkar upplysande Finlands hist under Karl IX:s tid, 2 (1864); I Wadén, Berättande källor ull Calmark-rigets hist (1936); dens, Skriftväxlingen mellan Carl IX o Christian IV efter Kalmar slotts fall (PHT 1936); dens, Ett kanslidiarium från Carl IX:s sista o Gustaf II Adolfs första regeringsår (Sc 1938), s 284 o 291; dens, Christer Abrahamsson S (Sv uppslagsbok, 26, 1953);J Werwing, Konung Sigismunds o konung Carl den IX:des historier, 2 (1747); J Widekindi, Thet sw i Ryssland tijo åhrs Krijgz-Historie (1671), s 126 ff; dens, Then fordom stormächtigste... herr Gustaff Adolphs den andres och stores... Hist (1691); N Wollin,Johan III:s lusthus o kasern på Skeppsholmen (SSEÅ 1941), s 13.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Somme, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6120, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2018-12-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6120
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Somme, släkt, urn:sbl:6120, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2018-12-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se