Meriter

Rydbo, Folke, f 25 mars 1924 i Tanum, Göt, d 26 dec 1981 i Ockelbo, Gävl. Föräldrar: rektorn Hans Adolf R o bankkamrer Ellen Alma Lovisa Lundin. Studentex i Gbg 42, jägmästaraspirant vid Domänverket 4 mars (tilltr 1 maj) 50, tjänstgöring i Malmesjaurs revir, Nb, 5 maj 50 o Laxå, Ör, revir 1 maj 51, civiljägmästarex vid Skogshögskolan 21 okt 50, e o bitr jägmästare vid avd för arbetsrationalisering o arbetarskydd vid Domänstyr:s personalbyrå 1 nov 51, tf e o arbetstekniker där 1 nov 54, bitr jägmästare vid Domänverket 1 febr 56, tf e o arbets- o maskintekniker vid personalbyrån där 20 jan (tilltr 1 febr) 58,jägmästare i Råneträsks revir, Nb, 20 jan (tilltr 1 juni) 58 (tjänstl), tf byråchef vid personalbyrån 7 okt (tilltr 10 okt) 60, e o avd:dir där 29 juni (tilltr 1 juli) 64, tf överdir o souschef i Domänstyr 30 dec 64 (tilltr 1 jan 65), ord 3 dec 65 (tilltr 1 jan 66), internat uppdrag bl a i Jugoslavien 60, Turkiet 68 o Etiopien 69, ordf i styr för Hjälmare kanal & slussverks ab 68, generaldir o chef för Domänverket 12 dec 69 (tilltr 1 jan 70)–1 dec 79, led av styr för Skogshögskolan 70–74, av Statens råd för skogs- o jordbruksforskn 70–79, ordf i styr för Nämnden för skogstekn fprskn 72–79, led av Statens arbetsmiljönämnd 73–79, expert i 1973 års skogsutredn april 74–jan 78, särsk utredare av vissa organisatoriska frågor med anledn av olika reformer inom arbetsrättens område april–dec 77, led av styr för Statens arbetsgivarverk 79, ordf i kommissionen för de mindre o medelstora varven febr–nov 79, VD o koncernchef för Norrlands skogsägares cellulosa ab (Ncb) 3 okt (tilltr 1 dec) 79, för Kopparfors ab från 17 nov 80. – LLA68.

G 1) 22 nov 1952 i Arvidsjaur, Nb, m Wera Margareta Engelmark, f 3 mars 1923 i Jörn, Vb, d 2 nov 1972 i Järfälla, Sth, dtr till speditören Karl Rudolf E o Alma Maria Henriksson; 2) 27 juli 1973 i Danderyd, Sth, m Karin Margareta Nylund, f 31 maj 1937 i Hfors, dtr till överingenjören Johan Lennart N o Esther Susanna Andersson.

Biografi

Efter aspiranttjänstgöring, bl a på norrlandsrevir, knöts R till avdelningen för ar-betsrationalisering och arbetarskydd inom Domänstyrelsens personalbyrå. Fram till 1940-talet hade arbetet i skogen drivits i hävdvunna former, vilka började framstå som allt mera betungande. I skogarna härskade ett entreprenadsystem där hästköraren anskaffade och avlönade sina huggare och "brossiare" (hopsläpare av virke). På hästkälkar drogs virket ner till närmaste större vattendrag för vidare flottning till den kustbaserade industrin. Betalning för hela operationen utgick efter uppgjort pris per fot eller bit. Arbetssökande fanns det gott om. Men efter kriget insåg skogsföretagen att de själva måste ta ansvar för den sociala och tekniska utvecklingen i skogen.

En intensiv verksamhet inleddes, inte minst inom statens stora skogsinnehav. På detta nya fält fick R snart en central roll. Energiskt och målinriktat gav han sig i kast med utveckling av organisation, redskap, metoder och arbetarskydd liksom med problem kring arbetets prissättning och skogsarbetarnas sociala villkor. Fast anställning, bättre bostäder, förläggningar och personaltransporter var frågor som skogsnäringen snabbt måste lösa trots en traditionstyngd och trögrörlig struktur. Med R:s fantasi, energi och verksamhetslust började snart tänkandet i Domänstyrelsen att förändras, och det var hög tid. Den internationella marknaden för skogsprodukter hade börjat sätta näringen under press. Denna ökade under hela 1960-talet. Till skillnad från den nordamerikanska skogsindustrin var den skandinaviska inställd på samarbete i alla utvecklingsfrågor, ofta genom gemensamma organisationer. Tillsammans med framsynta chefer fick R en nyckelroll i dessa strävanden.

1960 avancerade R till byråchef vid Domänstyrelsens personalbyrå. I ett verk pressat till rationalisering av verksamhet och organisation blev det en krävande uppgift. R:s handlingskraft och öppna och sakliga sätt kom till god nytta. I samarbete med cheferna Erik Höjer och därefter Per Sköld kunde många och nödvändiga, men inte alltid populära, reformer genomföras. Sex år efter byråchefsutnämningen blev R överdirektör, och när Sköld 1969 övergick till Statsföretag ab sågs regeringens utnämning av R till generaldirektör av många som logisk genom att han länge arbetat med de centrala frågorna i verket.

De följande tio åren innebar fortsatta förändringar inom Domänverket. Vid avverkningarna fick maskinerna avlösa nästan allt manuellt arbete. I stället för tiotals huggare med motorsåg kunde en enda helmekanisk "skördare" utföra motsvarande arbete. Hästen var helt ersatt av stora "skotare" på höga hjul. Med denna effekti-visering, tillsammans med ökad datorisering av planering och administration, stod verket inför än mer drastiska personalnedskärningar. R såg emellertid en lösning. Domänverkets mål omformulerades. Det skulle inte bara svara för den traditionella skogsförvaltningen utan utvecklingen skulle styras mot en modern och mångsidig koncern, dock fortfarande med skogen som bas. Lokala industrier utvecklades eller övertogs, torv och grus exploaterades, anläggningar för friluftsliv, jakt och fiske byggdes upp. På detta sätt utnyttjades inte bara verkets fysiska tillgångar bättre utan också dess personella. De som sysslade med de skogliga frågorna styrdes mot ett mer företagsekonomiskt tänkande, och en modern administration med mera självständiga enheter infördes. R lade därmed en god grund för det samgående mellan Domänverket och ab Statens skogsindustrier som senare genomfördes.

Denna tid av förvandling berörde givetvis hela skogsnäringen även om effekterna blev särskilt starka i ett traditionstyngt statligt verk. R:s insatser kom också hela skogsnäringen tillgodo. Med klarspråk och bestämda åsikter deltog han flitigt i debatten både på näringens många möten och exkursioner samt i fackpressen.

Från 1960-talet utökades biståndet till u-länderna. Det var naturligt att skogsbruket som en av landets modernäringar kopplades in på detta. R hörde till dem som anlitades av Sida och andra organ som rådgivare, bl a till regeringarna i Tanzania, Etiopien, Turkiet och Indien. Hans konstruktiva tänkande och raka sätt ledde ofta snabbt fram till problemens kärna och R fick rykte om sig som problemlösare, vilket bl a ledde till att han av regeringen utsågs till ordförande i en utredning om den sv varvskrisen. Efter tio år som generaldirektör ställdes R inför en ny utmaning. De norrländska skogsägarna hade under Gunnar Hedlunds ledning byggt upp skogskoncernen Ncb. En rad industrier som de stora skogsbolagen inte hade något emot att bli av med hade övertagits. Inkompetens i ledningen och en svag konjunktur förde snart Ncb till konkursens rand. Under en borgerlig regering gick staten in med miljardbelopp och övertog tre fjärdedelar av aktierna från skogsägarna. En stark hand behövdes för att få Ncb på fötter och R övertalades att ta detta uppdrag. Han var klart medveten om Ncb:s krisläge men insåg kanske ändå inte hela dettas vidd. Det första året ägnade R åt att stoppa det värsta kapitalutflödet och att utarbeta en överlevnadsplan. Denna blev en besk medicin även för en härdad styrelse. Efter en storm bland de anställda och skogsägarna, som hade kvar tio procent av ägandet, fick R efter ett år lämna VD-posten. Staten tillsatte omgående en utredare som nådde ungefär samma lösningar som R, vilka därefter också genomfördes.

Denna dramatik rubbade dock inte R:s rykte som effektiv företagsledare. Han fick omedelbart ett erbjudande om att överta VD-posten i Kopparfors ab, ett gammalt välskött företag inom "Wallenbergsfären". R kastade sig åter målmedvetet över den nya uppgiften men insjuknade nästan omgående i en svår leukemi och avled efter endast ett år.

Författare

Henning Hamilton

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Skogen - förstörbar, förnyelsebar. Föredrag ... vid skogsveckans öppnande 25 mars 1974. [Rubr.] [Falun, tr] Karlstad 1974. 22 s. [Ny tr] 1978. - Virkestillgången i framtiden - ett inlägg i debatten. Anförande ... 1974-11-28 (J Pöyry, L Stockman o F R, Den svenska skogsindustrins utveckling. Anföranden inför Skogsbranschrådet 1974, Sthlm 1975, 4:o [duplic], bl 30-46). - Forestry in Tanzania - a sec-tor analysis. [Omsl.] [Sthlm] 1975. 4:o [duplic]. VIII, 83, 20 bl. [Föret; tills med E v. Hofsten.] - Vart går DV 75-80? Föredrag ... vid årsmöte med Statsjägmästarnas förening Skogsveckan 1976. Falun 1976 [omsl]. 16 s. - Skogsnäringen i förändring. Tal... på Svensk akademisk afton i Björneborg i mars 1976. [Rubr.] [Falun, tr] Gbg [1976]. 20 s. 2. uppl 1978. - Skogen och människan - på kollisionskurs? Sthlm 1979. 202 s, 16 pl-bl. (Tills med E v Hofsten.) 2. tr 1980. Övers; Skoven og mennesketpå kollisionskurs?, Khvn 1982,188 s, 16 pl-bl.

Källor och litteratur

Källor o litt: R:s personaldossié, Domänverkets arkiv, AssiDomän ab, Falun. E v Hofsten, F R till minne: blev en centralgestalt inom sv skogsbruk (DN 29 dec 1981); dens, Hist:en om Domänverket (1984); L A Karlberg, Vill ta ännu en utmaning (SvD 25 nov 1979); W Sanden, Jag trodde aldrig att det skulle bli så svårt (SvD 15juli 1980).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Folke Rydbo, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6271, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henning Hamilton), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6271
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Folke Rydbo, urn:sbl:6271, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henning Hamilton), hämtad 2024-04-16.